Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fykomyceter, Vatten- el. Algsvampar - Fykoxantin - Fylakterier - Fyle - Fyleån - Fylgia - Fylgja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Fykoxantin—Fylgja
44
[-Slungmögel-svamp, Pilobo-lus crystcdli-nus,-]
{+Slungmögel-
svamp, Pilobo-
lus crystcdli-
nus,+} med små
vattendroppar
på
sporangie-skaftet.
skopiska parasiter på andra växter och ha ett
ytterst obetydligt mycel. De föröka sig med
svärmsporer, som borra sig in i värdväxterna.
Hit hör t. ex. den farliga
potatiskräftan (Synchytrium endobioticum;
se Potatissjukdomar). 2)
Vattenmögelsvamparna
(fam. Saprolegniaceae) äro
utpräglade vattenorganismer, som leva
på döda fiskar, insekter och i
vatten ruttnande växtdelar (se S
a-p rolegniaceae). 3)
Bladmögelsvamparna (fam.
Pe-ronosporaceae) äro parasiter på
högre landväxter. Mest bekanta
äro potatissjukan
(Phyto-phtora infestans; se
Potatissjukdomar) samt
vitros-ten (Cystopus candidus). Se
Peronosporaceae och
Vitrost.
Bland zygomyceterna märkas:
1) K u 1 m ö g e 1 s v a m p a r n a
(fam. Mucoraceae), som bilda ett
slags mögel på bröd o. a.
stärkelse- och sockerhaltiga
matvaror, på gödsel o. s. v. Allmän
är Mucor mucedo, det vanliga k u 1 m ö
g-1 e t. Sitt namn har svampen fått på grund
av de små runda, kolsvarta sporangierna, som
skarpt framträda, även för blotta ögat, som
svarta prickar mot den gråvita bakgrund, som
möglet självt bildar. I sporangierna bildas
talrika sporer, som spridas i luften. Även
könsfortplantning förekommer, ehuru mera
sällan, varvid genom två till det yttre lika
svamptrådars förening, »konjugation», det
bildas en tjockväggig, på ytan ojämn vilcell
(zygot), ur vilken vanl. sedan ett sporangium
framväxer. Mycket egendomlig är den
kulmöglet ganska närstående
slungmögel-svampen, även kallad bollkastaren
{Pilobolus crystallinus). Den förekommer täml.
allmänt på hästspillning och har sporangier,
vilka explosivt utslungas från
sporangieskaf-tet till följd av dess starka saftspänning, som
slutligen orsakar det svullna skaftets
explosiva bristning i spetsen. 2)
Flugmögel-svamparna (fam. Entomophthoraceae) ha
en liknande explosiv utkastning av
förök-ningskropparna. Hit hör Empusa muscae
(flugmögel; se d. o.).
F. äro icke så artrika som de andra
svampgrupperna, med vilka de tydligen icke äro
närmare besläktade. N. S-s.
Fykoxantin, se Algfärgämnen.
Fylaktèrier (av grek, fylaktèrion,
skyddsmedel, amulett), fyrkantiga läderkapslar, som
innehålla pergamentremsor med
skriftställena 5 Mos. 6: 4—9, 11: 13—21; 2 Mos. 13:
1—10, 11—16 och vid den judiska
morgongudstjänsten (utom på sabbat och helgdagar)
med läderremmar bindas över pannan mellan
ögonen och på vänstra armen mot hjärtat.
De bäras endast av män irån 13 års ålder.
Namnet f. förekommer under biblisk tid
endast i Matt. 23: 5, varifrån det vunnit insteg
i de europeiska språken. Det inom
judendomen brukade ordet är tefi’llin. De brukades
säkerligen redan av soferim, de skriftlärde,
under 300-talet eller 200-talet f. Kr. Trots
namnet f. ha tefillin trol. icke uppfattats som
ett magiskt skyddsmedel. D. B-ck.
Fy le (plur. fy len; grek, fylè), »stam» el.
riktigare underavdelning av en stam hos
forntidens greker. Den äldsta grekiska
samhällsorganisationen är uppbyggd på
släkten, och en f. beror urspr. otvivelaktigt
på släktskapsband. Även senare inrättade f.
(t. ex. Kleisthenes’) fingo fiktiva stamfäder.
F. äro äldre än grekernas splittring i städer;
de äro desamma överallt hos
huvudstammarna: hos dorerna Hylleis, Dymanes och
Pam-fyloi; hos jonerna Geleontes, Hopletes,
Arga-deis och Aigikoreis (namnens betydelse osäker
och omtvistad). Då släktstatens organisation
bröts av den framträngande demokratien,
inrättades nya f. Mest bekant är Kleisthenes’
indelning av det atenska folket (kort efter
510 f. Kr.) i tio nya territoriella f.,
uppkallade efter attiska heroer (de s. k.
epony-merna): Erechtheis, Aigeis, Pandionis,
Leon-tis, Akamantis, Oineis, Kekropis,
Hippothoon-tis, Aiantis och Antiochis. Till dessa tio
kom-mo senare nya, uppkallade efter makthavarna
(Antigonis och Demetrias, 307 f. Kr., senare
utbytta mot Ptolemais och Attalis, slutligen
Hadrianis, uppkallad efter kejsar Hadrianus).
Indelningen i f. låg till grund för val, resp,
utlottning, till vissa ämbeten och till rådet,
för fördelningen av skatter och medborgerliga
funktioner över huvud. M. Pn N-n.
Fyleån, å i s. ö. Skåne. Kallas i övre loppet
Trydeån, i Fyledalen F. och vid mynningen
5 km ö. om Ystad Nybroån.
Fylgia, försäkringsbolag, grundat på
initiativ av E. Samson 1881. F., vars
verksamhetsgren urspr. var olycksfallsförsäkring,
bedriver f. n. dessutom sjuk-, luftfärds-,
ansvarighets-, automobil-, brand-, sjö- och
transport-, resgods-, värdepost-, inbrotts-, glas-,
kredit-, garanti-, maskin-,
vattenlednings-skade- samt smyckeförsäkring. Dotterbolag:
Valkyrian, grundat 1912 för att driva
ouppsägbar sjukförsäkring (inkl,
olycksfallsförsäkring) och återförsäkring; Land och sjö,
grundat 1917 för att driva
olycksfallsförsäkring enl. lagen om försäkring för olycksfall
i arbete. F:s totala ansvarssumma var 31
dec. 1926 för direkt tecknade försäkringar
3,927,789,811 kr. 1926 var premieinkomsten
9,665.589 kr. G. P-e.
Fylgja, isl., »följeslagerska», enl.
fornnordisk tro ett övernaturligt väsen, som
ledsagade människan. Oftast omtalas f. i
djurgestalt; de förebådade oväntade människors
ankomst eller andra framtida händelser. Man
såg dem vanl. i drömmen, men sagorna omtala
personer, som kunnat se dem även i vaket
tillstånd. Att se sin egen f. ansågs förebåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
