Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frykerud - Frykholm, Johan Ludvig - Fryklund, Daniel - Fryklöf, Harald Leonard - Fryksdal (härad) - Fryksdal (kontrakt) - Fryksdalspolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Frykerud—Fryksdalspolska
1244
Frykerud, socken i Värmlands län, Kils
härad, v. om Norsälven; 147,07 kvkm, 2,665
inv. (1927). Omfattar slättområden och sjöar
(80—100 m ö. h.) mellan skogiga bergpartier
(intill 239 m). 5,144 har åker, 7,901 har
skogs-och hagmark. Ingår i Stora Kils och F :s
pastorat i Karlstads stift, Kils kontrakt.
Frykholm, Johan Ludvig,
marindirektör (1837—1904). Som sekundlöjtnant
tjänstgjorde han vid örlogs- och handelsflottan samt
vid mek. verkstäder. Efter anställning vid
in- och utländska varv förordnades F. till
mariningenjör 1875 samt uppgjorde planer till
Galärvarvsdockan och en del verkstäder vid
Flottans varv i Stockholm, där han som
marindirektör 1882—88 var chef för
ingenjördepartementet. F. skrev en länge som lärobok
använd »Ängmaskinlära» (1881). H. W-l.*
Fryklund, Daniel, musikforskare (f. 1879
*/5); lektor i Sundsvall 1910—21, sedan i
Häl
singborg. Är känd som gedigen
forskare om musikinstrument och har
på sv. och ty. offentliggjort en mängd
uppsatser i ämnet. F. ägor en
värdefull instrumentsamling (400 n:r). T.N.
Fryklöf, Harald Leonard,
musiker (1882—1919); elev av
Lindegren. Blev 1908 lärare i
harmonilära vid Konservatoriet och 1918
organist vid Storkyrkan. Han skrev
kammarmusik, orkestersaker samt
stycken för piano och för orgel, vilka
visa stor formell skolning och rik
ingivelse. F. redigerade jämte O.
Sandberg körsamlingen »Musica sacra»
(2 bd. 1915). T.N.
Fryksdal, härad i Värmlands län
kring Frykensjöarnas dal,
Fryksda-len, och dess bidalar, upp till Norges
gräns i n. v.; 2,781,20 kvkm, 34,766
inv. (1927). Socknar: V. Ämtervik,
ö. Ämtervik, Sunne och Sunne
köping, Gräsmark, Vitsand. I
Fryksdalen mynnar från n. v. Rottnens och
Rottnaälvens dal, från n.
sammanlöpa i övre Fryken Ljusnans och
Röjdåns dalgångar. Dalbottnarna
upptagas av dalslätter, sjöar och
vattendrag samt kantas av F :s höglänta
skogstrakter med Tossebergsklätten,
Blåbärskullen och Storskallberget.
24,051 har åker, 210,715 har
skogs-och hagmark. F. är av gammalt en
rik jordbruks- och järnbruksbygd, av
Selma Lagerlöf skildrad bl. a. i »Gösta
Berlings saga». Järnbruken äro nu
nedlagda. Sten-, brons- och
järn-åldersfynd i stor mängd vittna om
dalens tidiga bebyggelse. Huvudort
Sunne köping (se d. o.). Lekvattnet,
östmark och Vitsand äro gamla
finnbygder (jfr Finnmarker).
Torsby municipalsamhälle vid
Fryks-ände är n. Värmlands förnämsta
handelsplats. Jordbruk är huvudnäring;
skogarna ägas till stor del av trävarubolag,
främst Billeruds a.-b. F. har ett stort antal
sågverk, trämassefabriker, kvarnar m. m.
Järnvägar: se kartan. Judiciellt delas F. i
F: s övre och nedre tingslag. Ingår
i Fryksdals fögderi och domsaga samt
Fryks-dals kontrakt, Karlstads stift. Litt.: C.
Forsstrand, »Fryksdalen och Frykensjöarna»
(1905); L. Brodin, »Fryksdalen och
Frykensjöarna» (1923), »Fryksdalens finnsocknar»
(1923) och »Fryksdalens herrgårdar och
bruk» (1923).
Fryksdal, kontrakt i Karlstads stift; 2,781,20
kvkm, 34,766 inv. (1927). Omfattar 7
pastorat: Sunne; Gräsmark; Ö. Ämtervik; V.
Ämtervik; Fryksände, Vitsand och Lekvattnet;
Lysvik; östmark.
Fryksdalspolska, svensk folkdans från
Värmland; dansas som gammal kadrilj
(fyrkantuppställning med två par på var sida).
FRYKSDALS HB
Skala 1:750 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
