Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förkalkning - Förkastning, Sprickförkastning - Förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Förkastning—Förklaring
218
neration, se Degeneration 6. Om
åderförkalkning se Arterioskleros.
Förkastning genom horisontala lager av sandsten,
skiffrar och stenkol — j jordbetäckning.
Förkastning, Sprickförkastning, geol.,
en rubbning av berg- eller jordlagren vid en
spricka eller brottyta i grunden, vanl. lodrätt
eller brant stående, så att lagren på sprickans
ena sida (f:s ena flygel) sjunkit (kastats)
ned i förhållande till motsv., urspr.
sammanhängande lager i f:s andra flygel. Den linje
eller yta, utefter vilken rubbningen ägt rum
(förkastningslinjen eller
förkast-ningspl anet), kallas också stundom
endast förkastning. Måttet på den förflyttning
Förkastningslandskap mellan sjöarna Roxen och Glan,
Östergötland. Inom de numera lertäckta
sänknings-fälten ligga de stora slättsjöarna; bebyggelse och
od-ling äro där mycket större än inom angränsande ej
sänkta områden, där berggrunden går i dagen.
i höjdled, som ett bestämt lager undergått,
kallas f: s språnghöj d. Genom f. rubbade
bergartslager sägas vara förkastade. Vid
f. röna i allm. lagren närmast
förkastnings-sprickan en ofta ganska betydande mekanisk
åverkan genom bristning. Här bildas då en
för-kastningsbreccia (se B r e c c i a). En f:s
dimensioner kunna i längd växla från en eller
annan m till hundratals km och i språnghöjd
från någon cm till hundra- eller tusentals m.
Inom områden, som påverkats av samma
dislokationer, förekomma stundom flera f.
med samma riktning, och vid samma f. ha
ofta rörelser ägt rum vid olika tillfällen,
d. v. s. att en mäktig f. med stor
språnghöjd i regel bildats i flera stadier. — Ett
landskap, vilket av f., som korsa varandra,
uppdelats i flak eller skollor i olika
höjd-lägen, kallar man ett mosaiklandskap.
Där terrängformerna bestämmas av serier
av parallella f., talar man om ett t r a p
p-stegslandskap; om däremot ett område
sänkts ned mellan två f„ kallas det en
gravsänka (Vättern, Rhendalen, Röda havet);
ett område, som står kvar mellan två f., kallas
h o r s t (Schwarzwald, Vogeserna). —
Rörelsen i jordskorpan vid en f. är vanl. en
sänkning av f:s ena flygel. Dock kan även en
höjning av lagren ha ägt rum, då f. i viss
mån kan kallas överskjutning (se d. o.).
I Sveriges geologiska och topografiska
struktur spela f. en betydande roll, såväl i de
mellansvenska urbergsområdena, där
sänknings-områdena stundom intagas av kambro-siluriska
avlagringar, som framför allt i Skåne, där f.
med n. v.—s. ö. riktning är bestämmande för
landskapets relief. — En annan art av f. är
veckförkastningen, som bildats
genom att i ett överskjutet vecksystem
mitt-skänkeln uttänjts och brustit. K. A. G.
Förklaring. 1. (Jur.) En av de viktigaste
rättegångsreglerna är, att ingen må dömas
ohörd, d. v. s. utan att ha fått tillfälle att
yttra sig över motsidans påståenden. I
skriftligt förfarande avgivet yttrande kallas f. —
Om innehållet i en domstols dom eller utslag
är otydligt eller oklart, kan part enl. kap. 24
§ 10 rättegångsbalken hos domstolen begära
f. över domen eller utslaget. T. E.
2. (Teol.) a) Kristi förklaring (lat.
transfigurätio’), den tilldragelse, som omtalas
i Matt. 17: 1—9, Mark. 9: 2—9 och Luk. 9:
28—36. Traditionen förlägger den till berget
Tabor i Galiléen men sammanhanget till
Her-mon eller dess närhet. Berättelsen har på det
närmaste att göra med frågan om Jesu
medvetande att vara Messias och äger inre
samband med berättelsen om Petri bekännelse
av Jesus som Messias vid Caesarea Philippi
(Mark. 8: 27 ff.). Kristi f. utgör inom de
evangeliska kyrkorna ämne för en bestämd
dags predikan (i Sverige 7 :e söndagen efter
trefaldighet) och firas av de grekisk- och
romersk-katolska 6 aug. med en särskild fest.
— b) Kroppens förklaring. Den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
