Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furingstad - Furioso - Furir - Furirförbundet - Furka - Furlong - Furneauxöarna - Furnera - Furnes - Furness - Furness, Christopher - Furniss, Harry - Furnissör - Furnivall, Frederick James - Furor - Furrer, Jonas - Furstbiskop - Furste (Furstinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Furioso—Furste
32
smådungar. 1,287 har åker, 45/ har
skogs-och hagmark. Ingår i F:s och Dagsbergs
pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontr.
Furioso [å’så], it., mus., rasande, vilt.
Furir, högsta graden i manskapsklassen
inom svenska armén, således stående närmast
före korprals-(konstapels-)graden.
Furirbe-fattningen har förekommit inom sv. armén
alltsedan 1500-talet och var förenad med
vissa administrativa befattningar (jfr fr.
four-rier, den underofficer i franska armén, som
hade att sörja för inkvartering och
natura-förplägning; f. stavades ännu i början av
1800-talet i Sverige fourier). Efter hand blev
f. namn på lägsta underofficersgraden vid
infanteriet. Denna grad avskaffades i
sammanhang med 1875 års lönereglering men
återinfördes genom 1914 års härordning och ersatte då
det underbefäl av manskapet, som förut kallats
distinktionskorpral (vid artilleriet förste
konstapel). Jfr Gradbeteckning. M. B-dt.
Furirförbundet, se Svenska
furirför-bundet.
Fu’rka, pass i Schweiz, mellan Rhöne och
Reuss (2.436 m). över passet leder en nyligen
öppnad järnväg (Furka—Oberalpbanan) mellan
Rhen och Rhöne (Disentis—Andermatt—Brig).
Furlong [fä’lån], eng., längdmått, använt i
hästsporten, = 220 yards = 201,17 m.
Furneauxöarna [fr. fyrnå’-, eng. fö’nåu-],
oriktigt Fourneauxöarna, ofruktbara
klippöar i Bass sund, tillhöriga Tasmanien;
2,670 kvkm. omkr. 800 inv. F. upptäcktes 1773
av Cooks följeslagare Furneaux.
Furnéra (fr. fournir), anskaffa, förse med.
— Furnissor (fr. fournisseur), leverantör.
Furnes [fyrn], flam. Veurne, stad i belg.
prov. Västflandern, 6 km från havet; 7,900
inv. (1926). Var från hösten 1914 till april
1915 säte för det belgiska högkvarteret.
Furness [fä’nis], n. delen av eng. grevsk.
Lancaster, en halvö n. om Morecambe bay.
Betydande järn- och stenkolsgruvor.
Furness [fä’nis], Christopher, sedan
1910 baron F„ engelsk redare (1852—1912).
Blev 1874 skeppsmäk lare, grundade 1877 Fu
r-n e ssl i n j en, vidgade sin rederiverksamhet
1885 genom association med E. Withy och
blev även skeppsbyggare i stor skala (firma
Furness, Withy & co.). Han var (liberal) led.
av underhuset 1891—95 och 1900—10, fick 1895
knightvärdighet (sir Chr. F.) och blev 1910 pär.
Sonen Marmaduke F. (f. 1883) upphöjdes
för förtjänster om skepp sby ggeriet under
världskriget till viscount F. 1918. V. S-g.
Furniss [fä’nis], Harry, engelsk
karikatyrtecknare och illustratör (1854—1925). Född
på Irland, kom vid 19 års ålder till London,
där han sedan medverkade i ett flertal
tidskrifter, ss. Illustrated London News och
Graphic samt Punch, där hans politiska
karikatyrer på 1880- och 1890-talet blevo
mycket uppmärksammade. Bekanta äro även F:s
teckningar till Dickens’ samlade verk (1905).
Furnissor, se F u r n e r a.
Furnivall [f 5’nivol],FrederickJames,
engelsk filolog (1825—1910). Utgav
noggranna uppl. av en stor mängd äldre (i
synnerhet medelengelska) manuskript och av
äldre tryck samt stiftade för studiet och
utgivandet av äldre engelska texter 1864 Early
english text society, 1868 Chaucer society och
Ballad society, 1873 New Shakespeare society,
1881 Browning society, 1882 Wycliffe society
och 1885 Shelley society. 1852—96 var han
hederssekreterare i Philological society. F.
var en utmärkt Chaucer- och
Shakespearekän-nare. Han publicerade bl. a. »A six-text print
of Chaucer’s Canterbury tales» (1868—76).
Hedersdr i Berlin 1885. A. E.*
Furör (it. furo’re), stormande framgång.
Fu’rrer, Jonas, schweizisk politiker (1805
—61). Var advokat i Zürich, blev 1845
borgmästare där och var s. å. förbundsdagens
president. F. bekämpade 1847—48 »Sonderbund»,
tog framträdande del i arbetet på den nya
för-bundsförfattningen och var fyra ggr
förbundsrådets president. Biogr. av A. Isler (1907).
Furstbiskop (ty. Fürstbischof) kallades i
Tyskland de katolska biskopar, som tillika
voro furstar i tysk-romerska riket. F. var
sedan titel för vissa österrikiska biskopar med
furstlig rang och är ännu titel för biskopen
i Breslau. Jfr Furst-primas.
Furste (fem. Furstinna), eg. den förste
el. utmärktaste. F. är dels allmän beteckning
för suverän el. detroniserad regent samt andra
medl. av suveränt el. detroniserat hus, dels
titel för regent i vissa länder,
furstendö-m e n (se d. o.), dels en hög adelstitel i vissa
länder. Lat. princeps, ty. Fürst, var i Tyskland
under medeltiden en feodal titel för andlig el.
världslig medl. av tjänsteadeln, som inom visst
område utövade kunglig militär- och
doms-makt; från 1180 var denna furstevärdighet
bunden vid vissa län; se vidare Kurfurste
och Riksfurste. De tyska furstendömenas
antal var slutligen mycket stort, men de
andliga upphörde 1803, och de flesta övriga
mediatiserades under 1800-talet (se
Media-t i s e r a). Efter nov. 1918 finnas i Tyska
riket inga regerande f. — Den tyska adelstiteln
f. räknas enl. riksförfattningen 1919 blott som
del av namnet. I Bayern är adelskapet
upphävt (1919), i Tjeckoslovakien (1918) och
Österrike (1919) äro adelstitlar förbjudna, i
Preussen avskaffades 1920 bl. a. den de tyska
furstesläkternas huvudmän tillkommande
titeln Durchlaucht; i praktiken användas
alltjämt samtliga adelstitlar. Jämte den tyska,
österrikiska och tjeckiska adelns fursteätter
finnas även ungerska, franska (prince),
italienska (principe), ryska (knjaz; titeln
avskaffades 1917 men brukas utanför Ryssland),
polska, litauiska, georgiska och rumänska
furstesläkter. Svensk furstevärdighet har blott
förlänats åt Fredrik Wilhelm von Hessenstein
1785 och Wilhelm Malte Putbus 1807, vilka
dock ej som furstar introducerats och båda på
manssidan slöto sina ätter. Ännu fortlevande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
