Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fördragsteori - Fördröjare - Fördubbling - Fördubblingsbåtsman - Fördömelse, Evig - Föredrag - Föredragande - Föredragsbeteckningar - Förenade högerpartiet - Förenade provinserna Agra och Oudh - Förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Fördragsteori—Förening
196
Fördragsteori, se Samhällsfördrag.
Fördröjare, art.} se Rör.
Fördubbling, se Dubbla blommor.
Fördubblingsbåtsman, den båtsman varje
rust- och rotehållare till 1811 var skyldig att
i högsta nödfall hålla utom den ordinarie.
Fördömelse, Evig, se Apokatastasis
och Eskatologi.
Föredrag, mus., utförandet av ett tonstycke
på ett konstnärligt tillfredsställande sätt.
Läroböcker i f:s yttre teknik (frasering,
dynamik, estetik m. m.) äro H. Riemann,
»Musi-kalische Dynamik und Agogik» (1884); F.
Kullak, »Der Vortrag in der Musik» (1897);
A. Kullak, »Ästetik des Klavierspiels» (6:e
uppl. 1916), m. fl. T. N.
Föredragande, den, som har att bereda ett
mål eller ärende, framlägga utredningen för
den myndighet, som skall besluta i ämnet, och
giva förslag till beslut. Är myndigheten
kollegial och f. led. av densamma, äger han
deltaga i beslutet. Vid byråkratisk organisation
(se Byråsystem) äger f. reservationsrätt
mot chefens beslut. Jfr C. A. Reuterskiöld,
»Föreläsningar i svensk stats- och
förvaltningsrätt. I. Statsregementet» (1914). Ldht.
Föredragsbeteckningar, mus., de i ett
musikstycke utsatta ord (el. deras förk.), som
tjäna till hjälp vid föredragandet. De flesta
äro ital. och avse tempo, styrkegrad, uttryck
eller behandlingssätt. F. utbildades på
1600-talet och äro i våra dagar huvudsaki.
desamma som på 1700-talet. T. N.
Förenade högerpartiet, en
partisammanslutning, som uppstod i Första kammaren
riksdagen 1910 men redan 1912 uppgick i Första
kammarens nationella parti (se
d. o.). Den var en direkt fortsättning på en
1888 under tullstriden tillkommen
sammanslutning mellan kammarens protektionister, i
dagligt tal först kallad hovmarskalk
s-partiet efter den ursprunglige ledaren,
hovmarskalken P. Reuterswärd. Som ledare
efterträddes denne av Chr. Lundeberg, som
1909 blev talman och då avlöstes av E.
Trygger, vilken vid F:s tillkomst 1910 blev dettas
ledare. Ths.*
Förenade provinserna Agra och Oudh, eng.
United provinces of Agra and Oudh, bilda
tillsammans en av Indiens huvudprovinser,
belägen omkring övre Ganges med gräns i n.
och n. ö. mot Tibet och Nepal; huvudstad:
Al-lahabad. Det omedelbart brittiska området
omfattar 275,292 kvkm med 45,375,787 inv. (1921),
vartill komma de inhemska skyddsstaterna
Benares, Rampur och Tehri (Garhwal) om
15,907 kvkm och 1,134.881 inv. Största delen
av F. tillhör det jämna, utomordentligt
bördiga slättlandet kring Ganges och dess
bifloder Jumna, Gumti och Gogra. Längst i n.
omfatta F. delar av Himalaja; nå i s. ö. och
s. v. in i Bundelkhands bergland.
Ganges-slätten har om sommaren ett hett och
ohälsosamt klimat; särskilt osund är Tarairegionen
vid Himalajas fot. Nederbörden faller
ym
nigast i ö- och på Himalajasluttningen samt
avtar mot v. och s., där svåra torkperioder
förekomma. Av invånarna 1921
(skyddsstaterna medräknade) talade 46,389,073
väst-hindi; till trosbekännelsen voro 39,498,679
hinduer, 6,724,967 muhammedaner och 203,179
kristna. F. bilda ett av Indiens främsta
vete-odlingsdistrikt; bland övriga kulturväxter
märkas hirs, ris, bomull, sockerrör, indigo,
vallmo och tobak. I de torra v. delarna äro
betydande arealer konstbevattnade, bl. a. Doab,
landet mellan Ganges och Jumna. Av
gammalt ha hemslöjd och konsthantverk varit
högt uppdrivna (vävnader, mattor, lackerade
varor, metallarbeten). I nyare tid har en
betydande fabriksindustri utvecklats;
huvudgrenarna äro textilindustri (Cawnpore, Aligarh,
Meerut, Bareilly, Mirzapur) och förädling av
jordbruksprodukter. Viktiga handelsorter äro
bl. a. Cawnpore, Allahabad och Benares. Om
förvaltningen jfr Indien, förvaltning. Bland
högre läroanstalter märkas univ. i Allahabad,
Lucknow, Aligarh (muhammedanskt) och
Benares (hinduiskt). I F. finnas 3 svenska
mis-sionsanstalter (Örebro missionsförening). —
Nuv. F. ha alltid varit en historisk och
kulturell medelpunkt i Indien, varom namnen på
många heliga eller historiskt ryktbara orter
vittna (Benares, Allahabad, Lucknow, Agra,
Muttra). Här verkade Buddha, och här låg
tyngdpunkten för Stormoguls välde. De
tidigast brittiska delarna av F. räknades först
till Bengalen; de sammanslötos 1835 till
North-Western provinces, och 1856 blev det
dittills självständiga Oudh brittisk provins.
Fr. o. m. 1877 hade båda gemensam
förvaltning, och 1902 sammanslötos de under namn
av F. Litt.: Gazetteer of the United
provinces (2 bd, 1908).
Förening. 1. Enl. svenskt rättsspråk dels
överenskommelse (avtal) i vissa jordfrågor, dels
och företrädesvis sammanslutning av personer
i gemensamt syfte, när sammanslutningen ej
har fastslaget medlemsantal (utan kan
upptaga nya medlemmar och låta hittillsvarande
utgå). I nu gällande sv. lagstiftning (lagen
22 juni 1911) är ekonomisk förening
(se d. o.) beteckningen för f. med ändamål
att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att anskaffa livsmedel eller andra
förnödenheter åt dem, avsätta alster av deras
verksamhet, bereda bostäder eller anskaffa
lån åt dem eller idka annan ekonomisk
verksamhet. Undantagna äro dock (utom
sparbanker, som eg. ej äro f.) sjuk- och
återför-säkringskassor samt understöds-,
försäkrings-och hypoteksföreningar. Å andra sidan skall
som ekonomisk f. även räknas »f., som genom
idkande av handel eller annan verksamhet,
varmed följer skyldighet att föra
handels-böcker, vill vinna annat ändamål än
främjande av medlemmarnas ekonomiska
intressen» (t. ex. f., som i välgörande syfte håller
handelsbod). Till den förstnämnda
huvudgruppen av ekonomiska f. höra framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
