Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frälseman - Frälseränta - Frälseräntefordran - Frälseskatteränta - Frälsningsarmén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Frälseränta—Frälsningsarmén
1258
till en dubbelterm, friborna
frälsemän. När under nyare tidens första
århundraden det rusttjänstskyldiga frälset
ombilda-des till en privilegierad bördsadel, utträngdes
dessa äldre termer av a d e 1 s m a n. N. E-n.*
Frälseränta är — frånsett sällsynta
undantagsfall — en av fastighet utgående årlig
ränta av ständig natur, vilken uppkommit
antingen därigenom, att kronan till någon
enskild avhänt sig ränterätten till viss
kro-noskattefastighet (sk a 11 e f r ä 1 se r ä n t a),
eller ock därigenom, att ägare av rent frälse
avhänt sig sin jordäganderätt med förbehåll
om rätt till ränta eller — ehuru detta sällan
förekommit — till annan upplåtit rätt till
ränta med bibehållande av jordäganderätten
(frälseskatteränta). Jorden övergick
i förra fallet till skattefrälsenatur, i senare
fallet, åtm. i regel, till frälseskatte. —
Kronans ränteavhändelser, som voro talrika redan
under 1500-talet, ansågos till en början icke
medföra en efter räntans storlek och
beskaffenhet vid avhändelsetidpunkten fixerad rätt
utan en befogenhet att avkräva
skattefrälse-bonden vederlag för de utskylder denne skulle
ha haft att utgöra till kronan, om han
fortfarande varit kronoskattebonde, men varifrån
han nu var befriad, emedan ränteavhändelsen
ansågs förläna jorden frälsenatur. F:s
innehåll påverkades alltså av växlingarna med
avseende på skattejordens belastning. Redan
under Karl XI ändrade sig uppfattningen av
skattefrälseräntans natur. Liksom de räntor,
som genom gåva frångått kronan, reducerades,
återfördes efter hand de under onerös titel
avhända ränterättigheterna till att omfatta
allenast de räntetitlar, som utgjort föremål
för den ursprungliga avhändelsen — i regel
jordeboksräntan och huvudparten av
mantals-räntan —, varemot skattefrälsebonden i fråga
om senare pålagor likställdes med
kronoskat-tebonden. Å andra sidan fastslogs, att
ränte-ägarens rätt ej fick beröras av de lättnader,
som efter ränteavhändelsen tillerkändes
krono-och skattebönderna vid utgörandet av räntor
till kronan. Härmed hade skattefrälseräntan
blivit en i fråga om innehållet rent
privaträttslig företeelse och har i senare
lagstiftning och rättspraxis nästan undantagslöst
respekterats som sådan. — Frälseskatt
e-räntorna, vilkas historia kan följas
tillbaka till 1600-talets senare hälft, synas till
en början regelbundet ha uppkommit på så
sätt, att en frälseman till sin landbo
upplät jordäganderätten till visst hemman med
förbehåll om en ränteäganderätt, vilken till
innehållet motsvarade den förut utgående
landbolegan och sålunda ägde samma värde
som frälsefriheten. Efter hand förflyktigades
emellertid frälseskatteräntans ursprungliga
karaktär, i det att som f. upplätos jämväl
ständiga avkomsträtter, som varken till
innehåll eller värde bildade någon motsvarighet
till adelns räntor av sina landbor, resp,
kronans av sina behållna bönder, och vilkas
till
komst därför ej alltid ansågs beröva jorden
dess egenskap av rent frälse. Även en ränta,
som frälseman med bibehållande av jorden
upplät åt annan, kunde komma att betraktas
som f. Den fulla dispositionsfriheten med
avseende på frälseskatteräntans innehåll fick
sitt erkännande i k. f. 21 febr. 1789 § 5. —
Som en erinran om den ursprungliga
uppfattningen av f. som ett slags äganderätt
kvarstår alltjämt regeln, att f. rättsligen anses
som fast egendom (k. f. 10 april 1810; lag 24
maj 1895). — Jämte de rättigheter, som vid
räntans avhändande från kronan (resp, i det
privata frälseränteavtalet) närmast avsågos,
ingingo förr i frälseränterätten enl. lag
åtskilliga befogenheter, ss. rätt till bärande
träd, lösningsrätt vid jordens försäljning, rätt
till andel i fynd på egendomen samt i böter
på grund av skadegörelse på denna,
kontrollbefogenhet, förbudsrätt mot torpanläggningar
och mot egendomens klyvning. De flesta bland
dessa befogenheter upphävdes genom 1789 års
förordning. Rättighet till bärande träd
kvarstår alltjämt (byggningabalken 13: 1; jfr 1805
års skogsordning §§ 18 och 36 samt ingressen
till 1894 års skogsordning). Lösningsrätt vid
försäljning utom börd gäller numera ej blott
till förmån för räntetagaren utan även för
jordägaren (k. f. 21 febr. 1789 § 5 och 21 mars
1835; jfr k. f. 22 dec. 1863 och 16 juni 1875).
Rättvisan har ansetts fordra, att
grund-skatteavskrivningens förmåner komma
jämväl skattefrälsejorden till godo på grund av
den därpå vilande räntans ursprungliga
skat-tenatur. Staten har till följd därav erbjudit
sig att på vissa villkor i och för avskrivning
inlösa skattefrälseräntorna (numera även
sådana, som varit med äganderätten till jorden
förenade) eller att, om viss ränta icke bleve
till inlösen hembjuden, till räntegivaren på
ansökan utbetala en mot den successiva
lättnaden i grundskatterna svarande ersättning
(k. f. 11 sept. 1885, k. kung. 3 febr. 1888, lag
2 dec. 1892 § 4 samt k. kung. 8 april 1927).
F., som ej kan bli föremål för inlösen, kan
på begäran av räntans ägare eller av
räntegivaren avlösas enl. lag 8 nov. 1912. Syftet
att bringa f. ur världen fullföljes även
genom en annan lag av 8 nov. 1912, enligt
vilken f. må under vissa betingelser och i viss
ordning sammanläggas med den fastighet,
varav räntan utgår, med den verkan, att
räntan upphör. Denna lag innehåller även förbud
mot inteckning i f. och mot vissa andra
åtgärder, som kunde medföra hinder för en
sammanläggning (se d. o.). Ny f. kan ej uppstå.
— Litt.: B. Ekeberg, »Om frälseränta» (1911);
uppsats av E. Schalling i Juridisk Tidskrift
1916 (s. 77 ft). B. E-g.
Frälseräntefordran, se Byte 2, sp. 375.
Frälseskatteränta, se Frälseränta.
Frälsningsarmén (eng. Salvation army), en
protestantisk religiös orden, grundad i
London 1865 av William och Catherine Booth (se
Booth). Till sin yttre organisation påmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
