Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främmande trosbekännare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Främmande trosbekännare
1264
F:s församlingar, inrättningar och stiftelser
få ej utan konungens tillstånd förvärva och
besitta fast egendom i riket. Munk- eller
nunneordnar eller kloster få ej i riket inrättas.
Skolor och andra uppfostringsanstalter, vari
meddelas undervisning i religion, få ej av f.
föranstaltas eller upplåtas för barn under 15
år, som tillhöra svenska kyrkan, utan att
konungen i särskilt fall tillåter detta. — Den,
som önskar utträda ur svenska kyrkan, skall
för kyrkoherden i den församling han tillhör
uppge till vilket trossamfund han vill övergå.
Vidhåller han sin avsikt, skall han minst 2
mån. efter första tillkännagivandet
personligen anmäla sitt utträde. Dock må ingen
anses från svenska kyrkan skild, innan han
fyllt 18 år. Barn till f. må uppfostras i
föräldrarnas lära. Äro dessa vid barnets födelse
medlemmar av skilda främmande trossamfund,
skola föräldrarna bestämma i vilketdera
samfundets lära barnen skola uppfostras.
Föräldrar av olika trosbekännelse kunna också
före vigseln ha träffat avtal om sina barns
uppfostran i evangelisk-luterska läran eller
främmande troslära. — Varje kristet
trossamfund utom statskyrkan, som har en viss
rättskapacitet, har därmed även möjlighet att
med laga verkan genom sina organ förrätta
kyrklig vigsel. Denna rätt har medgivits
me-todist-episkopalförsamlingens ord.
predikanter, engelska episkopalförsamlingens
prästerskap i Göteborg och Stockholm, prästerskapet
hos Nya kyrkans äldsta församling i
Stockholm, Nya Jerusalems eller Nya kyrkans i
Stockholm prästerskap, romersk-katolska
kyrkans prästerskap samt franska reformerta
församlingens i Stockholm prästerskap.
Äktenskap med kyrklig vigsel kan ingås av
kontrahenter, tillhörande samma trossamfund,
inför dess prästerskap. Tillhör endera svenska
kyrkan, kunna såväl svensk statskyrkopräst
som präst inom vederbörande främmande
trossamfund förrätta akten. Numera finnes även
tillgång till borgerlig vigsel. Dissenterlagen
(§ 7) ger f. rätt att meddela sina barn en
religionsundervisning, som motsvarar
föräldrarnas religiösa åskådning. Vederbörande
målsman får göra framställning därom, vare sig
det gäller folkskola eller läroverk. — Avgifter
till svenska kyrkan, dess prästerskap eller
betjäning, vilka efter kyrkostämmas beslut
eller eljest uttaxeras, skola för inkomst av
fast egendom, kapital och arbete endast med
hälften av det belopp, som eljest bort utgå,
påföras medlemmar av sådan i riket befintlig
församling av främmande kristna eller
mosaiska trosbekännare, vilka äga rätt till
offentlig religionsutövning (lag 16 okt. 1908).
Grunda sig avgifterna på
löneregleringskon-vention enl. k. f. 11 juli 1862 eller för
Stock-.lolm 1 nov. 1872 eller äldre konvention eller
itgå avgifterna till kyrkobetjänings avlöning
efter andra grunder än de i allm. gällande,
äger nedsättning ej rum (jfr k. kung. 19 nov.
1920). I händelse en kyrkokommun genom
denna skattelindring för dissenters får
väsentligt minskade skattebidrag (k. kung. 16 okt.
1908 räknar med ett minimibelopp av 50 kr.),
skall ersättning ges av allmänna medel.
1920 tillhörde 5,880,941 pers, (mera än 99 %
av rikets hela folkmängd) i rättsligt
hänseende svenska kyrkan. Av utanför kyrkan
stående 23,548 pers, voro 7,265 baptister,
6.469 mosaiska trosbekännare, 5,452
metodister, 3,425 romerska katoliker, 281 grekiska
katoliker, 192 engelsk-episkopala, 130
franskreformerta, 95 svedenborgare, 66
katolskapostoliska, 38 tillhörande christian Science,
37 adventister och 33 mormoner. Samtliga
uppräknade olika slag av trosbekännare med
undantag av baptisterna, adventisterna och
mormonerna ägde av staten erkända
församlingar. Tidigare har funnits en av staten
erkänd baptistförsamling i Våmhus; dess
särställning avskaffades 1871. Emellertid äro,
om man bortser från baptister och metodister,
f. i Sverige till mycket stor del
utlänningar eller personer av utländskt ursprung.
Inom statskyrkan kvarstå fortfarande 53,855
baptister och 11,627 metodister (1921); därtill
kommer för baptisternas del ett stort antal
söndagsskolebarn och medlemmar av
ungdomsföreningar. Bland inom statskyrkan
kvarstående frikyrkliga organisationer märkas
främst Svenska missionsförbundet,
pingstvännerna och frälsningsarmén (se dessa ord).
Genom R. F. § 28, k. f. 30 juni 1838, 26 okt.
1860, 28 febr, och 31 okt. 1873, k. kung. 22
juni 1899 samt den av K. m:t 30 juni 1838
fastställda och av Kommerskollegium 13 aug.
s. å. kungjorda ordningen om vad mosaiska
trosbekännare ha att iakttaga med avseende
på utövningen av sin religion och bestyret
inom sina församlingar äro sistnämnda
trosbekännare beträffande medborgerliga
rättigheter och religionsutövning ställda
fullständigt i jämbredd med trosbekännare av annan
kristen lära än den rena evangeliska.
Mosaiska trosbekännare äro pliktiga att bilda
egna församlingar. För inrättande av
synagoga med offentlig religionsutövning fordras
dock K. m:ts samtycke. De ha egen
kyrkobokföring för alla sådana
församlingsmedlemmar, som bo och vistas på den ort, där mosaisk
församling finnes (på annan ort boende judar
anses väl tillhöra närmaste mosaiska
församling men antecknas i svenska kyrkans
böcker). De ha rätt att hålla egna
begravningsplatser. Äktenskap mellan kristen och
mosaisk trosbekännare ingås inför borgerlig
myndighet, mellan mosaiska trosbekännare
inbördes enl. deras egen ritual (kungl.
resolution 20 aug. 1909). Vid eds avläggande
svära mosaiska trosbekännare »vid Gud och
hans heliga lag», då övriga svenska
undersåtar svära »vid Gud och hans heliga
evangelium». Mosaiska trosbekännare, som äro
svenska medborgare, äga numera bosätta sig
samt förvärva och besitta fast egendom
överallt inom riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
