- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
189-190

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmaskin - Förbränningsmotor - Förbränningsturbin - Förbud, Myndighets

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

Förbränningsmotor—Förbu d

190

maskiner, och gasmaskinerna kommo
härigenom till stor användning vid järnverk. I
samband med dessa framsteg blev även t v
å-taktmaskinen ytterligare utarbetad.

Oljemotorer. Dessa, som i huvudsak
beskrivits i det föregående, ha under de
senaste 20—25 åren fått oerhörd betydelse. På
många ställen, där förr uteslutande
ångmaskiner förekommo, användas nu oljemotorer
även för rätt stora kraftbelopp. Den nutida
utvecklingen av automobiler, mindre fartyg
(motorbåtar) och framför allt flygmaskiner
har möjliggjorts genom bensinmotorns
enkelhet och ringa vikt per levererad hkr.
Kon-struktionsdetaljerna äro i hög grad växlande
efter det ändamål de skola tjäna (motorer för
fabriksdrift, automobilmotorer, båtmotorer,
flygmaskinsmotorer etc. samt stationära och
transportabla motorer). Man kan sålunda
skilja på vertikala och horisontala samt
en-och flercylindriga motorer, avsedda för
fyr-takt eller tvåtakt etc. Flera mindre cylindrar
i st. f. en större användas för att få mindre
vikt och jämnare gång på motorer, i det att
de olika cylindrarnas kolvar fördela sitt
arbete på olika i vinkel ställda vevar på en
gemensam vevaxel.

De numera mycket vanliga u t o m b o r d
s-mo to rern a äro små tvåtaktmotorer med
förgasare. Såväl en- som tvåcylindriga sådana
motorer förekomma. I princip skilja de sig
icke från vanliga oljemotorer med förgasare.
De äro enkla till sin konstruktion och kunna
lätt fästas vid akterbrädan på en roddbåt el.
dyl. Motoraxelns rotation överföres till den
med maskinen sammanbyggda propellern
genom en konisk kuggväxel.

Dieselmotorer. Dessa äro uppkallade
efter sin uppfinnare, den tyske ingenjören R.
Diesel (se d. o.), och arbeta med tyngre
oljor, ss. fotogen och råolja. De äro
oljemotorer men skilja sig avsevärt från vanliga
sådana i fråga om arbetssättet. De äro näml,
de enda till större användning komna f., som
arbeta enl. den ovan nämnda
liktrycksprin-cipen eller åtm. närma sig denna i sitt
verkningssätt. Maskinerna arbeta enl.
fyrtakt-principen. Tändningen sker i dieselmotorerna
genom att förbränningsluften komprimeras
till så högt tryck (32—36 atm.), att den får
avsevärt högre temp. än som erfordras för
att utan särskilda anordningar antända det
insprutade bränslet. Detta inpressas (medelst
bränslepump) endast småningom, under det
att arbetskolven rör sig ett litet stycke.
Emedan lufttrycket i cylindern vid insprutningen
av bränslet är så högt, måste finfördelningen
av detta ske medelst pressluft av 50—60 atm.
tryck. Vid beröring med den i cylindern
inneslutna heta luften antändes bränslet och
förbrinner i denna, och på grund av den
reglerade påsläppningen av ny luft sker
förbränningen med tillnärmelsevis konstant tryck.
Under det att kolven härvid går nedåt, ökas
volymen. Då bränsletillförseln upphört, utvidgas

Bild 20. Utombordsmotor (Archimedes), framställd
med uppskurna cylindrar för att visa konstruktionen.

gaserna, under det att kolven fullföljer slaget
nedåt. Verkningssättet framgår av bild 10—
14. För tändningen vid igångsättning nyttjas
komprimerad luft, som under motorns
normala gång av maskinen själv inpressas i
härför avsedd behållare. Dieselmotorerna
utföras såväl en- som flercylindriga samt med
vertikalt anordnade cylindrar. O. B-n.

Förbränningsmotor, dets. som
förbrännings-maskin (se d. o.).

Förbränningsturbin, som turbin utbildad
värmemotor, vid vilken ett gasformigt eller
flytande bränsle förbrännes med luft i en
kammare, förlagd omedelbart före
turbinhju-let, i vilket förbränningsgaserna därefter få
avge arbete. I en sådan anordning har man
trott sig finna vägen till en ny
kraftmaskintyp, som med låg vikt per hkr och ringa
ut-rymmesbehov förenade en mycket hög
verkningsgrad med avseende på utnyttjandet av
bränslets energi. Trots en mångfald förslag
och uppfinningar befinner sig dock f. ännu
på experimentets stadium. F. har även
benämnts gasturbin till skillnad från
ång-turbin. G. H-r.

Förbud, Myndighets. Stadganden, som
medgiva offentlig myndighet att förbjuda
enskild person vidtagande av någon viss
handling, förekomma på åtskilliga ställen inom
olika områden av svensk lagstiftning. F. kan
utgöra ett led i rättskipningen och avser då
att tillgodose en enskild motparts intresse,
t. ex. av överexekutor meddelat sk
ing-rings- eller reseförbud enligt §§ 180,
181, 187 utsökningslagen, vilket innebär f.
att sälja eller skingra viss egendom eller för
gäldenär att resa från orten och som avser
att bereda säkerhet för att ett ännu ej prövat
anspråk skall kunna realiseras, sedan det
prövats, eller av utmätningsman vid utmätning
givet f. enl. §§ 74, 75, 81 utsökningslagen
eller av domstol i dom i en rättegång för
endera parten meddelat f. — Av en annan
natur äro de olika f., som kunna meddelas i
förvaltningsrättslig ordning och som avse att
iakttaga ett allmänt intresse, t. ex.
polismyndighets f. mot biografföreställning enl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:45:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free