Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fukt - Fuktighet - Fuktighetsdeficit - Fuktighetsmätare - Fuktighetsprocent - Fukui - Fukuoka - Fukushima - Fukuyama - Fulbe (Fula, Fulani, Fellata) - Fulbert - Fuleo - Fulda (flod) - Fulda (stad) - Fulda (abbotsstift) - Fulda, Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Fuktighet—Fulda
18
lokal liksom undvikande av att en lokal blir
»nedfuktad» förutsätter effektiv vädring och
— vintertiden — även uppvärmning. Särskild
uppmärksamhet kräva nya hus. Tät
ytbeklädnad (t. ex. oljefärg, glaserat tegel) hindrar
eller fördröjer uttorkningen. Porös puts
verkar däremot ej hindrande. K. Sn.
Fuktighet, meteor. 1 luften kan vatten
förekomma i såväl fast som flytande och
gas-el. ångform. Halten av vattenånga, som
kallas luftens fuktighetsgrad el. f., uppgives
antingen i g per kbm luft (absolut f.) eller
genom det tryck ifrågavarande ångmängd vid
samma temp. utövar (fuktighetstryck) eller
också i fuktighetsprocent (relativ f.) av den
ångmängd tomrummet vid samma temp. skulle
kunna upptaga i närvaro av flytande
vatten (mättningstrycket eller
maximitensio-nen). Mättningstrycket liksom
fuktighetstryc-ket mätes oftast i mm kvicksilverpelare men
även numera i en del länder i millibar. Om
mätning av f. se Meteorologiska
instrument. B. R.
Fuktighetsdèficit, meteor., skillnaden
mellan mättad vattenångas tryck över flytande
vatten och trycket av den vattenånga av
samma temp., som vid ett givet tillfälle
finnes i luften.
Fuktighetsmätare, se Meteorologiska
instrument.
Fuktighetsprocent, meteor., se Fuktighet.
Fukui, stad på Japans huvudö, Hondo, i
Ashija-gawas breda dalgång, n. om Biwasjön;
59,943 inv. (1925). Stor sidenindustri.
Fukuoka [-åka], stad på jap. ön Kyushus
n. v. kust, vid Nakas utlopp i Hakataviken;
146,005 inv. (1925; den inkorporerade staden
Hakata medräknad); medelpunkt för Kyushus
ekonomiska liv. Området lämnar 2/3 av
Japans kolproduktion, ris, vax m. m.;
tillverkning av bomulls- och sidentyger, papper, saké
m. m. I F. finnes Kyushus kejserliga univ.,
grundat 1910 (med 139 lärare och 745 stud.
1922—23).
Fukushima [-Jirna], stad på Hondo, Japan,
vid Abukuma-gawa, 125 km ö. om Niigata;
41,379 inv. (1925). Järnvägsknut. Viktigt
han-delscentrum för n. ö. Japan; silkeindustri.
Fukuyama [-jama], stad på sydspetsen av
Hokkaido, Japan, vid Tsugarusundet; 34,048
inv. (1925); Hokkaidos äldsta stad.
Fuibe (Fula, F u 1 a n i, Fel lata), ett
av Afrikas intressantaste folk, trol. av
hami-tiskt ursprung. F. bo i över Sudan spridda
grupper, särskilt från Sénégal till n. Nigeria
men även i Wadai och Dar Fur fram mot Bahr
el-ghasal. F:s språk bildar möjl. en brygga
mellan de hamitiska och bantuspråken. Rena
f. äro vackra människor med hudfärgen ofta
lika ljus som berbernas; de ha smärt,
välpro-portionerad figur, välbildad näsa och i allm.
finare anletsdrag än negrerna. Deras stora
likhet med de tidigare fornegypterna har ofta
påpekats. Håret liknar hos de rena f. något
negrernas men har samtidigt stark benägenhet
att locka sig. — De flesta f. äro typiska
nomader, en mindre del bofasta jordbrukare. De bo
i bikupsformiga, grästäckta hyddor; deras
ursprungliga dräkt var av läder (typiskt för
hamiterna), och den bäres ännu på sina håll.
Ett viktigt vapen är stridsyxan. F. ha i
Sudan framför andra folk varit statsbildande.
I början av 1800-talet erövrade de
Haussa-länderna. De omtalas vid Niger redan på
1000-talet. De äro ivriga muhammedaner.
Litt.: P. C. Meyer, »Erforschungsgeschichte
und Staatenbildungen des Westsudan»
(Pe-termanns Mitteilungen, Ergänzungs-Heft 121,
1897); D. Westermann, »Handbuch der
Ful-Sprache» (1909); C. K. Meek, »The northern
tribes of Nigeria» (1925). K. G. L.
FuJbert, fransk biskop (d. 1028), sedan 1006
biskop i Chartres. Han var som stiftare av
skolan i Chartres den inflytelserikaste
lärjungen till Gerbert av Reims (Sylvester II).
F. var framstående pedagog och predikant;
han hyllade transubstautiationsläran. A. G-w.
Fu’Ico, se F o u 1 q u e s.
Fulda [fo’lda], källflod till Weser (se d. o.).
Utsikt över Fulda med slottet i bakgrunden.
Fulda [fo’lda], stad i preuss. prov.
Hessen-Nassau, vid övre Fulda; 26,231 inv. (1925).
Järnvägsknut. Säte för en katolsk biskop. I
domen (uppförd 1704—12) den helige
Bonifa-tius’ grav i kryptan under koret. N. om domen
S:t Mikaelskyrkan från början av 800-talet.
Biblioteket (byggt 1771—78) inrymmer många
gamla handskrifter. F. hade 1734—1803 ett
universitet. Industrien omfattar linne- och
bomullsväverier och -spinnerier m. m. Staden
har uppstått kring abbotstiftet F. (se nedan).
Fulda [fo’lda], under medeltiden ett av
Tysklands största självständiga abbotsstift,
grundlagt redan 744 genom Bonifatius. Dess
klosterskola ansågs på 800- och 900-talet som
landets främsta bildningshärd, och även dess
stora bibliotek blev vida berömt. F.
upphöjdes 1752 till biskopsstift, sekulariserades 1803
och blev 1866 införlivat med Preussen. Det
nuv. biskopsdömet rekonstituerades 1829. Litt.:
»Fuldaer Geschichtsblätter» (1902 ff.).
Fulda [fo’lda], L u d w i g, tysk författare
(f. 1862), fil. dr 1883. Slöt sig till den
moderata gruppen av 1880-talsrealister och hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
