Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältvakt - Fältvall (Glacis) - Fältveterinärbyrån - Fältveterinärkåren - Fältväbel - Fältöverste - Fältövningar - Fämunden - Fängelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Fältvall—Fängelse
124
bilda den yttersta bevakningslinjen. F.
utsänder spanings- m. fl. patruller och
utsätter poster av olika slag:
underbefälsposter (mottagningsposten vid den
från fienden ledande förbindelsen m. fl.),
dubbelposter och enkelposter av
olika slag, ss. vanliga dubbelposter för
terrängens övervakande, utkiksposter,
flyglarm-poster; jfr Förpost. M. B-dt.
Fältvall (Glads), en framför en befästnings
yttergrav anlagd låg flackvall. F. skall
borttaga obestruket rum närmast framför
bröstvärnet samt dölja och skydda i graven
an-bragta hinder och i någon mån även själva
befästningen, särskilt eskarpmuren. (L. af P.)
Fältveterinärbyrån, en byrå, under
chefskap av överfältveterinären, inom
Sjukvårdsstyrelsen (se d. o.).
Fältveterinärkåren, bildad 1887, utgöres av
arméns samtliga veterinärer, fördelade i
personal på stat, i reserven och tills vidare på
övergångsstat. Jämlikt 1925 års försvarsordning
skall kåren bestå av 1 överfältveterinär, 4
fält- (fördelnings-), 6 regements- och 15
batal-jonsveterinärer. Personal i F:s reserv utgöres
av a) militärveterinärer, vilka avgått från
beställning på stat, b) militärveterinärer, som
efter avgång från beställning på stat på
ansökan vunnit inträde i F:s reserv, samt c)
militärveterinärer, som inom F :s reserv vunnit
sin första anställning. Personal i reserven är
tjänstgöringsskyldig i krig och vid övning för
utrönande av kårens krigsberedskap samt de
under b) och c), ovan anförda i fred 40 dagar
under loppet av varje 3-årsperiod intill
uppnådda 42 års ålder. E. T. N.
Fältväbel (ty. Feldwebel) kallades inom
svenska armén redan på 1500-talet den, som
innehade en av befälsplatserna inom fänikan
och som urspr. hade att göra med manskapets
utbildning och uppställning. Efter hand kom
f. att vid infanteriet som äldste underofficer
på kompaniet bestrida expeditions- och
förvaltningstjänsten vid kompaniet. I samband
med 1833 års lönereglering ändrades titeln
till fanjunkare. M. B-dt.
Fältöverste (ty. Feldoberst), i Tyskland
under 1500-talet och början av 1600-talet högste
befälhavaren för en armé. Titeln f. övergick
till de högsta underbefälhavarna, tills dessa
efter hand kommo att antaga generalstiteln.
— I Sverige förekom titeln f. under äldre
Vasatiden och bars av högste befälhavaren
under pågående fälttåg. M. B-dt.
Fältövningar, de övningar i terrängen med
officerare och likställda, vilka äga rum utan
truppers deltagande; de f. för officerare i
mindre skala, vilka äga rum inom varje reg:te,
kallas officersövningar. F. ha till
ändamål att bibringa utbildning i vissa grenar
av tjänsten, ss. uppsättandet av marschorder,
utfärdandet av stridsdispositioner och deras
genomförande enl. ledarens upplysningar och
anvisningar, verkställandet av
rekognosceringar m. m. Årl. återkommande f. i svenska
armén utgöras av arméfördelnings-, inf.-, kav.-,
fortifikations-, träng- och
intendenturfältöv-ningar, varjämte dylika hållas inom
Generalstaben, i Boden och på Gotland samt vid de
militära högskolorna. Jfr
Fälttjänstöv-n i n g. M. B-dt.
Fämunden, no. Femund, insjö i s. ö. Norge,
Hedmark och Sör-Tröndelag fylke, nära
svenska gränsen, Norges tredje insjö; 205 kvkm.
663 m ö. h., 130 m djup. Avflyter genom
Trysilelven (Femundselven), övre loppet av
Klarälven. I n. står F. i flottningsförbindelse
över sjön Feragen med Glommen.
Fängelse. 1. En art frihetsstraff (se d. o.).
2. Byggnad eller lokal, där frihetsstraff
verkställes eller brottslingar eljest förvaras.
I äldre tid, då de egentliga straffen voro
döds-eller kroppsstraff, voro f. huvudsaki.
förvaringsplatser under rannsakningstiden och i
avbidan på straffets verkställande men ej
straffmedel i och för sig. De voro på
landsbygden enkla stockhus (»skemmor»), stundom
med en grop under golvet för grövre
förbrytare, i städerna och vid slotten torn och
källare, där fångarna lämnades i den eländigaste
belägenhet. Närmast med hänsyn till de stora
skaror lösdrivare och tiggare, som till följd
av de ständiga krigen alltmer växte, började
i England, i mitten av 1500-talet, och
sedermera annorstädes särskilda tukthus
inrättas. I Sverige förordnades, härom genom 1624
års konstitution mot tiggare och tidstjuvar.
Vid denna tid upprättades i Stockholm
landets första tukthus, på samma gång
uppfostringsanstalt för vanvårdade barn. Det följdes
efter omkr. 100 år av ett rasp- och
spinnhus (på Långholmen vid Stockholm) och
sedermera av andra sådana i Göteborg och
Norrköping. Dessa anstalter blevo småningom
använda huvudsaki. för kvinnliga förbrytare,
under det att manliga grövre brottslingar,
som lyckats undgå dödsstraffet, i stället
sändes till fästningarna för att sysselsättas
med fortifikationsarbeten. Sålunda uppkommo
fästningsfängelser, ss. Marstrands
eller Karlstens, Nya Älvsborgs m. fl. Då
lagstiftningen började använda även kortare
frihetsstraff, avtjänades dessa vid slotten i
läns-städerna, och på detta sätt uppstodo 1 ä n
s-fängelser och kronohäkten,
Fångbehandlingen var allestädes föga berömvärd.
Under 1800-talet uppfördes i alla civiliserade
länder nya fängelsebyggnader, i vilka åt
fångarna bereddes en drägligare tillvaro. 1850
öppnades i England ett f. iDartmoor, med
plats för 1,500 fångar, vilka sysselsattes med
odlingsarbeten ute på de öde markerna,
sålunda ett s. k. friluftsfängelse. Resultatet
betecknas såsom gott. Det har småningom lett
till efterföljd i andra länder, även i Sverige.
I Sverige anordnades enl. beslut vid 1840
—41 års riksdag samtliga länsfängelser och
kronohäkten (ett i varje residensstad samt i
en del andra städer) efter cellsystemet (se
Fängelsesyste m). Dessa cellf ängel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
