Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaring - Förklyftning - Förkolning - Förkoppring - Förkroppning - Förkylning - Förkärla - Förköpsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Förklyftning—Förköpsrätt
220
Förkroppat bjälklag.
klarade lekamen skall enl. den kristna
uppståndelsetron vara personlighetens organ i en
kommande tillvarelseform, liksom Kristus
lever i en förhärligad kropp (Fil. 3: 21). Paulus
skiljer i 1 Kor. 15: 44 ff. skarpt mellan den
kropp, som lägges i graven, och den andliga
lekamen. — Även mazdeismen tänker sig
en förandligad kroppslighet i fulländningens
värld. Jfr Eskatologi. N. S. (E. A.)
Förklyftning, den egenskap hos en bergart,
att den är genomsatt av grövre eller finare
sprickor, som antingen härröra från
bergartens bildning, stelningssprickor hos eruptiva
(se Avsöndring 2), intorkningssprickor hos
sedimentära bergarter, eller ha bildats genom
mekanisk inverkan. — F. har stor betydelse
för bergarters brytning och praktiska
användning liksom för deras förvittring och erosion.
— Adj.: För klyftad. K. A. G.
Förkolning, den kemiska process, varigenom
vegetabiliska ämnen under utestängande av
luften förändras på så sätt, att av deras
beståndsdelar bildas flyktiga produkter, som
småningom bortgå, medan kol stannar kvar.
Vid denna omsättning bildas dels vatten och
kolsyra, dels kolväten, huvudsaki. enklare,
t. ex. metan (sumpgas). Genom f:s gradvisa
framåtskridande bildas av växtämnena torv
(förtorvning), brun- och stenkol. Genom
mekanisk inverkan, tryck etc., påskyndas f. och
bildas även ämnen, som äro ännu fattigare på
väte och syre samt rikare på kol, ss. antracit
och grafit. K. A. G.
Förkoppring, se Galvanoteknik.
Förkroppning kallas, att en list föres kring
ett utskjutande parti (t. ex. en pilaster) och
ej avbrytes av detta (jfr bild ovan).
Förkylning betecknar i allmänhetens mun
en av de vanligaste anledningarna till
uppkomsten av en sjukdom. Såsom detta ord
vanl. uppfattas, innebär det, att huden på
någon kroppsdel på grund av beröring med
luften eller till följd av vätskeavdunstning
från denna vid något tillfälle utsatts för en
mer eller mindre hastig och intensiv
växling och nedsättning av temperaturen, medan
därvid värmeregulationen i just den
exponerade kroppsdelen av ogynnsamma
omständigheter hindrats i sin vanliga fysiologiska
funktion. Många personer anse sig äga vissa
för dylika inflytanden särskilt känsliga
hudpartier, vid vilkas avkylning (»förkylning»)
ett hos dem särskilt ömtåligt organ (en s. k.
locus minoris resistentiae) reagerar med ett
inflammatoriskt
sjukdomstillstånd, ss. snuva,
hals-fluss, hosta, diarré etc. Det
för f. utsatta hudpartiet
behöver ingalunda ligga i
omedelbar närhet av det
organ, som insjuknar.
Särdeles ofta ställas ju en
avkylning av fotterna och
en snuva i
orsakssammanhang med varandra.
Den vetenskapliga forskningen har i våra
dagar länge ställt sig fullt avvisande
gentemot den allmänt gängse uppfattningen, att
dylik s. k. f. kan vara sjukdomsorsak. I de
sjukdomsfall, där en sådan skall ha föregått
insjuknandet på ett så frappant sätt, att det
föranlett antagandet av ett orsaksförhållande,
äger man i själva verket ofta rätt att
antaga, att ett tillfälligt sammanträffande ägt
rum. Ju mera emellertid studiet av det s. k.
autonoma nervsystemets fysiologi och
patologi skridit framåt och ju mer exakta
resultat, som vunnits av den experimentella
forskningen inom hydroterapiens och
klima-tologiens område, desto mera synes den
medicinska vetenskapen dock villig att åtm. under
vissa förhållanden tillmäta hudavkylningen
(»förkylningen») som sådan en viss betydelse,
särskilt som ett för uppträdande av vissa
infektioner gynnsamt moment. Förklaringen
skulle måhända ligga i vissa genom det
autonoma nervsystemet förmedlade reflektoriska
verkningar på blodtillförseln i de organ, som
utsättas för avkylningen, samt även på
fördelningen av de i blodet cirkulerande
skydds-ämnena. Den experimentella forskningen har
emellertid på detta område att övervinna
betydande tekniska svårigheter och har ej ännu
(1927) vunnit enhetliga resultat. I. H.
Förkärla, socken i Blekinge, Medelstads
härad, innanför Utöfjärden av Östersjön, v.
om Karlskrona; 30,72 kvkm, 727 in v. (1927).
Spridd odlingsbygd, skog och bergkullar såväl
på fastlandet som i skärgården utanför. 828
har åker, 2,104 har skogs- och hagmark.
Ingår i Listerby och F. pastorat i Lunds stift,
Medelstads kontrakt.
Förköpsrätt, befogenheten att (på grund av
ett vid försäljning el. annan överlåtelse av en
sak uppställt förbehåll, pactum protimiseos),
för den händelse förvärvaren (köparen) skulle
i sin ordning vilja sälja saken, köpa den för
samma pris och på samma villkor i övrigt,
som kunna betingas av någon annan. Vad
fastigheter beträffar, får enl, svensk rätt
(jordabalken 1: 2) ifrågavarande förbehåll icke
göras vid försäljning eller byte men väl vid
gåva; se dock ett undantagsfall vid
Åter-köpsrätt. — Enl. äldre rätt, såväl i
Sverige som hos andra germanska folk, hade en
jordägares släktingar utan särskilt förbehåll
mera förmånligt anordnad f. till hans jord,
i Sverige bördsrätt (i Norge odelsret, i
tyska stater NäherrecM). C. G. Bj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
