Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förmånsrätt - Förmärs - Förmögenhet - Förmögenhetsgemenskap - Förmögenhetsrätt - Förmögenhetsskatt - Förmörkelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.35
Förmärs—Förmörkelse
236
framför allt i gäldenärens konkurs men
även, vad angår de speciella f., då dessas
föremål utmätts. Främst i ordningen äro
placerade vissa fordringar, som enl. sjölagen äro
förenade med s. k. s j ö p a n t r ä 11, med f.
i dennas föremål, fartyg och frakt eller
fartygslast. Så följa de fordringar, till säkerhet
för vilka borgenären har handpanträtt eller
retentionsrätt i lös sak med f. allenast i
denna. Vidare följa vissa fordringar med f.
i gäldenärens alla tillgångar, däribland
tjänares löner för sista året samt andra arbetares
dagspenning el. avlöning för de senaste sex
månaderna. Bland övriga förmånsrätter äro
att märka de, som medfölja inteckning, vare
sig fartygs-, fastighets-, förlags-,
tomträtts-el. vattenfallsrättsinteckning. samtliga
gällande (för kapital och en begränsad tids ränta)
blott i den intecknade egendomen.
Utmätning för en fordran bereder denna även f. i
den utmätta egendomen. Sist bland de
prioriterade fordringarna komma åtskilliga med
allmän f., bl. a. — i den ordning, i vilken de
här nämnas — myndlingars
ersättningsford-ringar hos sina förmyndare med anledning
av förmynderskapet, allmänna kassors
fordringar hos sina uppbördsmän på innestående
uppbörd samt oguldna krono- och
kommunal-utskylder. Fordringar utan f. (o p r i o r i t
e-rade fordringar) få i förhållande till
sina belopp likvid ur vad som kan återstå av
gäldenärens egendom, sedan alla prioriterade
fordringar guldits. Ådömda obetalade böter få
ej konkurrera med andra fordringar utan Ȋga
minsta rätt» (de förvandlas till frihetsstraff,
om de ej kunna utgå fullt). C. G. Bj.
Förmärs, märs på ett fartygs fockmast.
Förmögenhet. 1. (Filos.) Dets. som förmåga
(se d. o.). — 2. (Jur.) Sammanfattningen av
en persons egendom (se d. o.) eller tillgångar
med avdrag av skulderna.
Förmögenhetsgemenskap, det förhållande,
att en förmögenhet som helhet, d. v. s. en
komplex av tillgångar och skulder, tillhör
flera personer gemensamt, utan att dock de
särskilda delarna av förmögenheten tillkomma
dessa personer till bestämda anparter. Sådan
gemenskap förekommer i svensk rätt jämlikt
äldre giftermålsbalken för äkta makar i fråga
om den (i allm. största) del av deras
förmögenhet, som benämnes kommunikabel;
varderas andel häri kallas dess giftorätt.
Efter en persons död består vidare f.
beträffande hans kvarlåtenskap för
dödsbodelägarna, tills arvskifte ägt rum. Jfr E g e
n-d o m s g e m e n s k a p. C. G. Bj.
Förmögenhetsrätt, den huvudavd. av e
i-vil rä 11 en, som behandlar de enskildas
rättsförhållanden till varandra i sådana
angelägenheter, där penningvärdet har avgörande
betydelse el. med andra ord
rättsförhållandenas karaktär är övervägande ekonomisk.
F, har sedan gammalt indelats i sakrätt
och obligationsrätt, till vilka i modern
civilrätt ofta lägges immateriell f.,
ehuru de hithörande förhållandenas karaktär
icke städse är rent ekonomisk. C. G. Bj.
Förmögenhetsskatt, dels, i formell
bemärkelse, skatt, normerad efter de skattskyldigas
förmögenhet, dels, i reell bemärkelse, skatt,
för vilken förmögenheten utgör skattekällan.
I regel böra skatterna kunna bestridas ur de
skattdragandes inkomster, så att reella f.
böra vara undantag; arvsskatten (se d. o.), i
Sverige för bröstarvingar ända till 10 %, är
för större arvslotter i många länder en reell
f. Vid f. i formell bemärkelse kan
skatte-normen utgöras antingen av förmögenheten i
dess helhet (allmän f.) eller ock av
särskilda förmögenhetsobjekt (partiell f.).
Vid den förra utgör i regel nettoförmögenheten
(d. v. s. efter avdrag av skulderna)
skatte-normen. F:s uppgift är dels att ersätta en
inkomstskatt på inkomst av förmögenhet, dels
att vid sidan av en allmän inkomstskatt
fungera som en tilläggsskatt på inkomst av
förmögenhet. Teoretiskt är frågan om
skatte-foten vid f. ännu outredd. De små
förmögenheterna äro i allm. befriade från f. Med
hänsyn till frågan vad som bör inräknas i den
beskattningsbara förmögenheten härska i vissa
punkter olika meningar såväl i teori som i
lagstiftning, ss. med avseende på bohag o. dyl.,
livräntor m. m. Liknande osäkerhet råder
med avseende på andra punkter, ss. om
juridiska personers beskattning, lämpligheten av
deklarationstvång m. m. D. D.*
F. infördes i 1910 års ännu gällande
förordning om inkomstskatt som beteckning
för den högre skatt på inkomster av
förmögenhet, som förordningen pålägger genom
föreskriften, att den uppskattade inkomsten
skall förhöjas med 1/6o av förmögenheten.
Denna föreskrift innebär sålunda en formell
förmögenhetsbeskattning och utgår från
förutsättningen, att förmögenhet i och för sig
medför viss ökad skattekraft, som beräknats till
^3 av normal avkastning. Normal ränta
anses i Sverige näml, sedan länge vara 5 %,
d. v. s. på 60.000 kr. förmögenhet en
ränteinkomst av 3.000 kr., vilken ränteinkomst
med tillägg för 1l60 av förmögenheten
för-höjes med 1/3, d. v. s. uttaxeras till 4.000 kr.
Se vidare Inkomst- och
förmögenhetsskatt. E. F. K. S-n.
Förmörkelse. Månens skenbara väg på
himlen är en storcirkel, som lutar 5° 9’ mot
ekliptikan och skär denna i två punkter, vilka
ligga 180° från varandra och kallas
månbanans noder (knutar). Månen rör sig således
under halva sin omloppstid över ekliptikan,
passerar därpå sin nedstigande nod och
befinner sig under återstoden av omloppet
under ekliptikans plan, tills den når sin
uppstigande nod.
En solförmörkelse inträffar, om månen vid
sin passage mellan solen och jorden helt eller
delvis bortskymmer solskivan. En
månförmörkelse däremot inträffar, om månen
inträder i jordens skugga, då den står på
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
