Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenings- och församlingsfrihet (Associationsfrihet) - Förenings- och säkerhetsakten - Föreningsregister - Föreningsrätt - Förenta staterna - Föreställare - Föreställning - Förfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Förenings- och säkerhetsakten—Förfall
206
lämna äskade upplysningar för
ordningsföreskrifters meddelande. Församlingar på gata,
torg m. m. få ej äga rum utan förut inhämtat
tillstånd av polismyndigheten. Slutligen
äger ifrågavarande myndighet förbjuda
förnyandet av ett möte, där det visar
sig, att det innebär eller åsyftar något, som
strider mot sedlighet eller allmän lag eller
föranleder svårare oordning. Upplösningsrätt
förefinnes, utom i de av strafflagen angivna
fallen, även därest anmälan icke gjorts om
mötet eller i det fall, då sådant skall ske,
tillstånd ej avvaktats. — I ett 11 okt. 1919
avgivet betänkande har föreslagits, att
församlingsfriheten skulle grundlagfästas och
särskild lag i ämnet stiftas av konung och
riksdag. Detta betänkande har ännu ej lett till
något beslut. Varje medlem är moraliskt och
juridiskt ansvarig för de av en förening
fattade besluten och kan endast genom utträde
ur föreningen undandraga sig ansvar därför.
Däremot är ingen närvarande som sådan
ansvarig för de beslut, som fattas av en
församlad menighet, ty därvidlag är var och en
enskild ansvarig endast för vad han yttrat och
gjort. — Litt.: H. L. Rydin, »Om
föreningsrätt och församlingsfrihet» (i Tidsskrift for
Retsvidenskab, 5:e årg., 1892); »Betänkande
med förslag till lag om utövande av den
svenska medborgare tillförsäkrade
församlingsrätt m. m.» (1919). H. L. R.*
Förenings- och säkerhetsakten, en i
Sverige 1789—1809 gällande grundlag i form av
tilläggsakt till 1772 års R. F., som genom F.
delvis förändrades; i Finland gällde F. till
1919. F. genomdrevs av Gustav III på
revolutionär väg vid 1789 års riksdag. Han
förmådde de ofrälse stånden att (17 febr.)
tillsätta ett utskott, med vilket han kunde
överlägga om påtänkta privilegier, och
resultatet av dessa överläggningar blev F. Den
framlades av konungen för riksdagen vid
gemensamt sammanträde på rikssalen 21 febr,
och antogs av de ofrälse stånden men ej
av adeln, ehuru konungen, för att bryta
detta stånds motståndskraft, dagen förut låtit
fängsla flera av dess förnämsta medlemmar.
Då det vid 1786 års riksdag stadgats, att
blott tre stånds samtycke krävdes för
lagändringar, utan att därvid särskilt undantag
gjorts för grundlagsfrågor, ansåg konungen
F. antagen, ehuru adeln protesterade, och han
förmådde även lantmarskalken att å adelns
vägnar underteckna den. Först vid 1800 års
riksdag förmåddes adeln att genom
hyllningseden giva ett slags erkännande åt F:s
giltighet. F:s betydelse ligger i de ökade
rättigheter, som den gav åt konungen och de ofrälse
stånden. Med avseende på regeringens
förande blev konungen enväldig, dock så, att
medborgarnas säkerhet till person och
egendom skulle vara oförkränkt och endast
infödda få utnämnas till statens ämbeten,
varjämte genom stadfästelsen vissa ämbetsmän
(särskilt domare) förklarades ej kunna
avsät
tas utan laga dom. Rådets antal skulle bero
på konungens gottfinnande, vilket av Gustav
III tillämpades på sådant sätt, att han
avskaffade rådet. Den domsrätt, som förut
tillhörde rådet, överlämnades till Högsta
domstolen (se d. o.). På ständernas bekostnad
ökades konungamakten därigenom, att
konungen fick rätt att utan deras samtycke
börja krig, och därigenom, att endast
konungens propositioner skulle på riksdagarna få
förekomma. De fördelar, som de ofrälse
stånden genom F. vunno, voro: Rätten att förvärva
vanlig frälsejord utsträcktes till alla
medborgare; skjutsningsbesväret fördelades lika
på all jord utom ypperligt frälse och boställen;
ofrälse män fingo tillträde till Högsta
domstolen; blott hovcharger samt rikets förnämsta
ämbeten förbehöllos adeln. S. B.*
Föreningsregister eller längd över anmälda
ekonomiska föreningar föres (sedan
1897) hos K. B. på landskansliet (i Stockholm
hos överståthållarämbetets kansli). Nu
gällande föreskrifter och formulär för dessa
register äro utfärdade 1911. Införandet av en
förening i registret medför den verkan, att
föreningen vinner rättsförmåga (blir »juridisk
person»; se F ö r e n i n g). Innehållet i
registren bekantgöres genom dels kungörande i
särskild bilaga till Post- och Inrikes Tidningar,
dels ock annonsering i ortstidning. Efter
annonseringen skall innehållet anses bekant för
var och en, som kommer i rättsförhållande till
föreningen. Jfr Registrering. C. G. Bj.
Föreningsrätt, se Förenings- och
församlingsfrihet.
Förenta staterna, se Amerikas förenta
stater.
Föreställare, framvagnen till ett
avbröst-ningsfordon.
Föreställning, [ilos. Orden f. och
förnimmelse bruka beteckna varje slag av
uppfattning, d. v. s. varje medvetande om något.
Båda termerna användas dock även i trängre
betydelse. Förnimmelse är då en genom
sinnena förmedlad uppfattning, medan f. antages
vara ett åskådligt medvetande, vari det
verkliga ej är omedelbart närvarande, t. ex. minne
och fantasi. Se Själslivet. C. H-m.
Förfall, jur., hinder, varigenom någon är
urståndsatt att fullgöra en viss .skyldighet
eller på visst sätt iakttaga sin rättighet
inom därför bestämd tid. I rättegång
kallar man laga f. sådana hinder för
inställelse, vilka av lagen godkännas och
följaktligen för den uteblivne medföra befrielse
från de påföljder, vilka eljest äro förenade
med försummelsen att iakttaga inställelse vid
rätten. I kap. 12 § 1 rättegångsbalken äro
dessa laga f. uppräknade (sjukdom; uppdrag
i rikets tjänst; om man sitter i häkte eller
hindras av fienden, vådeld eller vattuflod;
sinnesförvirring; nära anhörigs frånfälle;
stämning till annan rätt). Vid andra f. prövar
domaren om de äro giltiga. Även utom
rättegång kunna i vissa fall dylika
omständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
