Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktkonst - Fäktning - Fälad el. Fäladsmark - Fälb - Fälj (Hjulfälj) - Fällbark - Fællesforfatning - Fällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Fäktning—Fällfors
104
Bild 5. Utfall.
anfall, igångsatt vid motståndarens anfall.
Stoppstöt (coup d’arrét) avbryter
motståndarens rörelse framåt vare sig genom
förflyttning eller enbart med armen. Remise är ett
återförande av klingan i linjen, sedan ett
anfall utförts och parerats. Reprise är ett
förnyat anfall, utfört i utfallsställning, när
motståndaren antingen icke riposterar eller gör
detta för sent. Rcdoublement är ett
återupptagande av anfall under förflyttning framåt
på en motståndare, som går tillbaka utan att
parera el. utan ripost efter parad.
Förflyttningar under fäktning kallas marscher och
volter. Rättningsmarsch är en kort
förflyttning (^2—1 fotlängd), där främre foten börjar,
marsch framåt (bakåt) börjar med bakre
(främre) foten och göres omkr. två fotlängder,
helmarsch framåt och bakåt utföres så, att
bakre (främre) foten flyttas förbi den andra
och denna i sin tur förbi den sålunda flyttade
foten, så att gardställningen återtages.
Förflyttning åt sidan kallas volt inåt eller utåt,
beroende på om den sker åt bröst- eller
ryggsidan. Appell är en stampning med främre
foten. Utfall är en förlängning av avståndet
mellan fotterna till minst fotlängder och
föregås alltid av den vapenförande armens
sträckning (bild 4). Corps å corps uppstår, när
de fäktande komma så nära inpå varandra, att
vapnen icke kunna reglementsenligt användas.
Coups doubles, stöt för stöt, innebär, att båda
fäktarna samtidigt träffa med stöt eller hugg.
Assaut är mötet mellan två fäktare i fri
fäktning. Poule kallas vid tävling en grupp
om intill 12 fäktare, vilka alla skola möta
varandra.
Bajonettfäktning följer i stort sett
de lagar, som gälla för enhandsfäktning.
Bajonettstrid eller handgemäng kallas denna
ut-bijdningsgren, som utom bajonettfäktning
omfattar strid med geväret scm tillhygge,
nyttjande av kniv, bärbart verktyg och
handgranat samt motståndarens oskadliggörande utan
vapen genom boxning, jiu-jitsu och brottning.
P. H. Lings gymnastiska idéer påverkade i
Sverige även fäktningen, men sedan
1900-talets början har en återgång till den franska
skolan ägt rum. Den frivilliga fäktningen i
Sverige ledes av Svenska fäktförbundet
(anslutet till Federation Internationale d’escrime).
Litt.: D. von Porath, »Palaestra Suecana»
(1693); Gomard, »La théorie de 1’escrime»
(1845); Jules Jacob, »Le jeu de 1’épée» (1887);
L. Barbasetti, »Das Stossfechten» (1900); S. A.
Drakenberg och C. Hjorth, »Handledning i
florettfäktning» (i »Idrotternas bok», 1910). B-U.
Fäktning, se Fäktkonst.
Fälad el. F ä 1 a d s m a r k, namn
företrädesvis i Skåne på ett samhälles (en bys, en stads)
gemensamma betesmark. F. (fælap) omtalas
redan i Skånelagen (början av 1200-talet). —
Fäladslott (i Malmö och Ystad vanl.
går de jord), urspr. ett sådant område av
en stads fäladsmark, som, med nyttjanderätt
för dennas ägare, tillagts varje gård eller
bebyggd tomt i staden. På senare tid ha de till
största delen åter bragts under städernas egen
disposition. Fäladsmarkerna ha sedan
indelats i större ägolotter, vilka på vanligt sätt
utarrenderas. C. G. Bj.
Fälb, sammetsliknande tyg, mest nyttjat
till s. k. höga hattar. Skiljer sig från
egentlig sammet och plysch genom att fälbhåren
ligga åt sidan och bilda en glatt yta. G. H-r.
Fälj (H j u 1 f ä 1 j), en på velociped- och
bilhjul använd hjulring med en rännformig
fördjupning för gummiringens fästande.
Fällbark, den avflagrande barken hos många
träd och buskar. Korkkambiet arbetar endast
en kort tid, varefter ett nytt sådant anlägges
längre in i barken, vilket i sin tur efterträdes
av ett nytt o. s. v. De utanför korkskikten
befintliga delarna av barken dö bort av brist
på näring, lossna och kastas av i större el.
mindre fjällika stycken. Ex. på f. lämna
platan, tall samt en mängd subtropiska
myrten-växter.
Fællesforfatning, da., »gemensam
författning», helstatsförfattning, gällande för danska
monarkien 1855—63 (se D a n m a r k, sp. 472).
Fällfors, församling i Västerbottens län,
Byske kommun; 45 3,40 kvkm, 2,734 inv. (1927).
Ingår i Byske och F. pastorat i Luleå stift,
Västerbottens n. kontrakt.
Bild 6. Utgångsställning för bajonettfäktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
