Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fry, Elizabeth, f. Gurney - Frydendahl, Peter Jörgen - Fryele - Frygien - Frygisk mössa - Frygisk tonart - Frykberg, Jard Emil - Fryken, Övre, Mellan- och Nedre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1241
Frydendahl—Fryken
1242
rade fängelserna i de flesta europeiska länder
samt avgav rapporter om sina iakttagelser och
förslag till förbättringar. Ilon yrkade, att de
båda könen skulle skiljas åt i fängelserna, att
kvinnliga fångar skulle stå under endast
kvinnlig uppsikt, att ändamålsenlig
sysselsättning skulle beredas fångarna, att
fängelseskolor skulle inrättas o. s. v. Hon verkade även
för upprättandet av härbärgen i London för
husvilla barn. Hon skrev bl. a. »Observations
on visiting female prisoners» (1827). Hennes
döttrar utgåvo »Memoirs of the life of E. F.»
(1847). Biogr. av G. King Lewis (1910) och
Chr. A. Bugge (1917; sv. övers. 1919). (E.H-n.)
Frydendahl, Peter Jörgen, dansk
skådespelare (1766—1830). F. var från 1786
anställd vid Det kongelige teater, från 1816 även
som lärare vid elevskolan och sceninstruktör.
F. räknas som karaktärskomiker till den
danska scenens allra främsta. Även i rent
tragiska roller och som sångare nådde han
högt. G. K-g.
Fry’ele, socken i Jönköpings län, östbo
härad, ö. om Lagan, n. ö. om Värnamo; 126.66
kvkm, 1,069 inv. (1927). Stora skogsmarker,
sandmoar och mossar. 1,130 har åker. 9.748
har skogs- och hagmark. Bildar med llagshult
ett pastorat i Växjö stift, östbo kontrakt.
Frygien (grek. Frygi’a, lat. Phry’gia),
landskap i Mindre Asien, dels Stora Frygien,
det inre av halvöns v. del, mellan Lydien i v.
och floden Halys i ö., dels det sedermera till
Mysien räknade kustlandskapet i n. v., L i 1 1 a
Frygien, vid Propontis. F. utgöres till
större delen av en högslätt med delvis djupt
inskurna floddalar. Landet genomströmmas
av floderna Maiandros el. Meander (nu
Men-derez) och Sangarios (nu Sakaria). Bland
städer märkas Gordion, det uigamla
konunga-sätet, Dorylaion, Kolossai och Laodikeia.
Landet, som tidigare tillhörde det hetitiska riket,
intogs omkr. 1200 f. Kr. av en från
Balkanhalvön invandrad trakisk stam, frygerna,
vilkas stat i historiens gryning framstår som
ett mäktigt rike. Konungarna hette
omväxlande Gordios och Midas; huvudstad var
Gordion; vid den s. k. Midas’ stad (Kumbet) m. fl.
orter finnas talrika klippfasader och gravar
med arkaiska reliefer. F:s
storhet krossades av
kim-merierna (omkr. 695 f. Kr.),
och landet kom först under
Lydien, sedan under
Persien; ö. delen intogs 278—
277 f. Kr. av
invandrande kelter (galater), vilka
besegrades av konungarna
av Pergamon. Med
per-gameniska riket blev F.
från 133 f. Kr. en del av
romerska provinsen Asia.
Frygiska språket är
känt genom två grupper
av inskrifter, en äldre
och en yngre; det är
ariskt (indoeuropeiskt) och har möjligen en
fortsättning i armeniskan. Grekerna
betraktade frygerna som borna slavar och veklingar.
Musiken synes ha varit omhuldad (jfr F r
y-gisk tonart). Frygerna voro bekanta för
extatisk kult av Magna Mater (Kybele; se
d. o.). — Litt.: W. Bamsay, »The cities and
bishoprics of Phrygia» (1895—97); E.
Branden burg. »Phrygien» (»Der alte Orient», 9: 2,
1907; populär, behandlar huvudsaki.
klipp-fasaderna); J. Calder, »Corpus inscriptionum
neophrygicorum» (i Journal of Hellenic
Studies. 31. 1911, och 33, 1913). M. Pn N-n.
Frygisk mössa, en mjuk toppmössa med
framåt nedhängande topp och öronlappar,
vilken under antiken begagnades av grekerna i
Mindre Asien och väl urspr. var från Frygien.
Liknande huvudbonad bäres ännu av
neapolitanska fiskare. Jfr Frihets möss a.
Frygisk tonart, hos grekerna en oktavskala
från d till d (halvton mellan 2:a och 3:e,
6:e och 7 :e tonsteget), inom kyrkotonarterna
e—d (halvton mellan 1 :a och 2:a. 5:e och 6:e
tonsteget). Den hade krigisk karaktär. T. N.
Frykberg, Jard Emil, affärsman, donator
(1862—1923). öppnade 1884 affär i Uppsala
och tog 1910 initiativ till Föreningen Sveriges
kolonialvaru-engrossister (nu Sveriges
kolonial varu-engrossisters riksförbund). Han var
1912 verkst. dir. i den av M. Björkquist
igångsatta insamlingen till en pansarbåt (jfr
Svenska pansarbåts föreningen).1914 en
av huvudorganisatörerna av bondetåget (se
d. o.) och donerade 1917 till Diakonistyrelsen
150.000 kr. (»J. E. F:s stiftelse») för »det
vägröjande trosfriska arbetet inom kyrkan».
Fiyken, övre, Mellan- och Nedre F.,
tre sammanhängande, långsträckta sjöar i
Värmland, i Fryksdalen, förenade genom
Sunnesundet i n. och Nilsbysundet i s.
Sammanlagd längd 73 km. största bredd 3 km,
yta 101 kvkm. därav övre F. 42 kvkm. 62 m
ö. h. Största djup 93 m. I övre F. mynna
Ljusnan och Röjdån från n., i Mellan-F.
Rott-naälven från n. v. (jfr karta, sp. 1243). Från
Nedre F. avflyter Norsälven till Vänern. F.
trafikeras sommartid från Fryksta i s. till
Torsby i n. av turistångare. Jfr Fryksdal.
Landskapsbild från Övre Fryken med Tossebergsklätten i bakgrunden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
