Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröjel - Fröjered - Fröken - Frökind - Fröklängning - Frökontroll - Frölich, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Fröjered—Frölich
1278
mitt, koret från senare hälften av 1200-talet.
N. om kyrkan ruinen av en kastal från
tidigaste medeltiden.
Fröjered, socken i Skaraborgs län,
Var-tofta härad, kring Tidan och dess biåar Yan
och Lillån, n. ö. om Tidaholm; 62,46 kvkm,
1,197 inv. (1927). Når i ö. upp på Hökensås;
vid dess fot en skogbevuxen slätt. 2,134 har
åker, 3,204 har skogs- och hagmark. Ingår i
F:s, Korsberga och Fridene pastorat i Skara
stift, Kåkinds kontrakt.
Fröken (av ml ty. vrouken, dimin. av vrouwe,
fru) betecknade äldst ogift prinsessa,
furste-eller grevedotter, sedan även den övriga adelns
döttrar, blev efter en av Aug. Sohlman 1866
i Aftonbladet igångsatt agitation inom få år
titel också för ofrälse mör och är nu allmänt
tilltalsord för ogift kvinna.
Frökind, härad i Skaraborgs län, s. om
Falköping; 114,19 kvkm, 2,277 inv. (1927).
Socknar: Brismene, Börstig, Kinneved, Vårkumla.
Är ett skogfattigt slättområde, till stor del
upptaget av mossar och ljunghedar. Norra F.,
på sandstensberggrund, tillhör Falbygden (se
d. o.); mot s. är F. delvis skogbevuxet och
småbergigt (gnejs). 4,587 har åker, 4,577 har
skogs- och hagmark. Huvudnäringen är
jordbruk. Järnvägar: se kartan. — Ingår i
Var-tofta fögderi, Vartofta och F:s domsaga samt
Falköpings kontrakt, Skara stift.
Fröklängning, det förfarande, varigenom
barrträdskottarna bringas att öppna sig och
avgiva fröet. F. avser att genom
uppvärmning minska vattenhalten i kottefjällen, så att
dessa spärras upp och fröna falla ut. I det
moderna svenska skogsbruket förbrukas årl.
stora mängder tall- och granfrö för
skogsodlingar. Konsumtionen, ofta begränsad genom
bristande tillgång, uppgår normalt till 12,000
—14,000 kg tallfrö och 8,000—10,000 kg
granfrö. Tidigare skedde f. vanl. genom
solvärme i drivbänksliknande s. k. s o 11 a v a r,
men sedan några årtionden nyttjas särskilt
byggda fröklängningsanstalter el.
klängstugor. I Sverige finnes nu ett
40-tal dylika, av vilka staten äger 3 och
skogsvårdsstyrelserna de flesta övriga.
Samtliga äldre klängningsanstalter äro grundade
på principen att genom tillförande av
artificiell värme till den i lavar, i roterande
cylindrar eller på vagnar i klängrummet upplagda
kotten nedbringa dennas fuktighet. F.
bedri-ves i dessa anstalter vid en temp., som för
granfrö ej får överstiga 45° C och för tallfrö
ej gärna 50°. Tallkotten är avsevärt mer
hårdklängd än grankotten. För att få den
förra fullt utklängd krävas omväxlande torka
och fuktighet. I de nyaste
klängningsanstal-terna arbetas efter en något avvikande, av
jägmästaren K. W. Dybeck uppfunnen metod:
Avdunstningen av kottens fuktighet
åstadkommes genom lägre värme i förening med starkt
drag, och kotten torkas i en torr
varmluftsström, framdriven av starka fläktar.
Härigenom sänkes klängningstiden avsevärt (för
tallkotte från 4 till */2 dygn), °ch fröets
gro-ningsenergi bevaras bättre. Den höga
kläng-ningsvärmen i de äldre anstalterna har näml,
visat sig i vissa fall inverka skadligt på
fröets groningsenergi. Efter klängningen
avnötas fröets vingar i särskilda apparater,
varefter det rensas i sädesharpor. S-r.
Frökontroll, undersökning av utsädesvarors
odlingsvärde, utföres vid vanl. med allmänna
medel underhållna eller understödda
f.-anstalter, för vilka myndigheterna fastställt
stadgar. I Sverige öppnades den första anstalten
1876, och sedan inrättades dylika i de flesta län.
Sedan 1925 en Statens centrala f r
ö-kontrollanstalt inrättats vid
Stockholm, har antalet lokala anstalter minskats
(f. n. 8). De svenska, danska, norska och
finska f.-anstalterna arbeta enl. samma
metoder; första stadgan för de svenska
utfärdades av K. m:t 1886 och senaste 24 sept.
1925. Fullständig kontroll omfattar
bestämning av grobarhet och renhet samt
härkomst, äkthet, friskvikt och antal ogräsfrö,
mjöldrygor m. m. per kg, varjämte, då så
önskas, bestämning av varans
groningshastig-het, skjutkraft och sorteringsgrad hos säd
utföres. Om så fordras, skall anstalten med sin
plomb förse fröparti, som vid undersökning
på anstalten befunnits uppfylla vissa
fastställda fordringar. — Centralanstalten utför
även efterkontroll genom odling av prov av
utsädesvara. -— I Finland upprättades en
statlig frökontrollanstalt 1919. H. J. Dft.
Frölich [-k], svenska ätter, urspr. från
Steiermark. överste HansKristofferF.
(1602—58) gick 1630 i svensk tjänst och
stupade utanför Köpenhamn. Från hans äldste
son, naturaliserad som svensk adelsman 1693,
härstammar adliga ätten F. Till denna hör
generallöjtnanten Fredrik August F.
(f. 1861 14/4), som 1915—26 var chef för
Inten-denturkåren samt generalintendent och chef
för Arméförvaltningens intendentsdepartement.
H. K. F :s andre son, C. G. F. (se nedan),
naturaliserad 1682, blev frih. 1700 och greve 1706.
Hans son överstelöjtnanten greve Bengt
F. (f. 1684; dödsår okänt) hemkom från rysk
krigsfångenskap 1723 och framträdde i Voll-
FRÖKINDS H2
Skala 1:500 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
