Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrbåt - Füred - Fyrfartyg - Fyrfärgstryck - Fyrhögarna - Fyringenjörkontoret - Fyrisvall - Fyrisån - Fyrk - Fyrkant - Fyrklang - Fyrktal - Fyrlingar - Fyrlista - Fyrlås - Fyrmänningar - Fyrmästare - Fyr- och båkavgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Fyrbåt—Fyr- och båkavgift
54
Fyrbåt, i båtform byggd lysboj.
Füred [fy’rät], ung., bad. — B a 1 a t o
n-f ü r e d, badort i ung. komitatet Zala, vid
Balatonsjön; 2,604 inv. (1920). Har tre
kol-syrerika källor, som även innehålla järn och
alkalisulfat.
Fyrfartyg, se Fyrskepp.
Fyrfärg-.tryck, se Färgf otograti.
Fyrhögarna (Co’rpora quadrige’mina), det
hjärnparti, som ligger omedelbart bakom
synhögarna; det är försett med två par
halvklotformiga upphöjningar, två främre och två
bakre. Se H j ä r n a. E. Hgn.*
Fyringenjörkontoret, den byrå inom
Lots-styrelsen, som handlägger ärenden ang. fyrar,
fyr- och mistsignalapparater på fyrskepp,
fasta sjömärken med undantag av fasta
prickar, lotsverkets byggnader (dock ej fyrskepp,
andra fartyg och båtar). De ord.
tjänstemännen äro överfyringenjör, fyringenjörer,
verkmästare och materialförvaltare. F. L-g.
Fyrisvall (isl. Fyrisvellir) hette enl.
isländska sagor slätten vid Uppsala längs ån, som
först i slutet av 1600-talet av de lärde (O.
Rudbeck) kallades Fyrisån (dittills
Sala-ån). Av hithörande namn finnas i fsv. blott
Førisæng som namn på den milslånga
ängsmarken utmed ån och kungsgården där (på
Islandet i Uppsala) samt Førikarlaby, nu
Forkarby (Bälinge socken), »de vid Föret
boende karlarnas by». Föret kallas ännu de
två små sjöar, vartill Fyrisån s. om Uppsala
sväller ut. En äldre form av namnet, Fyri,
förekommer på en runsten från omkr. 1000;
det har avsett de tidtals översvämmade
sankmarkerna kring ån. Vid Föret brändes
ynglingakonungen Domar (se d. o.). På F.
stod sannolikt omkr. 988 det ryktbara slag,
i vilket Erik Segersäll besegrade Styrbjörn
Stärke, som stupade. B-e.*
Fyrisån (se Fyrisvall), vattendrag i
Uppland. Upprinner i Rasbokils socken,
avvattnar Dannemoratraktens n. därom belägna
sjöar, genomflyter i sydlig riktning
Uppsalaslätten och Uppsala samt mynnar vid Flottsund
i Mälarfjärden Ekoln. Biåar: Tensta- el.
Ven-delsån, Björklingeån och Jumkilsån från v.
samt Fundbo- el. Sävjaån från ö. Längd 72 km,
vattenområde 1,960 kvkm. F. är kanaliserad
nedanför Uppsala. Dess vid Uppsala mer än
100 m djupa preglaciala dalgång är igenfylld
av leror och framträder därför ej i
terrängen. O. Sjn.
Fyrk (platty. Verdink, Verink, fda. firik),
eg. »en fjärdedel». 1. (Num.) Ett silvermynt
under senare delen av medeltiden och
1500-talet, i Danmark = 1/i skilling, i Sverige =
1/4 öre el. 1/2 örtug, motsvarande 4
»penningar». F. innehöll 0,372 g—0,243 g fint silver och
var värd 5,84—3,82 öre i vår tids mynt. 1624
—29 präglades f. av koppar. (A. W-dt.)
2. (Förv.) Liksom tidigare i vissa städer
utgjorde enl. k. f. om kommunalstyrelse på
landet av 21 mars 1862 § 58 f. den norm,
enl. vilken kommunalutskylder på landet
skulle utgöras. Kommunfyrktalslängden, som
upptog det antal fyrkar, som påförts var och
en till kommunen skattskyldig (f y r k t
a-1 e t), var tillika kommunens röstlängd.
Sedan fr. o. m. 1910 den kommunala
skattskyldigheten på landet ställts i direkt förhållande
till inkomsten, har den kommunala
fyrktals-sättningen på landet upphört. Vägf yrkar
åsättas dock fortfarande för vägskattens
utgörande (se V
äghållningsskyldig-het). G. T.
Fyrkant. 1. (Krigsv.) I militärt avseende
den slutna uppställning, med front åt alla
sidor, som infanteriet intog för att möta
kav.-anfall på slagfältet. Efter de snabbskjutande
gevärens införande blev f.-formeringen
överallt avskaffad. — Kommandoordet »Fyrkant!»
har i 1927 års svenska exercisreglemente för
infanteriet återinförts för att i brådskande
fall användas vid plutonens stridsgruppering;
härvid intaga plutonens grupper en formering
på två linjer med luckor och avstånd, vilken
något liknar en öppen f. M. B-dt.
2. (Sjöv.) En rå, som hänger horisontalt och
samtidigt vinkelrätt mot fartygets medellinje.
— Brassa f., se Brassa.
3. (Iler.’, fr. franc-canton el. franc-quartier;
ty. Freieck.) Fyrkantigt fält, upptagande högst
av skölden och av annan färg än denna,
placerat i dess chef el. ginstam (se d. o.), vanl.
i högra hörnet (se Sköld).
Fyrklang, se Ackord 3.
Fyrktal, se Fyrk 2.
Fyrlingar, fyra barn, födda vid samma
barnsbörd.
Fyrlista, se Lista över svenska fyrar.
Fyrlås, se Handeldvapen.
Fyrmänningar. 1. Släktingar i fjärde led.
— 2. (Krigsv.) Se Femmänningar.
Fyrmästare, befälhavare och uppbördsman
på fyr med ständig bevakning eller på
fyrskepp. Antalet f. vid svenska lotsverket var
vid 1926 års utgång 101 (se Fyr st a ten).
Fyr- och båkavgift, avgift av in- och
utgående fartyg för underhållet av fyrar,
sjömärken och andra inrättningar för att
betrygga den allmänna sjöfarten ävensom av
livräddningsanstalterna för skeppsbrutna. —
Då de första fyrarna anlades av enskilda mot
uppbärande av fyrpenningar, var dessas
belopp beroende på privilegiet och det om
fyrens uppförande träffade avtalet. För
underhållet av övriga båkar och sjömärken
er-lades av ålder en båkavgift. Sedermera
samman slogos avgifterna för fyr- och
kännings-båkarna, och den förenade avgiften har efter
vartannat kallats båk- och
lotsinrätt-n i n g s a v g i f t, allmän lots- och
båkavgift samt slutligen, för att ej förblandas
med lotspenningarna, fyr- och båkavgift.
Genom kungl. brev 27 juni 1826, som föreskrev
namnförändringen, stadgades, att avgiften
skulle beräknas ej som förut efter fartygets
djupgående utan efter dess dräktighet.
Bestämmelser om denna avgift, som för
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
