Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningen Ljusglimt - Föreningen mot livsmedelstullar - Föreningen Norden - Föreningen Pensionerade officerare - Föreningen Samhällshjälp - Föreningen S. de C. - Föreningen till den ädla hästavelns befrämjande - Föreningen till minne av konung Oscar I och drottning Josephina (Oscar-Josephinaföreningen) - Förenings- och församlingsfrihet (Associationsfrihet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203 Föreningen mot livsmedelstullar
1926—27 företaga ombyggnad av den ena,
Villa Berglunda, där det första
Ljusglimts-hemmet öppnades 1 juli och invigdes 27 nov.
1927 (varje pensionär får eget rum och
allting avgiftsfritt). 1 jan. 1927 hade föreningen
296 ständiga och 1,533 årsmedlemmar;
tillgångarna utgjorde 583,315 kr. L. Hbg.
Föreningen mot livsmedelstullar, stiftad i
Stockholm 1886, åsyftade att motarbeta
livs-medelstullars införande i svensk
tullagstiftning och att, där de införts, verka för deras
avskaffande. De första åren var föreningen
livligt verksam; filialer inrättades i skilda
landsdelar, propagandalitteratur i mängd spreds,
möten höllos o. s. v. Småningom avstannade
föreningens verksamhet; dess filial i
Göteborg upplöstes formligen 1917.
Föreningen Norden, se Norden.
Föreningen Pensionerade officerare, bildad
1917, har till ändamål att tillvarataga
pensionerade officerares och likställdas vid
armén och marinen intressen och utgöra ett
föreningsband dem emellan, att söka skaffa
sina medl. arbete samt att bereda behövande
och deras änkor understöd. Föreningens
medlemsantal utgjorde nov. 1927 omkr. 1,000.
Föreningen Samhällshjälp, bildad 1921, har
till ändamål att ställa till
statsmyndigheternas förfogande arbetskraft och materiel
för att i nödig och möjlig mån vid en allmän
arbetsnedläggelse avvärja faran för avbrott
i tillgodoseende av sådana samhällets vitala
behov som upprätthållande av
kommunikationer, tillförsel av vatten, gas och
elektricitet, tillgodoseende av sjukvård, brandskydd
och renhållning eller tillhandahållande av
livsförnödenheter. Medlemmar av alla
politiska partier med undantag av kommunister
och syndikalister ha ingått i föreningen. Den
är utbredd över hela landet och representeras
av lokalavdelningar i alla större städer och
orter. Liknande föreningar finnas f. n. i de
flesta europeiska stater, t. ex. i Frankrike
och Belgien (Union civique), England
(Organisation for maintenance of supplies),
Tyskland (Technische Nothilfe, statsinstitution),
Österrike (Technische Nothilfe), Ungern
(statsinstitution), Holland (Burgerwacht), Danmark
(Danske samfundshjælpen) och Norge (Norges
samfunnshjelp). A. N-r.
Föreningen S. de C. (Sæurs de Charité)
stiftades 1875 i Stockholm för ått hjälpa barn
och ålderstigna. F. understödde en tid
lekstuga och bespisningar i Stockholm. F.
stiftade 1892 ett sjukhem för fattiga barn och
byggde 1907—08 eget sådant på av staden
upplåten tomt på Kungsholmen. E. U.
Föreningen till den ädla hästavelns
befrämjande, se H ä s t a ve 1.
Föreningen till minne av konung Oscar I
och drottning Josephina
(Oscar-Josephi-naf öreninge n), stiftad 13 juni 1873,
femtionde årsdagen av drottning Josefinas
ankomst till Sverige, har enl. av K. m:t 23 maj
1927 fastställda stadgar till ändamål att för
-Förenings- och församlingsfrihet 204
vård och fostran mottaga vanartade, jämväl
psykiskt undermåliga, gossar, som till F.
överlämnas från barnavårdsnämnderna. För denna
uppgift har F. ett skyddshem,
åkerbrukskolonien Hall (se d. o.). F. vill även söka stödja
elever, som utskrivits från skyddshem, samt
frigivna fångar. Styrelsen utgöres av fem
personer, av vilka K. m:t utser tre.
Föreningens tillgångar bestå huvudsakligen i
lantegendomen Hall. För eleverna uppbäras
avgifter från staten och vederbörande
landsting enl. barnavårdslagen 6 juni 1924 och k.
kung. 8 maj 1925. Staten ger härutöver visst
bidrag i form av hyra. V. A-t.
Förenings- och församlingsfrihet
(Associa-tionsfrihet) är numera i princip täml.
allmänt erkänd, ehuru gränserna dragas högst
olika i olika stater. I åtskilliga stater, t. ex.
Danmark, Tyskland, Österrike och Belgien,
ha bestämmelser härom införts i grundlagarna.
— Varken Sveriges grundlagar eller allmän
lag innehålla någon föreskrift om denna rätt.
I princip gäller emellertid såväl att
föreningar för främjande av lovliga ändamål
kunna bildas som ock att sammankomster
eller församlingar må hållas, utan att därtill
kräves offentlig myndighets samtycke.
Tidigare reglerades f. uteslutande på
administrativ väg, och den måste fortfarande
anses falla inom konungens ekonomiska
lagstiftningsmakt, ehuru vissa bestämmelser
meddelats av konung och riksdag gemensamt.
Rörande sammankomst av menighet stadgar
strafflagen (kap. 10 § 15), att tillträde till
sammankomsten ej kan vägras offentlig
myndighet och att denna endast i det fall har
rätt att upplösa sammankomsten, att därvid
företages något, som är stridande emot lag.
Församlingsrätten i Sverige är dels religiös,
dels politisk och social. För främmande
tros-bekännares rätt till offentlig
religionsutövning fordras statens erkännande, på sätt den
s. k. dissenterlagen (k. f. 31 okt. 1873)
närmare utvisar (jfr Främmande t
rosbe-kännare). Enligt k, f. 11 dec. 1868 är det
medlemmar av statskyrkan tillåtet att
sammankomma till gemensamma andaktsövningar
utan vederbörande prästerskaps omedelbara
ledning; dock får sammankomsten å tid, då
allmän gudstjänst förrättas i församlingen,
ej äga rum så nära det ställe, där
gudstjänsten hålles, att denna eller ordningen
därvid störes. Den politiska och sociala
församlingsrätten är underkastad vissa
inskränkningar enl. ordningsstadgan för rikets städer
24 mars 1868. (Jfr även i fråga om
krigsmakten strafflagen för krigsmakten samt lag
16 juni 1906.) I stad eller eljest, där stadgan
i denna del är tillämplig, skall den, som vill
hålla allmänt föredrag eller allmänt
sammanträde, därom göra anmälan inom stadgad
tid hos polismyndigheten samt, när så
påfordras, dels styrka, att den uppgivna
lokalen eller platsen blivit av ägaren eller
innehavaren upplåten för ändamålet, dels ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
