Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgfotografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Färgfotografi
146
Då varje delbild sålunda motsvarar en av
färgkomponenterna, giva de tillsammans, i
enlighet med den additiva syntesen, en bild
i naturliga färger. Trefärgsprojektionen ger
utomordentligt vackra resultat, men emedan
den erforderliga projektionsapparaten är
dyrbar och omständlig att sköta, har metoden
fått relativt ringa användning. En annan
apparat för delbildernas förening är k r o m
o-s k o p e t el. fotokromoskopet. Dess
konstruktion framgår av bild 16. R, G, B äro
tre färgfilter, på vilka de motsv. diapositiva
delbilderna a, b, c placeras. Ljuset infaller i
pilarnas riktning och reflekteras av de i 45°
ställda speglarna S, S’, S", vilka reflektera de
tre delbilderna, åt vilka genom färgfiltren givits
deras resp, färg, så att de förenas i det vid O
befintliga ögat till en bild i naturliga färger.
På den additiva principen grunda sig även
de s. k. färgrasterförfarandena.
Vid dessa ha de tre färgfiltren ersatts av ett
färgraster. Ett sådant består av ytterst små,
intill varandra liggande filterelement i de tre
färgerna orangerött. grönt och blåviolett, som
uppbäras av en glasskiva. Betraktas ett
sådant färgraster i genomsikt, synes det, på
grund av additiv färgsyntes, färglöst, emedan
ögat ej kan urskilja de enskilda
filterelemen-ten. Om ett på ett dylikt färgraster gjutet
pankromatiskt bromsilvergelatinskikt
exponeras i kameran på så sätt, att ljuset måste
passera färgrastret, innan det når det
känsliga skiktet, och den vid framkallningen först
erhållna negativa bilden förvandlas till en
positiv, återger en dylik plåt, om den
betraktas i genomsikt, de färger, som inverkat på
den. De för färgsyntesen erforderliga tre
delbilderna äro uppdelade i små bredvid
varandra liggande bildelement, varje enskilt
bildelement bakom sitt resp, filterelement.
Principen för färgrasterförfarandet angavs 1869
av Ducos du Hauron men tillämpades
praktiskt först 1894 av Joly. Med införandet av
Lumières autokromplåt 1904 har
färgraster-förfarandets utförande i hög grad
förenklats. Hos autokromplåtens raster bestå
filterelementen av tätt intill varandra liggande
färgade korn av potatisstärkelse. Kornens
storlek varierar mellan O,oi och 0,015 mm. Bild
14 visar ett autokromraster i stark
förstoring. Hos Agfafärgrasterplåten utgöres
rast-ret av färgade hartskorn av ung. samma
storlek som hos autokromplåten. Utom dessa
färgrasterplåtar med kornraster finnas dylika
plåtar, försedda med regelbundet raster:
Om-nicolor, Thames, Warner Powrie, Paget m. fl.
Bild 15 visar Omnicolorplåtens raster.
Med tillämpande av subtraktiva
metoder kunna framställas såväl transparenta
färgbilder som sådana på papper. Vid alla
subtraktiva förfaranden ges åt varje delbild
en till upptagningsfiltret komplementär färg.
Den genom det orangeröda filtret upptagna
delbilden skall alltså vara blå, den genom det
gröna filtret tagna purpurröd och den genom
det blåvioletta filtret tagna gul. För
framställning av de monokroma delbilderna
använder man vid flera förfaranden genom
Bild 16. Ives’ kromoskop. $ spegel, S’ och S”
genomskinliga speglar, R, G, B rött, grönt och blåviolett
ljusfilter, a, b, c deldiapositiv, L lins, O öga.
bikromatgelatinförfarandet (jfr
Pigmenttryck) erhållna gelatinreliefer, som genom
badning i färglösningar få sina resp, färger.
De sålunda erhållna monokroma delbilderna
monteras sedan över varandra och giva i
genomsikt en polykrom bild. Synnerligen vackra
trefärgsdiapositiv ger det av A. Traube
utarbetade uvakromförfarandet. Vid
detta framställas de monokroma delbilderna
genom att man överför silvret i tre
diapositiva filmer till ferrocyankoppar, som har
egenskapen att adsorbera färgämnet ur lösningar
av tj är färgämnen. — För framställning av
färgbilder på papper kan användas det av
Léon Didier uppfunna och av E. König
utarbetade pinatypiförfarandet. Tre
med bikromatgelatin övergjutna glasplåtar
kopieras under tre deldiapositiv, varvid
gelatinet partiellt garvas (jfr Fotografi, sp.
877). Badas sedan plåtarna i färglösningar,
uppsugas dessa av de icke garvade partierna.
Genom att man efter varandra bringar de
infärgade plåtarna i kontakt med ett papper,
avgives färgen åt detta, och en polykrom
färgbild erhålles på papperet. Ett liknande
förfarande är det av Koppmann uppfunna
Jos-Pe-förfarandet. Tryckplåtarna utgöras
här av gelatinreliefer på glas, vilka erhållits
genom att de på särskilda
bromsilvergelatin-plåtar framställda positiva delbilderna
framkallats med en framkallare, som vid
brom-silvrets reduktion bildar kraftigt garvande
oxidationsprodukter. Genom att man
behandlar en på detta sätt framkallad plåt i varmt
vatten, bortlöses det icke garvade gelatinet;
det garvade kvarblir och bildar en relief.
En dylik plåt infärgas med färglösning och
nyttjas på ovan angivet sätt som tryckplåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
