Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbud, Myndighets - Förbudna orter - Förbudssedel - Förbund - Förbundet för kristet samhällsliv - Förbundsboken - Förbundsförsamling - Förbundskansler - Förbundsordning - Förbundspresident - Förbundspresidium - Förbundsråd - Förbundsstat - Förbundsteologi el. Federalteologi - Förbyggnad, Förstämpling, Stämpling el. Förtimring - Förbättringsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Förbudna orter—Förbättringsanstalter
192
förordn. 22 juni 1911 ang.
biografföreställningar, K. B:s f. till arbetsgivare enl. lag 29
juni 1912 om arbetarskydd och
Skogsvårds-styrelsens f. mot avverkning enl.
skogsvårdslagen 15 juni 1923. — Om f. i fråga om
rusdrycker se Nykterhetsrörelsen. T. E.
Förbudna orter, se Förbjudna orter.
Förbudssedel, genom postverket till
gästgivargård eller skjutsstation avlämnad
skriftlig beställning av skjuts. F. har längesedan
kommit ur bruk.
Förbund. 1. I folk- eller statsrättslig
mening förening av två eller flera stater för
gemensamt ändamål, antingen av övergående
art (allians) eller beräknad för större
varaktighet, t. ex. konfederation, union.
Jfr Fö rbu n ds st a t och Nationernas
förbund. (V. S-g.)
2. (Hebr. berit, grek, diathèke.) Berit
betecknar ett ömsesidigt förhållande med de
rättigheter och plikter, som detta medför för
parterna. Uttrycket brukas också, då blott
ena parten kan fordra och den andra måste
lyda. F. nyttjas framför ullt om förhållandet
mellan Gud och människor. Jfr Joh. Pedersen,
»Israel» (1920). S. H-r.
Förbundet för kristet samhällsliv bildades
5 dec. 1918 i Stockholm. Dess uppgift är enl.
§ 1 i stadgarna att »arbeta för tillämpning
i samhället av de rättfärdighetens och
kärlekens lagar, vilka innehållas i Jesu
evangelium». Förbundet utövar sin verksamhet
genom att anordna föredrag och diskussioner,
genom studiecirklar, spridning av litteratur
m. m. samt genom utgivning av en tidning,
Kristet Samhällsliv. På en del större orter
ha medlemmarna sammanslutit sig till lokala
grupper. Sedan 1921 är förbundet anslutet
till Internationella försoning
s-förbundet. N. B-w.
Förbundsboken, se Pentateuken.
Förbundsförsamling, se
Bundesversamm-lung.
Förbundskansler, i Schweiz, se B u n d e
s-kanzler; i Österrike sedan 1920
förbunds-regeringens ordförande.
Förbundsordning, se Kommunalförbund.
Förbundspresident (ty. Bundespräsident)
kallas ordf, i Schweiz’ förbundsråd och
republiken Österrikes statsöverhuvud.
Förbundspresidium (ty. Bundesprüsidium),
den ledande myndigheten i en förbundsstat
el. i ett statsförbund. I Tyska riket var enl.
1871 års författning f. överlämnat åt
Preussen, vars konung som innehavare av f.
kallades »tysk kejsare». Preussen innehade f. även
i Nordtyska förbundet (1867—71). I Tyska
förbundet (1815—66) tillkom f. Österrike.
Förbundsråd (ty. Btindesrat). 1. I Schweiz
det av 7 medl. bestående kollegium, som
utövar högsta verkställande makten. Ordf, bär
titeln förbundspresident. Se vidare Schweiz,
författning. — 2. Enl. tyska kejsardömets
författning den av de tyska regeringarnas
ombud bildade permanenta politiska korpo
ration, som gemensamt med riksdagen
utövade lagstiftningsmakten. Motsvaras nu
enl. Tyska rikets republikanska författning
av riksrådet (Reicksrat). H. T-n.
Förbundsstat, statsrättslig beteckning för
en statsförbindelse, varigenom enskilda
stater sammanslutas till en federativt
organiserad enhet, vilken som sammanfattning av alla
de förbundna staterna innehar suveränitet.
En lösare förbindelse är statsförbund,
en sammanslutning för ett gemensamt
för-bundsändamål av flera suveräna stater utan
enhetlig gemensam högsta makt. Ex. på f.
lämna Amerikas förenta stater, Schweiziska
edsförbundet och Tyska riket, på statsförbund
de gamla hellenska och medeltida italienska
förbunden av fria städer samt Tyska
förbundet. Litt.i Jellinek, »Lehre von den
Staaten-verbindungen» (1882); Westerkamp,
»Staaten-bund und Bundesstaat» (1892). V. S-g.
Förbundsteologi el. Federalteologi
(av lat. foè’dus, förbund), en särskilt inom
den holländska kyrkan under 1600- och
1700-talct mycket inflytelserik teologisk riktning.
Åskådningen utformades av Coccejus (se
d. o.). Mellan Coccejus’ anhängare och de
strängt ortodoxa calvinisterna, efter sin
främste ledare, G. Voetius (se d. o.), vanl.
kallade voetianer, uppstod en häftig, under
många årtionden fortgående strid. Sin
närmaste anledning hade den i coccejanernas
förnekande av det mosaiska sabbatsförbundets
giltighet för »nya förbundets» tid, men dess
djupare grund låg i motsatsen mellan
coccejanernas friare, mera världstillgängliga väsen
och de ortodoxas lagiskt stränga livsföring.
F. bidrog, liksom arminianismen, att
uppmjuka den sträva calvinska ortodoxien inom
den holländska kyrkan. G. A-n.
Förbyggnad, Förstämpling, S t ä m
p-ling el. Förtimring, enklare eller mera
omfattande konstruktioner av trävirke eller
undantagsvis av annat material, vilka
utföras i gruvor, i regel för att hindra ras. E.S.B.
Förbättringsanstalter, i vidsträckt
bemärkelse alla anstalter för omhändertagande av
personer i behov av moralisk påverkan,
brottslingar, lösdrivare, alkoholister, vanartad
ungdom m. m.; i inskränktare bemärkelse
anstalter med uppgift att genom uppfostrande vård
förbättra och rädda vanartade barn och
minderåriga brottslingar. — De först inrättade
och allmänt kända större utländska
föregångs-anstalterna av sistnämnda slag voro det 1833
vid Hamburg upprättade R auhes Haus,
de franska s. k. åkerbrukskolonierna M e
t-tray (upprättad 1839) och Val d’Y è v r e
(1847), de belgiska anstalterna Ruy s selede
(1849) och Beernem (1853), den berömda
engelska »reformskolan» vid R e d h i 11 (1849)
och den stora engelska »arbetsskolan» vid
Feltham (i Middlesex; 1859). Sveriges
äldsta anstalt med dylik uppgift är Råby
räddningsinstitut (invid Lund; 1838).
I Sverige har under de senaste årtiondena
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
