Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fällforsen (Pite älv) - Fällforsen (Ume älv) - Fällning - Fällström - Fält - Fält- - Fältarbeten - Fältarmé - Fältartilleri - Fältbageri - Fältbatteri - Fältbefästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Fällforsen—Fältbefästning
106
Fällforsen, vattenfall i Pite älv,
Norrbottens län, 14 km n. v. om Älvsby
järnvägsstation. Har ett brant stup om 5,9 m men
beräknas genom sammanbindning med den
nedanför belägna Jönsforsen kunna
profilregle-ras till 15.1 m fallböjd och 22,000 hkr
medel-vatteneffekt. Piteå stad har i F. ett 1660 och
1680 donerat laxfiske. Fallet äges av staten.
Fällforsen, vattenfall i nedre Ume älv, 12
km n. v. om Vännäs’ station, en av de
vackraste forsarna i Västerbottens län; fallhöjd
24,8 m, längd 0,5 km, beräknad
medelvatten-effekt 56.800 hkr. Outbyggt.
Fällning, en generell benämning på alla de
fasta el. svårlösliga ämnen, som av en eller
annan orsak avsätta sig ur en lösning. En f.
kan t. ex. uppstå genom blandning av två
lösningar, om de i dessa förekommande lösta
ämnena reagera med varandra under bildning
av ett nytt, olösligt ämne, eller också kan
ett löst ämne utfällas genom tillsats av en
annan vätska, som sänker lösligheten för
ämnet i fråga. I st. f. i lösning kan det
utfällande ämnet även vara i gasform. Andra sätt
att erhålla en f. äro genom koagulation (se
K o 1 1 o i d e r) eller elektrolys. I. B.
Fältström, det smala inloppet till
Baggens-fjärden (se d. o.) i Stockholms skärgård.
Fält. 1. (Bergsv.) En malms
längdutsträckning, d. v. s. malmens utsträckning i
stryk-ningsriktningen; även dets. som gruvfält.
2. (Fys.) En rymd, där mot varje punkt
svarar en mätbar fysisk egenskap. Man
skiljer på skalära f., där f. i varje punkt är
entydigt bestämt blott av intensiteten, t. ex.
av en temperatur (temperaturfält), och
vektor f ä 11, där förutom intensiteten även
riktningen måste beaktas, såsom fallet är
t. ex. vid magnetiska fält och
elektriska fält (jfr dessa ord).
3. (Her.-, fr. champ.) En skölds yta eller av
skuror begränsad del därav.
4. (Idrottst.) Benämning på samtliga
deltagare i en tävlan.
Fält- i sammansättningar ersättes numera
ofta av krigs-, t. ex. fältavlöning av
krigs-avlöning. fältpost av krigspost o. s. v.
Fältarbeten, krigsv., anläggande av
befästningar, beredande, förbättrande el. förstörande
av förbindelser samt utförande av lägerarbeten.
Fältarmé, se Armé och F ä 11 h ä r.
Fältartilleri, det artilleri, som skall åtfölja
fälthären och deltaga i rörliga strider. Intill
början av 1900-talet inräknades i f. blott de
artillerislag, som hade tillräcklig
stridsberedskap, rörlighet och framkomlighet i svår
terräng för att kunna ingripa omedelbart vid
stridens början samt åtfölja infanteriet
ter-rängledes. Pjäser och fordon fingo till följd
härav ej väga mer än 1,800—2,000 kg, räknat
med full last men utan åkande manskap. De
voro i allm. 6-spända och kördes av kuskar,
ridande på de tre vänstra spannhästarna.
Under senare delen av 1800-talet var f. så gott
som uteslutande försett med kanoner (f ä 1 t-
Fällforsen i Uiue älv.
kanoner), intill 1870—71 års krig räfflade
framladdningskanoner med 8—9 cm kaliber.
Efter kriget infördes (åren 1871—81)
bakladd-ningskanoner, och i början av 1900-talet
ökades f., på grund av behovet att med krökta
kulbanor åtkomma skyddade trupper, med
haubitser (10—15 cm), samtidigt som genom
materielförbättringar (jfr Kanon)
snabb-skjutningsförmågan väsentligt ökades.
Skott-vidden uppgick vid denna tid till omkr. 8,000
m för fältkanonerna och 6,500 m för
fält-haubitserna. Kort före världskriget började
begreppet f. utvidgas till att omfatta även
tyngre, fälthären åtföljande artilleri, försett
med 10—15 cm kanoner och 20—24 cm
haubitser, och genom världskriget vann detta
stadga. Samtidigt skedde en väsentlig ökning
av skottvidden, som nu (1927) för de lättare
fältpjäserna uppgår till omkr. 12,000 m. Vid
de tyngre pjäserna har hästtransporten börjat
utbytas mot motortransport, varigenom såväl
rörlighet som framkomlighet ökats. Jfr
Artilleri och A r t i 1 1 e r i p j ä s. G. af W-dt.
Fältbageri upprättas av
bageriplutonen, som utgör en del av arméfördelningens
förplägnadskompani. F. skall tillgodose
arméfördelningens behov av mjukt bröd. Högst
12,000 portioner bröd om 750 g kunna bakas
per dygn i bageriplutonens sex fältbakugnar
(jfr K rigsförplägnadstjänst).
Fältbatteri, ett taktiskt fältartilleriförband,
bestående av 4—8 (numera vanl. 4) pjäser med
tillhörande ammunitionsvagnar och
trängfor-don; det kallas fältkanon- eller f ä
11-haubitsbatteri, beroende på pjäsernas
beskaffenhet. F. är liksom kompaniet och
skvadronen vid de övriga truppslagen det
minsta truppförband, som har egen
ekonomisk förvaltning. Jfr Batteri och F ä s
t-n i n g s k r i g. G. af W-dt.
Fältbefästning, varje sådan
befästningsan-ordning, som utföres av fältarmén med hjälp
av på platsen befintliga eller dit medförda
verktyg och materialier.
F. utföras mest vid försvarsstrid för
att öka den valda ställningens naturliga
styrka men även vid anfallsstrid för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
