Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fryksände - Fryle - Fryne - Fryshus - Frysjord el. Dragjord - Frysmaskin - Frysmetod - Fryspunkt - Fryspunktsnedsättning - Fryxell, släkt - Fryxell, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Fryksände—Fryxell, A.
1246
Fryksände, socken i Värmlands län,
Fryks-dals härad, kring övre Fryken; 522,13 kvkm,
6,559 inv. (1927). Genomflytes av Röjdån och
Ljusnan till Övre Fryken i breda, tätt bebyggda
dalgångar; däremellan bergiga skogstrakter.
3,938 har åker, 39,160 har skogs- och
hagmark. Inom F. Torsby municipalsamhälle, där
vägarna från finnsocknarna i n. mötas. Ingår
i F., Vitsands och Lekvattnets pastorat i
Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.
Fryle, Lu’zula, växtsläkte av fam. Juncaceae,
med enrummiga, trefröiga fröhus och vanl.
jämnbreda blad med hela slidor. Omkr. 70 arter
i tempererade och kalla länder, företrädesvis
på n. halvklotet, 15 arter i Sverige; vanligast
äro v å r f r y 1 e, L. pilosa, som växer i skogar
och lundar och har skaftade blommor, och
knippefryle, L. campestris, som växer på
ängsbackar och har blommorna samlade i
huvudlika gyttringar. G. M-e.
Fryne, grek. (lat. Phryne), forngrekisk
hetär i Aten på 300-talet f. Kr. Många
anekdoter berättas om henne, bl. a. att, då
hon en gång anklagades för religionsbrott,
hennes sakförare, talaren Hypereides,
lyckades rädda henne genom att blotta hennes
skönhet för domstolen. Hon skall ha stått
modell för Apelles’ »Afrodite Anadyomene»
och Praxiteles’ »Knidiska Afrodite». A.M.A.*
Fryshus, större lagerhus med kylanläggning.
Frysjord el. D r a g j o r d, jord, som starkt
luckras av frysning, så att späda växters
rötter avslitas och växterna upplyftas ur jorden.
Detta beror främst på större inblandning i
jorden av torv- och mulldelar, vilka uppsuga
en stor mängd vatten, som vid frysning starkt
utvidgar jorden. Felet avhjälpes genom
grundlig avdikning samt jordens uppblandning med
kalk och grövre sand. H. J. Dft.
Frysmaskin, enklare redskap för beredning
av glass genom frysning i köldblandning;
stundom dets. som kylmaskin (se d. o.).
Frysmetod, sätt att medelst köld
åstadkomma fast konsistens hos svårbearbetade
material; särskilt vid grundläggning och
tunnelbyggnader tillämpad infrysning av lösa
vattensjuka jordlager medelst cirkulerande
kyl-vätskor, flytande luft o. dyl. — Om
frysmeto-der för konservering av livsmedel (kött, fisk
m. m.) se Kylanläggningar. G. H-r.
Fryspunkt, fys. och meteor., den temp., vid
vilken en vätska övergår i fast form.
Vattnets f. är 0° på Celsius’ och Réaumurs
termometrar, på Fahrenheits + 32°. Stelnar en
vätska vid högre temp., talar man ofta om
stelningspunkt. I. B.
Fryspunktsnedsättning, se Osmotiskt
tryck.
Fryxe’ll, Värmlandssläkt från Frykeruds
socken, känd sedan 1540. Namnet antogs av
Elof Fryksell (1684—1751), prost i
Fryks-dalens kontrakt, känd för sitt uppträdande
vid 1738 års riksdag mot Fredrik I:s
älskarinna Hedvig Taube. Prostens söner skrevo
sig F. Bland dem var kamrer Fredrik F.
(1724—1805), vars biografiska och
genealogiska samlingar om värmlänningar finnas i
Karlstads stifts- och läroverksbibliotek samt
i Kungl. bibi, i Stockholm. Dennes brorson
Axel F. (1765—1834), fil. och teol. dr,
slutligen prost i Fryksdalens kontrakt, var sekr.
i Värmlands läns hushållningssällskap och
redigerade dess årsberättelser 1803—27. Han
blev 1815 led. av stora
uppfostringskommis-sionen och hade väsentlig del i
utarbetandet av 1820 års skolordning. Om hans
brorsöner Anders och Olof F. samt om Anders
F:s dotter Eva F. och sonson K. A. F. se
nedan. Fredrik F:s brorsons dotter var
Ulrika Cecilia F. (1806—83), som blev
banbrytande inom svensk kvinnoundervisning.
Hon hade pension för flickor på Carlslund
vid Västerås 1852—59 och på Rostad vid
(numera i) Kalmar 1859—77. Rostad donerades
av henne som lokal till
folkskollärarinnesemi-nariet i Kalmar. Jfr Ebba Heckscher, »Några
drag ur den svenska flickskolans historia»
(1914). B. H-d.
Fryxe’11, Anders, hävdatecknare,
skolman, präst (1795 7/2—1881 21/3); se
släktöversikten. F. blev 1813 student i Uppsala. Hans
skicklighet i kroppsliga idrotter (han var t. ex.
simlärare i Uppsala
simskola, den första i
Sverige, öppnad 1813)
och hans intresse för
nordisk saga och sång
gjorde honom väl
lämpad till lärare i A. A.
Afzelius’ på götiskt
program grundade
enskilda skola i
Stockholm, där han 1817
fick anställning.
Under Stockholmstiden
trädde han i livlig
be
röring med göter och fosforister. 1819 blev F.
fil. kand, i Uppsala och anställdes vid Kungl.
Djurgårdsskolan i Stockholm. 1820
prästvigdes han. promoverades 1821 till fil. mag. och
publicerade i Poetisk Kalender bl. a. det
folkliga sångspelet »Vermlandsflickan», vari
förekom den bekanta visan »Ack Vermeland, du
sköna, du herrliga land» (melodien från den
under 1700-talet allmänt sjungna
»östgöta-visan»). Han blev 1822 kollega vid Maria
skola i Stockholm, kallades till styrande led.
av Växelundervisningssällskapet och ingav
1823 till uppfostringskommittén ett försök
till en »Lärobok i fäderneslandets historia».
I den 1820 uppblossande striden om
undervisningens ordnande tog F. anonymt till orda
genom »Förslag till enhet och
medborgerlighet i de allmänna undervisnings-verken» (1823).
Där förordade han en för alla klasser g
e-m e n s a m uppfostran, varur de olika
yrkes-eller lärdomsskolorna sedan skulle framgå. Det
moderna kravet på folkskolan som
»bottenskola» hade allfså redan i F. en förespråkare.
F. fordrade vidare, att undervisning skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
