Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frölich, ätter - Frölich, Carl Gustaf - Frölich, David Fredrik - Frölich, Eva Margareta - Frölich, Lorens - Frölinge - Frölunda, Västra och Östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Frölich, C. G.—Frölunda
1280
sjö (Skåne) som radikal pietist med mystiska
spekulationer. Efter långa religionsprocesser
och en tids fängelse lämnade han 1744
Sverige; jfr H. Pleijel, »Herrnhutismen i
Sydsverige» (1925). Från honom härstammar
grevliga ätten F. Om C. G. F:s syster
E. M. F. och sonsons sonson D. F. F. se
nedan. B. H-d;HgPl.
Frölich [-k], Carl Gustaf, greve, general,
kungl. råd (1637—1714); jfr släktöversikten.
Blev kommendant på Bohus 1676, på
Marstrand 1678 och i Malmö 1679, sedan han 1678
blivit överste,
natura-liserad svensk
adelsman 1682,
generalmajor samt landshövding
i Västernorrland,
Jämtland och
Härjedalen 1693 och
tilllika chef för Hälsinge
reg:te 1698. F.
avancerade hastigt, blev
guvernör i Riga 1700,
frih. s. å. och
generalguvernör 1702,
general av infanteriet 1704,
kungl. råd och president i Dorpats hovrätt
1705 samt greve 1706. I rådet påyrkade han
kraftiga försvarsåtgärder och förhöjning av
myntets namnvärde genom stämpling. F:s
sannolikt verklighetsfrämmande förslag och
överspänt religiösa argumentation orsakade
spänt förhållande till hans kolleger. H. B-n.
Frölich [-k]. David Fredrik, greve,
riksdagsman, skriftställare (1788—1862); jfr
släktöversikten. F.
inträdde efter juridisk
examen i Göta hovrätt
men tog snart avsked.
Som parlamentariker
började han 1815 och
1818 men blev mera
känd från riksdagen
1828—30 och tillhörde
den liberala
oppositionen. F. bevistade
sedan alla riksmöten till
1860. Han ivrade för
frihet och upplysning
samt finansiella och pedagogiska reformer (jfr
Hill ska skolan). F. författade talrika
skrifter om bank- och penningväsen samt
konstitutionella frågor.
Frölich [-k], Eva Margareta, svärmerska,
(d. 1692), syster till C. G. F. Uppträdde på
1680-talet som botpredikerska och sierska.
Hon spådde bl. a., att Karl XI skulle
upprätta Kristi tusenåriga rike och bli härskare
över hela kristenheten. Hon dömdes 1685 till
evig landsflykt och begav sig först till
Hamburg och därefter till Amsterdam, där hon
lät trycka en mängd skrifter av
apokalyp-tiskt innehåll. Samtidigt fortsatte hon med
sitt predikande och profeterande, biträdd av
guldsmeden Berendt Doerchmann. 1692
återkom hon till Stockholm, dömdes till
livstidsfängelse men avled redan s. å. Hg Pl.
Frölich [-k], Lorens, dansk konstnär (1820
—1908). Var elev av Eckersberg, vistades 1840
—73 mestadels i utlandet (Tyskland, Italien,
Paris), försökte sig som djurmålare,
historiemålare, raderare och
tecknare (bilder till
bibeln, fornnordiska
myter, Danmarks
historia, Andersens sagor;
jfr Dansk konst,
bild 24). Största
framgången — även i
utlandet — hade han
med sina otaliga
barnteckningar. Efter sin
hemflyttning utförde
han stora dekorativa
målningar: »Gefjon
plöjer Själland ut ur Sverige» och »Danskt
vikingatåg» i Frederiksborg, kompositionen
»Ägirs döttrar» för rådhuset i Köpenhamn,
»Herdarnas tillbedjan» i Hellerups kyrka.
Dessutom målade han »Satyrfamilj»,
vardagsgen-rer och porträtt, lämnade teckningar till
Ovi-dius och Eddan m. m. Outtömlig fantasi och
känsla för det ornamentala äro genomgående
i hans oerhört omfattande alstring. Han vann
stor popularitet. En förteckning över F:s
illustrationer och raderingar utgavs 1900 av
P. Krohn. F. är representerad i konstmuseet,
Glyptoteket och Hirschsprungs museum i
Köpenhamn samt i Nationalmuseum i Stockholm
(av teckningar och grafik). G-gN.
Fröllinge, gods i Getinge socken, Halland,
n. om Halmstad; 1,350 har, därav 400 har
åker. Tax.-värde 680.000 kr. (1926). Till F.
hör Kullåkra gård; 150 har, därav 135 har
åker. Tax.-värde 226.600 kr. (1926). Slottslik
huvudbyggnad med två flyglar. F. grundades
på 1400-talet av Åke Axelsson Tott och kom
genom gifte till Holger Rosenkrantz, som 1623
uppförde nuv. huvudbyggnad. Äges nu av
frih. C. D. R. Hermelin.
Frölunda, Västra och östra, se Västra
Frölunda och östra Frölunda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
