Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fälttelegrafkåren - Fälttelegraftrupper - Fälttjänstövning - Fälttryckeri - Fälttygmästare - Fälttävlan - Fältuniform - Fältutrustning - Fältvakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fälttelegraftrupper (se d. o.). F. skapades av
1901 års härordning ur ett i Svea ingenjörkår
(tidigare benämnd Pontonjärbataljonen) i
Stockholm sedan 1871 ingående
fälttelegrafkompani (tidigare benämnt fältsignalkompani)
samt förlades, fullt uppsatt, 1908 till sitt nuv.
etablissemang vid Marieberg i Stockholm.
Genom 1914 års härordning ökades F. med radio-
och ballongförband, varjämte under
världskriget tillkom ett flygkompani på Malmslätt,
ursprunget till härens nuv. flygvapen.
Genom 1925 års härordning ha ballong-
och flygtrupperna utbrutits ur F. Numera
(1927) omfattar F. 1 kårstab, 2 tråd-, 2 radio-
och 1 tygkompani, sammanlagt på
Fortifikationens stat 25 officerare, 24 underofficerare.
1 fortifikationskassör, 1 radioingenjör och 9
hantverksbefäl samt på kårens stat 19 furirer,
35 korpraler och vicekorpraler, 95 volontärer,
11 beställningsmän och 27 hantverkare samt
50 stamhästar. Radiokompanierna äro
förlagda till Nedre Frösunda, n. om Stockholm.
Där finns även ett F. underställt fast
duvslag. Frågan om F:s enhetliga förläggning
till annan plats är under utredning.
C. J. B.
Fälttelegraftrupper, trupper, som handha
fälttelegrafen (se d. o.). Sådana uppsättas
i Sverige av Fälttelegrafkåren (se
d. o.) och Bodens ingenjörkårs
telegrafkompani. Sålunda ställas till
förfogande för högre truppförband (arméer och
arméfördelningar m. fl.) i fält särskilt
sammansatta och utrustade
fälttelegraftruppförband, ss. armételegraf- och
fördelningstelegrafkompanier. Dessa kunna indelas i
kompanistab, trådavdelning (tidigare benämnd
fälttelegrafavdelning) och radioavdelning,
armételegrafkomp. dessutom i
stationsgruppsektion (för betjänande av permanenta eller
provisoriska telefonväxelstationer) och
tygsektion (för reparations- och förrådstjänst).
Trådavd. äro utrustade med lättransportabel
materiel för telegraf-, telefon- och
blinkstationstjänst samt för kabellinjebyggnad.
Radioavd. medföra lättrörliga trafik- (sändar-)
och mottagarstationer. För fästningar
avsedda f. kallas vanl.
fästningstelegraftrupper. — I flertalet länder
tillhöra F. ingenjörtrupperna (ingenjörvapnet).
I vissa andra länder (Tyskland, England
m. fl.) äro de däremot fullt självständiga.
Den engelska signalkåren omfattar även
huvuddelen av de lägre truppförbandens
(regementenas) signalväsen. En tendens kan
spåras i Sverige att på motsv. sätt centralisera
härens signalväsen.
C. J. B.
Fälttjänstövning kallas en sådan övning,
som företages med trupper av alla vapen och
under förhållanden, som, såvitt möjligt är,
närma sig förhållandena i fält. För detta
ändamål indelas de i övningen deltagande
trupperna i två mot varandra stridande partier,
vilka utgöras av fältmässigt indelade högre
truppenheter med staber och träng.
Ledningen av det hela utövas av en ledare, med
biträde av ett antal stridsdomare, vilka
bedöma rörelserna på olika delar av
skådeplatsen för övningarna och fälla utslag, då
ledaren icke är tillstädes. Ledaren utgiver vid
början av varje övning en »förutsättning»,
vilken bestämmer det militära läge, vari båda
partierna befinna sig till varandra, samt för
varje dag »särskilda underrättelser» (olika
för vartdera partiet), vilka angiva
motståndarens belägenhet, såvitt denna kan anses
vara bekant. På grund av dessa uppgifter
uppgöra båda befälhavarna sina planer, vilka
de därefter utföra. Dylika övningar kunna
utföras även av alla trupperna samfällt mot
en markerad motståndare. F. kallas ofta i
dagligt tal fältmanöver. F. med
trupper av olika vapenslag i mindre skala kallas
stundom detachemangsövning. —
Jfr Fältövningar.
C. O. N.*
Fälttryckeri, boktryckeri, avsett för bruk i
fält. Boktryckaren Peter Sohm upprättade
1805 med kungl. privilegium ett f., som
nyttjades under fälttågen i Tyskland och
Norge 1814 samt åstadkom 81 tryckalster. Jfr
Krigstryckeri.
Fälttygmästare, i Sverige den
artilleriofficer (av regementsofficers grad), som är chef
för Arméförvaltningens artilleridep:s
militärbyrå, vilken har med arméns vapen och
ammunition att skaffa. Jfr
Generalfälttygmästare. — En motsvarande
befattning finnes i norska armén. I den österrikiska
armén har Feldzeugmeister varit
benämningen på generaler av artilleriet med rang
närmast efter fältmarskalk. I tyska armén
var en Feldzeugmeister (generallöjtnant) chef
för det 1898 inrättade ämbetsverk,
Feldzeugmeisterei, under vilket de tekniska
instituten samt vapen- och trängdepåerna lydde.
I båda arméerna har benämningen efter
världskriget avskaffats.
(G. af W–dt.)
Fälttävlan, militär tävlan, bestående av
flera (minst tre) för den militära utbildningen
viktiga idrottsgrenar, ss. orienteringslöpning,
avståndsbedömning, målspaning, skjutning,
simning m. fl. i växlande kombinationer (jfr
Femkamp). — Inom hästsporten finnes en
särskild form av f., omfattande olika grenar
av ridkonsten, ss. distansritt, terrängridning,
enskild ridning över steeple-chasebana,
prishoppning och prisridning.
Å. S–n.
Fältuniform, dets. som fältdräkt (se d. o.).
Fältutrustning, sammansättningen av alla
de persedlar, vapen, fordon m. m., vilka trupp
skall medföra i krig. I Sverige är f. till alla
delar bestämd genom särskilda
fältutrustningslistor för de olika truppslagens
reg:ten samt för stabskvarter och
trängformationer. Av dem framgår vad som tillhör
personlig f. för olika personalkategorier,
ändringar i f. vid övergång från sommar- till
vinterutrustning m. m.
M. B–dt.
Fältvakt, mindre truppavdelning, som (i
allm. från ett förpostkompani) framskjutes
för att tills. m. andra f. samt posteringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
