Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främmande trosbekännare - Främmestad (socken) - Främmestad (gods) - Främre Asien - Främre Indien - Främre Österrike - Fränckel, Edvard - Frändefors - Frändeforsån - Fränskap - Fränninge, Frenninge - Fränsta - Fräs (innanmäte) - Fräs (skärverktyg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12G5
Främmestar—Fräs
1266
Under en följd av år har frågan om f:s
ställning och därmed sammanhängande
spörsmål varit föremål för offentlig utredning.
Senaste »Betänkande med förslag ang. vidgad
rätt till utträde ur svenska kyrkan» etc.
avgavs 9 aug. 1927 av 1925 års
religionsfrihets-sakkunniga samt lämnar utförligt material i
ämnet. Jfr Religionsfrihet. O. Hpl.
Fiämmestad, socken i Skaraborgs län, Viste
härad; når i s. v. gränsen mot Älvsborgs län;
53,94 kvkm, 1,267 inv. (1927). Tillhör i n. ö.
kring Nossan häradets slättbygd; f. ö. skogiga
bergstrakter och mossar. 2,190 har åker, 2,345
har skogs- och hagmark. Egendom:
Främme-stad (se nedan). Ingår i F:s och Bärebergs
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.
Främmestad, gods i Främmestads socken,
Skaraborgs län, vid Nossan; 2,300 har, därav
750 har åker. Tax.-värde 905,000 kr. (1926).
Innehades i slutet av medeltiden av ätten Tre
Rosor, såldes 1821 till Karl XIV Johan och
1845 av Oskar I till frih. Fr. Hierta.
Främre Asien, s. v. Asien, omfattande
Mindre Asien, Armenien (s. Kaukasusländerna),
Syrien, Palestina, Arabien, Mesopotamien och
Persien; i inskränkt bemärkelse Mindre Asien,
Syrien och Palestina.
Främre Indien, se Indien.
Främre Österrike, historisk benämning på
habsburgska husets besittningar vid och n. om
Bodensjön samt i v. till Elsass.
Fränekel, Edvard, ingenjör,
industriid-kare och riksdagsman (1836—1912). Vann
anställning vid statens järnvägar 1855 och
blev maskindirektör där 1863. En av de första
lokomotivteknikerna inom landet, ledde F.
sedermera som verkst. dir. 1873—87 a.-b. Atlas’
mek. verkstäder i Stockholm. F. var från
1878 led. av Stockholms stadsfullmäktige och
1889—1911 av riksdagens Första kammare,
där han uppträdde som ivrig protektionist.
Sedan 1888 var han österrikisk-ungersk
generalkonsul i Stockholm. G. H-r.
Frändefors, socken i s. ö. Dalsland, Sundals
härad, på Dalboslätten vid Vänern; 219,85
kvkm, 3,760 inv. (1927). Är i n. nästan helt
uppodlad, i s. täckt av småbergiga
skogsmarker och mossar; här märkes Hästefjorden,
genom sänkning delad i två sjöar, som i
Frände-forsån avflyta norrut till Dalbergsån. 7,423
har åker, 10,435 har skogs- och hagmark.
Ingår i F., Brålanda och Sundals-Ryrs pastorat
i Karlstads stift, S. Dals kontrakt.
Frändeforsån, biå till Dalbergsån (se d. o.).
Frändskap, kem., se Affinitet.
Fränninge, F r e n n i n g e, socken i
Malmöhus län, Färs härad, 32 km n. om Ystad;
57,66 kvkm, 2,284 inv. (1927). Är till större
delen odlad, vågig slätt; n. delen tillhör
Lin-derödsåsen. 3,533 har åker, 1,214 har
skogs-och hagmark. Ingår i F. och Vollsjö pastorat
i Lunds stift, Färs kontrakt.
Fränsta, stationssamhälle vid statsbanan
Ånge—Sundsvall, Torps socken,
Västernorr-lands län, vid Ljungan; 400 inv. Nära F.
ligger Ålsta folkhögskola.
Fräs (fr. fraise, urspr. innanmäte, »krås»),
liktydigt med krås (se d. o.).
Fräs, skärverktyg av härdat stål, på
omkretsen eller (och) sidorna försett med skär
eller tänder, som vid verktygets rotation
bearbeta arbetsstycket (metall eller trä) genom
avskiljande av spån. Fräsarnas form växlar
mycket alltefter ändamålet. Bild 1—9 visa
några av de vanligaste formerna för
metallbearbetning. Utom dessa finnas åtskilliga,
ss. s p å r f r ä s a r, liknande skivfräsar men
utan skär på sidorna, pinnfräsar för
fräs-ning av innerkanter o. dyl.,
snäckhjuls-fräsar, gängfräsar för fräsning av
gängor, tappfräsar för bearbetning av
tappar etc. Mycket stora f. utföras ofta med
löstagbara skär enl. bild 9 (fräshuvud).
S. k. frässatser (satsfräsar) bestå av flera
f. bredvid varandra på samma axel eller på
samarbetande axlar (bild 10). De ersätta en
enda större och dyrbarare f., varjämte man
kan sammansätta dem i olika ställningar och
på en gång utföra mycket komplicerade
bearbetningar. I fråga om fräständernas form
skiljer man på fintandade (t. ex. bild 5)
och efterskurna fräsar (bild 3). De förra
Bild 1. Bild 2.
Bild 3. Bild 4. Bild 5. Bild 6.
Bild 7. Bild 8. Bild 9.
Bild 10.
Bild 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
