Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbättringsanstalter - Förbättringsteori - Förbön - Fördel av bo oskifto - Fördelande medel - Fördelning - Fördevind - Fördrag - Fördragshamnar - Fördragstariff, Fördragstull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Förbättringsteori—Fördragstariff
194
nom lagar 13 juni 1902 och senast 6 juni 1924
om samhällets barnavård, om ändrad lydelse av
5 kap. 3 § i strafflagen m. m. genomgripande
modernisering på detta område ägt rum. För
beredande av skyddsuppfostran åt
vanartade barn (under 18 år) skall för varje
landstingsområde och varje stad, som ej
deltager i landsting, finnas skyddshem el.
erforderligt antal platser på sådant.
Skyddshem el. avd. vid dylika skola
finnas för barn, som på grund av ålder el.
vanartens beskaffenhet behöva uppfostran vid
sådan anstalt. Vården bekostas till en del
av staten, till en del av landsting el. stad.
De största skyddshemmen äro förlagda till
åkerbrukskolonien Hall för gossar
och diakonissanstaltens anläggningar på V i
e-b ä c k för flickor (se dessa ord). Är brott
begånget av någon, som fyllt 15 men ej 18
år, och dömes han ej till svårare straff än
straffarbete i 2 år, kan domstolen förordna,
att han i st. f. att undergå straffet skall
insättas i allmän uppfostringsanstalt. Sådana
finnas för gossar på B o n a (se d. o.) och för
flickor på Viebäck. Intagen elev skall
utskrivas från skyddshem senast då han fyllt
18 år, men för den, som intagits efter fyllda
15 år, kan utskrivningen uppskjutas, tills
tre år förflutit från intagandet och vid
opålitligt uppförande till fyllda 21 år. Från
allmän uppfostringsanstalt skall elev utskrivas
senast då han fyllt 21 år. Utskrivning på
prov (villkorligt) kan ske tidigare från såväl
skyddshem som uppfostringsanstalt. — I
grannländerna äro liknande lagstiftningar
delvis genomförda. Bland skyddshem och
uppfostringsanstalter av hithörande slag må
nämnas i Finland K o i v u 1 a och Kotiniemi
samt V u o r e 1 a, det sistnämnda för
flickor, i Danmark Flakkebjerg (se d. o.), i
Norge B a s t ö y och Toftes gave. (V. A-t.)
Förbättringsteori, jur., se Straffteori.
Förbön, bön för andra, är för den kristne
en väsentlig form av bön. Då bönen från den
kristna trons synpunkt framför allt inriktar
sig på den gudomliga kärleksviljans
förverkligande, kan den icke gälla blott det egna
jaget — den blir med inre nödvändighet ett
bärande också av andras bördor, en f. Också
överflödar N. T. av ex. på dylik f. I fråga
om f. för de döda har den evangeliska kyrkan
sedan gammalt visat en viss återhållsamhet.
Inom den senast antagna svenska
evangelieboken förekommer emellertid även ex. på f.
av denna art. Motiveringen för sådan bön
är då uppenbarligen, att den mänskliga
kärleken icke — med tanke på den gudomliga
kärlekens outtömliga möjligheter — kan göra
halt vid döden. — Om Kristi förbön
(intercessio) har den kristna trosåskådningen
av ålder talat och betecknat denna som en
integrerande del av Kristi frälsningsverk.
Man har därmed sökt giva en åskådlig bild
åt tanken på Kristi livsverk som en
alltjämt fortgående verksamhet. G. A-n.
Fördel av bo oskift o, jur., enl. äldre
giftermålsbalken (som alltjämt har viss
giltighet; se Giftermålsbalk) en ekonomisk
förmån för änkling el. änka. Lagen
berättigar vid makes dödsfall den efterlevande att
från det odelade boet uttaga »det han eller
hon helst vill, av lösören», i regel dock högst
V20 av boets nettobehållning i samfälld lös
egendom. Alltjämt fortvarar emellertid ett
från äldre sv. rätt härrörande bruk att från
uppteckning av avliden persons
kvarlåten-skap utesluta dess efterlevande makes
personliga lösörepersedlar (säng, kläder, ur, ring
m. m.), vilka således utöver nyssnämnda
lagbestämda fördel förbehållas den efterlevande
enskilt. Likaledes, när makars förmögenhet
delas dem emellan, medan bägge äro i livet
(vid boskillnad, hemskillnad el.
äktenskapsskillnad), får vardera behålla sina personliga
lösörepersedlar. — F. omtalas ej i nya
giftermålsbalken och tillkommer således ej
efterlevande make, därest äktenskapet lytt under
denna balk. Emellertid medger även nya
giftermålsbalken (13: 4), att vid bodelning
vardera maken eller, om ena maken är död, den
efterlevande må från delningen undantaga
honom eller henne tillhöriga kläder och andra
föremål, som tjäna endast till hans eller
hennes personliga bruk, dock ej till högre värde
än med hänsyn till makarnas villkor kan
anses skäligt. C. G. Bj.
Fördelande medel (lat. reme’dia resolve’ntia),
medel, som anses kunna åstadkomma eller
bidraga till försvinnandet av svullnader eller
ansvällningar, utan att dessa övergå till
varbildning. Som f. användas dels köld eller
värme, dels uppmjukande medel (se E
molli e n t i a), dels även retande medel (se
Stimulerande medel). (Ljd.)
Fördelning. 1. Svenskt namn på det större
truppförband, som utomlands kallas
division (se d. o. 4). I sv. armén nyttjas ordet
arméfördelning; en sådan lyder under
en arméfördelningschef. Tjänstegrenscheferna
i arméfördelningskvarteret kallas
fördelnings-intendent, fördelningsläkare o. s. v. M. B-dt.
2. På örlogsfartyg äro var mans poster
och åligganden vid olika tillfällen på förhand
uppgjorda och införda på fördelning
s-ru 1 lo r el. fördelningstavlor,
upphängda på tillgängliga platser, samt i f ö
r-delningsböcker. ö-g.
Fördevind. Ett fartyg säges segla
förde v i n d, när vinden blåser akterin eller
från rätt akterin till 45° från denna
riktning och råseglen äro ställda »fyrkant»
(vinkelräta mot medellinjen) eller nästan
fyrkant. Blåser vinden från 45° till 90° från
rätt akterin, säges i allm., att fartyget
seglar rumskots. (ö-g.)
Fördrag, folkr., se Internationella
fördrag.
Fördragshamnar, se Traktathamnar.
Fördragstariff, Fördragstull, se
Kon-ven t ion a 11 a r i f f.
VIII. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
