Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förplägnadskolonn, Förplägnadskompani, Förplägnadsväsen - Förpost el. Förposter - Förpuffning - Förpuppning - Förridare (Hingstridare) - Förr och Nu - Förrodd - Förromantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Förplägnadskolonn—Förromantik
242
Förplägnadskolonn,
För-plägnadskompanl, Förpläg-nadsväsen, se
Krigsför-plä g n ad st j än s t.
Förpost el. Förposter,
den del av en truppstyrka,
som avdelas för att utföra
bevakningstjänsten, då den
övriga truppen under
pågående krigsrörelser vilar.
F. har till uppgift att
skaffa underrättelser om
fienden, att hindra honom
att iakttaga egna trupper
och att uppehålla ett
fientligt anfall, tills de vilande
trupperna hinna göra sig
beredda att upptaga strid.
En som f. framskjuten
bataljon avdelar på de mot
fienden ledande
förbindelserna förpostkompanier; resten hålles
samlad som f:s h u v u d s t y
r-k a. Varje förpostkompani
avdelar i sin ordning fältvakter och
posteringar, vilka med sina poster och
patruller bilda den yttersta bevakningslinjen.
Förposttjänsten gestaltar sig väsentligt olika,
beroende på avståndet till fienden; ju
närmare fienden är, desto mera trupper måste
tagas i anspråk för bevakningen (jfr
Bevakning). M. B-dt.
Förpuffning, svag explosion av ett
sprängämne vid fritt lufttillträde; ett ämnes hastiga
sönderdelning under gasutveckling vid
upphettning för biåsröret (se Kemisk a n
a-1 y s). G. H-r.
Förpuppning, zool., se Insekter.
Förridare (förr Hingstridare), den
ryttare, som rider framför kungliga ekipage
vid galatillfällen.
Förr och Nu, illustrerad litterär
månadsskrift 1869—79 och 1886—91 i Stockholm,
redigerad av pastor B. Wadström (utom 1876
—78, då A. Stjernstedt var redaktör).
Medarbetare voro bl. a. R. Bergström och C. G.
Starbäck, tecknare C. G. Hellqvist, J.
Kron-berg, C. Larsson, G. Pauli och G. von Rosen.
Förrodd, de främre roddarna i en båt.
Förromantik, beteckning för de andliga
strömningar, som under
upplysningstidevarvet förberedde genombrottet av nyromantiken
från 1700-talets slut och 1800-talets början.
Upplysningsfilosofien själv bidrog mäktigt
att undergräva klassicismens rationalistiska
åskådning. Genom de naturvetenskapliga
forskningarna bragtes man att överge den
generaliserande människouppfattning, som
låg till grund för den klassicistiska
litteraturens karaktärsteckning. Montesquieus
historieskrivning framkallade ett livligt
intresse för olikheterna mellan skilda länders
och levnadsformers människor; den primitiva
människan vart föremål för studier och den
Bevakningsavdelningar vid ett förpostkompani.
primitiva diktningen uppsökt och beundrad.
Den sensualistiska psykologien framhöll de
irrationella faktorerna, och känslan, det
emotionella livet, uppskattades alltmera som på
en gång kunskapskälla och
handlingsdriv-kraft. För de mystiska källsprången i
1700-talets litteratur blevo sektrörelserna inom
protestantismen av stor betydelse. Pietismens
innerliga och sentimentala stämningsliv
bildar ett viktigt övergångsled från den samtida
konventionella och torra lyriken till den
romantiska känslobikten. I Sverige ha
pietismens sångbok »Mose och Lamsens wisor»
(1717), »Andeliga wijsor om hwargehanda
materier» (1732 el. 1733) och herrnhutismens
psalmbok, »Sions sånger» (1743—45), haft
denna betydelse. Swedenborgs mystiska
bibeltolkning, hans opposition mot läran om
själviskheten som människornas egentliga
drivkraft liksom hans på poetiska bilder rika
andelära stimulerade till romantiserande
svärmeri och idealism. Under senare hälften av
1700-talet fingo mystiken och
känslosamheten ett viktigt stöd i särskilt
frimurarorden, centrum för allehanda magiska och
ockultistiska strömningar, en av de viktigaste
faktorer, som förberett sinnena för
romantikens världsåskådning. Därifrån har en stor
del av svärmeriet för medeltiden sitt upphov,
och som frimurarna föregåvo, att deras orden
var den återuppståndna tempelherreorden, och
i sina ceremonier upptogo en mängd av
rid-dartidens bruk, gåvo de en verksam impuls
till de fantastiska föreställningarna om denna
tid. Frimurarmystiken spred runtom i
Europa intresse och smak för det visionära och
vidskepliga. Spöksagor, skräck- och
sensa-tionsberättelser vuxo upp ur denna jordmån.
Rousseau var på en mängd olika områden
en lika lidelsefull som suggererande
opposi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
