Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fux - Fux, Johann Joseph - Fuxerna - Fuxsvanssåg - f. v. - f. v. b. - F. V. O. - Füger, Heinrich - Führich, Joseph von - Fyhrvall, Carl Oscar - Fykocyan, Fykoerytrin - Fykologi - Fykomyceter, Vatten- el. Algsvampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Fux, J. J.—Fykomyceter
42
kroppen eller ljusare, chokladfux, mera
brunaktig, ofta apelkastad, med ljus man ocb
svans, s v e 11 f u x, täml. mörkt röd med
gråaktig man och svans, m ö r k f u x, rent röd
med man och svans av samma färg, stundom
med stark glans, nästan metallglänsande
(g u 1 d f u x), samt slutligen 1 j u s f u x, gulröd
med ljus, nästan vit man och svans. E. T. N.
Fux [foks], Johann Joseph,
österrikisk musiker (1660—1741); hovkapellmästare
i Wien 1715. Skrev kyrkokompositioner och
operor; mest berömd för det teoretiska verket
»Gradus ad Parnassum» (1725). T. N.
Fuxerna, socken i Älvsborgs län, Flundre
härad, intill Göta älv; 24,52 kvkm, 2,834 inv.
(1927). Vid älven en smal slättremsa, där
industriorterna Lilla Edet (1,317 inv.;
munici-palsamhälle) och Göta (550 inv.;
sulfitfabriker) ligga; huvudparten skogig bergstrakt.
460 har åker, 1,744 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Göteborgs stift, domprosteriets n.
kontrakt. — I dessa trakter skola omkr. 1100
ha utkämpats åtskilliga strider mellan Inge
d. ä. och Magnus Barfot. G. R-ll; S. T-g.
Fuxsvanssåg, eller mera vanligt
Fogsvans, se Såg.
f. v., förk. för lat. fo’lio ve’rso, på bladets
andra sida.
f. v. b. = för vidare befordran.
F. V. O., förk. för Föreningen för
välgören-hete_ns ordnande.
Füger, Heinrich, österrikisk målare
(1751—1818). Blev efter sju års vistelse i
Italien (1776—83) lärare vid akademien i Wien,
var dess dir. 1795—1806 och därefter dir. för
kejserliga tavelgalleriet i Belvedere. Han var
i Österrike klassicismens inflytelserikaste
företrädare; behandlade mest ämnen ur
grekiska och romerska historien. I sina
miniatyrporträtt visade han skarp
karaktärsfram-ställning och fin färgkänsla. G-g N.
»Vägen till Emmaus.» Målning av J. von Führich.
I konsthallen i Bremen.
Führich, Joseph von, österrikisk målare
(1800—76). Efter studier i Prag slöt sig F.
. i Rom till nazarenerna, deltog i dekoreringen
av Villa Massimi med tre fresker, var verksam
i Prag från 1829 och i Wien från 1834,
utförde där kyrkmålningar, stafflibilder,
senare även träsnitt med bibliska ämnen.
Fram
för allt de sistnämnda äga kärna och
karaktär. Själv varmt religiös, inträngde F. som
konstnär djupt i den katolska mystikens
väsen. F. skrev »Von der Kunst» (1866—69) och
en självbiogr. (tr. 1875—76). Monogr. av
M. Dreger (1912) och H. v. Wörndle (1911
och 1914). G—g N.
Fyhrvall, Carl Oscar, skolman,
historiker (1846—1915). Blev fil. dr i Uppsala
1880, var 1879—82 lärare vid Beskowska
skolan i Stockholm samt 1882—1912 lektor i
historia och filosofi vid Gävle högre allmänna
läroverk. F:s historiska författarskap rörde
sig inom den svenska handelslagstiftningens
område: »Tjärhandelskompanierna» (i Hist.
Bibi. 1880; även gradualavh.), »Om det
bot-niska handelstvånget» (i Hist. Tidskr. 1882)
och »Bidrag till Gefle stads historia och
be-skrifning» (1901). (N. A.)
Fykocyän, Fykoerytrln, se Algfärgämnen.
Fykologl (av grek, fykos, alg, och lo’gos,
lära), vetenskapen om algerna.
Kulmögel, Mucor mucedo,med sporangier och mycelium.
Fykomyceter (Phycomycétes), Vatten- el.
A 1 g s v a m p a r, en mångformig grupp av
svampar, som i byggnad och delvis även
genom att de leva i vatten erinra om vissa
algklasser, särskilt de s. k. sifonéerna, med vilka
de överensstämma genom frånvaro av cellulär
uppkamring på rent vegetativt stadium. Som
svampar sakna de fullkomligt klorofyll och
äro saprofyter eller parasiter på både växter
och djur. F. indelas i två stora ordningar:
Oomycetes och Zygomycetes. Oomyceterna
omfatta de mest utpräglade vattenorganismerna,
som för sin fulla utveckling kräva, åtm.
tidtals, närvaro av vatten, för att deras med
flimmerhår (cilier) försedda rörliga
svärmsporer skola kunna utvecklas. Zygomyceterna
äro företrädesvis luftsvampar, ehuru de fordra
ett fuktigt underlag. Deras
förökningskrop-par äro små orörliga sporer, som sakna
flimmerhår och spridas i luften.
Bland oomyceterna märkas: 1)
Vårtsvamparna (fam. Cliytridiaceae}, som äro mikro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
