Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäbod (Säter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Fäbod
98
Fäbodby. Vändnäsbodarna, överkalix, Norrbotten.
hägnad och marken innanför nyttjas till slog
(se d. o.), kallas platsen fäbodvall eller
s ä t e r. Systemet anses i Sverige urgammalt
och har sannolikt praktiserats över hela
landet utom södra Skåne. Numera förekommer
det i området mellan Järnskog i Värmland
och Pajala i Norrbotten.
En särskild typ är halvfäboden, där
personalen blott vistas om natten och om
morgonen för hem mjölken till gården för att
■där förädla den till smör och ost, medan detta
annars sker vid f. Om mycket vidsträckta
betesmarker måste tagas i bruk, nödgas man
använda flera f., mellan vilka man flyttar.
Vanl. nöjer man sig med två, h e m f ä b
o-d e n el. v å r- och höst fäboden, dit man
kommer först på våren och sist på hösten,
samt långfäboden el.
sommarfäboden, där man vistas under högsommaren.
Man skiljer mellan gemensamhets-f., där varje
stuga tillhör en hel grupp bönder
(fäbodlaget), och byfäbodar, ett stort antal
stugor (högst 70 på varje vall), alla eller de
flesta i enskild ägo.
Där vallen använts till slog, har man
senare mångenstädes förvandlat den till åker,
och på sina håll, t. ex. i vissa delar av
Dalarna, är nu jordbruket och ej
boskapsskötseln det väsentliga vid f. Vid arvskifte eller
genom köp övergår då f. lätt till en ständigt
bebodd gård. På så sätt har fäbodsystemet
i stora delar av Sverige sedan urminnes
tider blivit det viktigaste hjälpmedlet för den
fasta bygdens utbredning.
Fäbodväsendet var det kanske viktigaste
hjälpmedlet för den gamla extensiva
boskapsskötseln el. slog- och beteskulturen. Sedan
man gjort det obetydliga vårbruket vid byn,
flyttade redan i början av juni hela eller
större delen av hushållet till skogen dels för
att sköta kreaturen vid f., dels för att på
naturliga slåttermarker insamla kreatursfoder
dör vintern. Byarna blevo därför flerstädes
nästan fullständigt avfolkade under sommaren.
Fäbodväsendet har i Sverige varit statt i
tillbakagång, sedan början av 1890-talet även
i de trakter, där det ännu är i bruk.
Orsakerna äro jordbruksteknikens framsteg,
konkurrensen från mejerierna och bristande
tillgång på billig kvalificerad arbetskraft.
Utom i Sverige finnas f. mångenstädes,
särskilt i bergländer, där de bästa betesmarkerna
ligga på ömse sidor om skogsgränsen, t. ex. i
Norge. 1907 hölls ännu 1lt av Norges alla
mjölkkor på säterbetena. I Alperna är
fäbodväsendet (Sennwirtschaft) av största
ekonomiska betydelse; fjällbetesmarkerna, i Schweiz
kallade Alpen, i Österrike Almen, äro där
oumbärliga för boskapsskötseln. F. brukas
vidare i stor utsträckning i Karpaterna,
Franska centralmassivet, Pyrenéerna, Spaniens
bergskedjor, Apenninerna, Balkanhalvöns berg
och utanför Europa i marockanska Atlas, på
sydsluttningen av Himalaja o. s. v. Det
sydeuropeiska fäbodväsendet skiljer sig från det
nordeuropeiska i två viktiga avseenden. Dels
stallf odras aldrig kreaturen i södern; de beta
om sommaren i berglandet och hållas om
vintern på lågslätternas stäpper, där gräsväxten
då är yppig på grund av vinterregnen. Vidare
Fäbod. Krokbodarna, Föllinge, Jämtland.
VIII. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
