- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
9-10

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frövifors - Frövi—Ludvika järnväg - Frövita - Fröväxter - Fröya - Fröå - Fröår - Fröämne - Fröärr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9

Frövi—Ludvika järnväg—Fröärr

10

mill. kr., 200 arb.,
årstill-verkning 8,000 ton papper.
Tax.-värde 2,430,000 kr.
(1926).

Frövi—Ludvika järnväg,
se
Grängesberg—Oxelösunds järnvägar
(Trafikaktiebolaget).

Frövita, en i fröet
utanför växtämnet befintlig
näringsrik, ofta
stärkelserik vävnad, som den unga
växten småningom
tillgodogör sig under och efter
groningen. Vanl.
uppkommer den inuti
embryosäcken (endosperm) och på
så sätt, att centralkärnan,
efter att ha sammansmält med den ena av
pollenslangens generativa kärnor, delar sig
upprepade gånger och i dotterkärnorna jämte
cy-toplasma bildar en med väggar försedd
cellvävnad. Ilos piperacéer, nymphaeacéer, cannacéer
och några andra angiospermer bildas f.
däremot i fröämneskärnan utanför embryosäcken
(perisperm). I de flesta fall anlägges f.,
men ofta förbrukas den, innan fröna mogna.
Frön med f. förekomma hos de flesta
mo-nokotyledoner, ranunculacéer, flockblommiga
växter m. fl.; däremot saknas f. (i mogna
frön) hos de korgblommiga växterna, de flesta
baljväxter m. fl. G. M-e.

Fröväxter, dets. som fanerogamer (se d. o.).

Fröya, norsk ö utanför Hitra, vid inloppet
till Trondhjemsfjorden; 147,37 kvkm, 3,666
inv. (1920). Utgöres huvudsaki. av låga
myr-och ljunghedar.

Fröå, anrikningsverk för koppar i
Jämtland. nedlagt 1919. Se Huså-Fröå gruvor.

Fröår, år, då ett trädslag inom ett större
område bär rikligt méd frö även inne i slutna
skogsbestånd. För tall brukar f. inträffa vart
4:e—10 :e år, för gran vart 3:e—5:e. F.
inträffar vanl. ej samtidigt över hela landet.
Barrträden ha f. med kortare mellantider i
de sydligare delarna av landet än i Norrland.
Eken plägar ha f. vart 5:e—7 :e, boken vart
4:e—8:e år. övriga lövträd ha normalt
riklig fruktsättning vartannat eller stundom
varje år. S-r.

Fröämne (lat. ge’mmula, övulum), en liten
ljus kropp, fäst på fruktbladen, vanl. i kanten
(så att f., när fruktbladen sammanvuxit,
kommer att sitta på sömmen), mera sällan på
fruktblådets insida. Det består av
fröämneskärnan (nucellus), en äggformig kropp,
som i sig innesluter embryosäcken, och en el.
två kärnan omslutande fröämneshyllen
(integument). Vid kärnans spets lämna
hyl-lena i regel en liten öppning, fröämne
s-munnen el. 1 i 1 1 m u n n e n (micropyle). F.
är fäst vid fröämnesfästet (placenta; jfr
Fröfäste) med fröämnessträngenel.
navelsträngen (funiculus), som
genomdrages av en ledningssträng, genom vilken nä-

Frövifors pappersbruk.

ring föres till nucellus. Den del av f.,
varifrån kärnan och integumenten utgå, kallas
fröämnesfoten (chalaza), strängens
fästpunkt vid f. n a v 1 e n (hilum). Sammanfalla
navlen och chalaza med varandra, under det
att mikropylen ligger i motsatta ändan av f.,
säges detta vara rakt, a t r o p t el.
orto-t r o p t (t. ex. hos Polygonaceae); ligga navlen
och mikropylen bredvid varandra, chalaza
däremot i motsatta ändan, kallas f. omvänt,
anatropt (t. ex. hos Scrophulariaceae);
ligga navle och chalaza i närheten av
mikropylen och sammanfalla med varandra, säges
f. vara krökt, campylotropt (t. ex.
Ca-ryophyllaceae). Ett anatropt f., hos vilket
mikropylen, när det står upprätt, vänder bort
ifrån placentan (ut emot fruktämnesrummet),
säges vara apotropt; vänder den däremot
i samma ställning mot placentan (d. v. s. ligger
mellan denna och fröämnessträngen), säges f.
vara epitropt. Dessa fröämnestyper ha
stor betydelse för systematiken och
karakterisera vanl. hela familjer eller grupper av
familjer. G. M-e.

Fröärr, bot., se Frö.

Schematisk framställning av olika fröämnen: r och
atropa, 3 och 4 campylotropa, 5 och 6 anatropa
fröämnen, J och i fröämneshyllen (integument), n
frö-ämneskärna (nucellus), e embryosäck, f
fröämnes-sträng (funiculus), ch fröämnesfot (chalaza).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free