Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fryxell, Anders - Fryxell, Eva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Fryxell, E.
1248
meddelas i svenska språket, och utgav 1824
»Svensk språklära till skolornas tjenst» (13:e
uppl. 1865); i bokens 4:e uppl. (1832) tillädes
en översikt av svenska språkets och svenska
litteraturens historia, under årtionden den
svenska ungdomens enda vägvisare i dessa för
skolan förut främmande ämnen. Sina
pedagogiska åsikter uttalade F. även i »Försök
att närmare bestämma frågorna om
undervisningsverkens reform» (1832). Han kallades
av den 1825 tillsatta nya skolkommittén att
biträda vid dess förhandlingar och sedan
(1827) till rektor och lärare i svenska
språket vid de nya åsikternas försöksanstalt,
Nya elementarskolan i Stockholm. Men redan
före denna skolas öppnande fick han
rektors-tjänsten vid Maria skola (1828). De vid det
nya läroverket genomförda principerna beslöt
F. använda även vid flickors undervisning
och stiftade därför 1831 den efter skolans
inspektor, J. O. Wallin, uppkallade
»Wallin-ska flickskolan» (se W a 11 i n s k a skolan).
1836 tillträdde F., som 1833 fått professors
titel, Sunne pastorat i Värmland och blev 1845
teol. dr. Från 1 aug. 1847 till sin död åtnjöt
F. årligen förnyad tjänstledighet från
kyrkoherdesysslan för att uteslutande kunna ägna
sig åt litterära värv.
F:s berömmelse som författare knyter sig
i främsta rummet till de »Berättelser ur
svenska historien», som han »till ungdomens
tjänst» började utgiva 1823 och som han först
1879 fullbordade med 46:e delen, vilken går
till 1772 (ny, oförändrad uppl. 1900—04). De
6 första delarna (t. o. m. Gustav II Adolf)
voro rent biografiskt-historiska
framställningar, »berättelser» i egentligaste mening,
grundade helt på tryckta källor. Sedan
vidgades planen, nytt källmaterial infördes,
framställningen blev alltmer utförlig och
detaljerad. Så t. ex. skildrades Karl XIl:s
regering i 9 och frihetstiden i 17 delar. F :s
styrka som historiker ligger i stilen och
framställningskonsten. Visserligen saknade de
senare delarna den utomordentliga tjuskraft
och den skapande diktarfantasi, som funnos
i de första, men förmågan att berätta på ett
fängslande sätt fanns alltid kvar,
framställningen är i hög grad avpassad efter den stora
allmänhetens smak för det konkreta,
personliga och pikanta, och berättelserna ha varit
en kär läsning för generationer av svenska
folket. F. framdrog och tillgodogjorde sig
visserligen ett synnerligen rikhaltigt
källmaterial (bl. a. ur enskilda svenska samlingar
och utländska arkiv), men detta material var
ofta rätt godtyckligt valt och källkritiken i
det hela ganska primitiv. Vid bedömandet av
de historiska företeelserna ställde sig F.
kritisk och skeptisk gentemot åtskilligt i
tidigare uppfattning av svensk historia, men
han behärskades själv i stor skala av
förutfattade meningar, och hans framställning var
i åtskilliga punkter ensidig och tendentiös.
Hans synpunkt var utpräglat personhistorisk.
F. var sträng moralist, vilket t. ex. visar sig
i hans stränga bedömande av Erik XIV,
Gustav III och Bellman. Stormaktstidens
politiska strävanden blevo för honom eg. ett
jagande efter chimärer, ett offrande av
folkets välfärd för krigiska erövringss} ften.
Särskilt gjorde denna åskådning honom
antipa-tiskt stämd mot Karl XII, och F :s
uppfattning av denne har länge varit bestämmande
för den allmänna meningen i Sverige. I
motsats till Geijers höga uppskattning av
konungamaktens roll i Sveriges historia
hävdade F. adelns betydelse och såg i den
»blomman av ett sant folkväkle». Med mycken
skärpa utvecklade han dessa synpunkter i
stridsskriften »Om aristokratfördömandet i
svenska historien» (1845—50). vari han
särskilt riktade sig mot Geijers framställning av
aristokratien. Skriften föranledde livlig
polemik. vari utom Geijer och F. flera andra
författare deltogo. Som bevis på sin erkänsla
tilldelade ridderskapet och adeln på 1847 års
riksdag F. sin stora guldmedalj. I sina föga
tillförlitliga »Bidrag till Sverges
litteraturhistoria» (9 h., 1860—62) bröt F. staven ej
blott över Geijer under både hans
konservativa och hans liberala skede utan även över
nyromantiken och hela den politiska
»ultraismen». Sin politiska uppfattning uttryckte F.
en gång så. att »folkets lagligt tillkännagivna
vilja är den högsta och den. som i längden
och slutligen bör gälla». Inskränkande av
kungens veto till suspensivt samt införandet
av parlamentarisk styrelse ansåg han som
konsekvenser av denna »principiella
ståndpunkt». F. utgav vidare bl. a. »Handlingar
rörande Sverges historia» (4 bd, 1836—43;
avskrifter av utländska arkivpapper). Alla sina
avskrifter och anteckningar m. m. skänkte
han 1880 till Kungl. bibi, i Stockholm. 1882
utkom, genom F :s dotter Evas försorg.
»Bidrag till Sveriges historia efter 1772»,
utgörande funna skriftliga uppsatser av F„ 1884
en av F. 1854 skriven, i viss mån
självbiografisk bok, »Min historias historia» (2 :a uppl.
1908). av stort värde för studiet av hans
personlighet och temperament, som i så hög grad
prägla hans historiska verk. — Utom
ovannämnda arbeten författade han bl. a.
»Äreminne öfver grefve E. Dahlberg» (i »Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796», d. 24, 1851) och flera
smärre avh. Även några av F:s predikningar
och andliga föredrag äro tryckta. — F. blev
1840 led. av Sv. akad. och 1847 av Vet.-akad.
— Litt.: Artikeln »Anders Fryxell» i det
gamla »Svenskt biografiskt lexikon». V, s. 94,
och »Ny följd». IV, s. 146, där officiella data
och smärre skrifter av F. närmare angivas;
H. L. Forssell, »Inträdestal i Sv. akad.» (i
»Svenska akad:s handl. ifrån år 1796». d. 57,
1882); L. M. Bååth, »A. F.» (i Ord och Bild
1902); »En politisk trosbekännelse av A. F.»
(i Hist. Tidskr. 1910). G. J-n.
Fryxell, Eva, författarinna (1829—1920),
dotter till Anders F., vars sekr. hon var. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
