Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furste (Furstinna) - Fursteförbundet - Furstendöme - Furst-primas - Furtwängler, Adolph - Furtwängler, Wilhelm - Furuby - Furudals bruk - Furuhjelm, ätt - Furuhjelm, Annie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Fursteförbundet—Furuhjelm, A.
34
suveräna och detroniserade samt
mediatise-rade furstesläkter och de förnämsta övriga
finnas intagna i Almanach de Gothas tre
genealogiska avdelningar. Jfr
Adelstitlar och Prins. B. H-d.
Fursteförbundet (ty. Fürsteribund), ett
förbund av tyska riksfurstar, stiftat 1785 av
Fredrik II av Preussen för att motarbeta
Josef II :s plan att med de österrikiska
arvländerna införliva Bayern. Preussen, Sachsen
och Hannover voro f:s mest betydande
medlemmar. Senare försök att utbilda f. till en
tysk union under Preussens ledning rönte ej
uppmuntran från preussisk sida. V. S-g.
Furstendöme var i Tyskland först namn på
vissa riksomedelbara län (se Furste och
Riksfurste); sedan de flesta av dessa
mediatiserats, funnos i Tyska förbundet 36,
i Tyska riket 1871—1918 22 f. Bulgarien var
f. 1879—1908. F. n. finnas i Europa blott
två f., Liechtenstein och Monaco.
Furst-primas (ty. Fürstprimas), titel, som
vid Rhenförbundets stiftande av Napoleon I
1806 tilldelades ärkebiskop Karl von
Dalberg (se d. o.). Numera benämning på
Ungerns katolska kyrkas primas, ärkebiskopen
av Gran (Esztergom). Jfr Furstbiskop
•och P r i m a s.
Furtwängler [fo’rt-], Adolph, tysk
klassisk arkeolog (1853—1907), lärjunge till H.
von Brunn. Deltog 1878—79 i utgrävningarna
i Olympia, blev 1880 direktorialassistent vid
Berlinmuseerna, 1884
e. o. prof, vid Berlins
univ. samt 1894 prof,
vid univ. i München
och dir. för
därvaran-de glyptotek. Bland
hans större verk må
nämnas (tills, m. G.
Loeschcke)
»Mykeni-sche Thongefässe»
(1879) och
»Mykeni-sche Vasen» (1886),
»Die Sammlung
Sabou-roff, Kunstdenkmäler
aus Griechenland» (2 bd, 1883—87),
»Beschreib-ung der Vasensammlung im Antiquarium der
köuiglichen Museen zu Berlin» (2 bd, 1885), »Die
Bronzen» (1890; utgörande bd 4 av »Olympia,
Ergebnisse der Ausgrabung»), »Meisterwerke
Jer griechischen Plastik» (1893) och »Die
antiken Gemmen. Geschichte der Steinschneidekunst
im klassischen Altertum» (3 bd, 1900),
»Grie-chische Vasenmalerei» (1900 ff.; tills, m.
målaren K. Reichhold m. fl., reproduktioner av
grekiska vasmålningar av högsta kvalitet).
Åren 1901 och 1903 företog F. resultatrika
grävningar på Egina (»Ägina. Das Heiligtum
•der Aphaia», 1906). F. ägde enastående
kännedom om monumentbeståndet, särskilt i
museerna, och uppslagsrikedom. Han verkade
banbrytande särskilt inom småkonsten, medan
hans resultat beträffande den stora
skulptu-iren, där han sökte attribuera de bevarade
verken till bestämda konstnärer, äro mera
omstridda. Hans blick för förfalskningar var
skarp (han hade t. ex., långt innan det
bevisades, påstått, att den s. k. Saitafernes’ tiara
var en förfalskning). Hans rörlighet förde
honom ibland på irrvägar, och hans polemik
var ej sällan personligt hätsk. Trots detta
torde F. kunna betecknas som sin tids främste
klassiske arkeolog. M. Pn N-n.
Furtwängler [fo’rt-],
Wilhelm, tysk
dirigent (f. 1886), son till
A. F. Blev Nikischs
efterträdare som ledare
av
Gewandhauskonser-terna och Berlins
filharmoniska konserter
1922. F. har även
vunnit stort erkännande i
Skandinavien och
dirigerat Konsertföreningens orkester i
Stockholm (f.ggn 1920). T.N.
Furuby, socken i Kronobergs län, Konga
härad, ö. om Växjö; 145,69 kvkm, 854 inv.
(1927). Genomflytes av Kårestadån till
Åryd-sjön, når i s. sjön Bottnen. 766 har åker,
9,802 har skogs- och hagmark; talrika mossar.
Ingår i Hovmantorps och F. pastorat i Växjö
stift, Konga kontrakt.
Furudals bruk, skogsegendom, f. d.
järnbruk, i Kopparbergs län, Ore socken, vid
Ore-älven; 5,300 har förutom oskiftade
skogsmarker. Tax.-värde 2,562,000 kr. (1926). Äges
sedan 1886 av Korsnäs sågverks a.-b. och är
känt för sina välskötta skogar. F. anlades
1709 för kanontillverkning av B. Elfving,
övertogs 1752 och utvidgades av B. Sandel
samt 1776 av I. G. Clason, som började F:s
världsbekanta tillverkning av ankarkätting.
Järnbruket nedlades 1884.
Furuhjelm, finländsk adlig ätt, härstammar
från regementsskrivaren Enoch N a u c 1 é r
(1701—82), adlad 1762 med namnet F. Han
inköpte 1730 godset Hongola i Urdiala socken,
vilket fortfarande är i familjens ägo.
Sonson till honom var senator H. V. W. F. (se
nedan). Ätten fortlever i Finland
(immatri-kulerad 1818). Litt.: E. F., »Anteckningar
om Furuhjelmska slägten och Hongola gods»
(1912). H. E. P.
Furuhjelm, Annie,
en av de ledande inom
kvinnorörelsen i
Finland (f. 1859 “/12),
kusins sondotter till H.
V. W. F. Hon var led.
av Finlands lantdag
1914, 1917—18 samt
led. av riksdagen 1919
—22 och från 1927,
därunder medlem av
lagutskottet, sociala
utskottet och stora
utskottet. Tillhör Sv.
VIII. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
