Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förromantik - Förruttnelse - Förruttnelsebakterier - Förryckthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Förruttnelse—Förryckthet
244
tionsman mot upplysningsfilosofien och den
litteratur, som präglade dess tidevarv. Hans
religiösa, antiintellektuella uppfattning gjorde
honom till sektmystikens bundsförvant, och
hans antisociala individualism förde till det
svärmeri för naturtillståndet, bondelivet, den
hänförelse för naturen och det primitiva,
varmed han kom att göra en omätbart viktig
insats. Hans kulturpessimism och religiöst
färgade känslokult vunno hänförda läsare
överallt. »Rousseauismen» sammanfattade
flerfal-diga olika oppositionella och känsloreligiösa
strömningar och strävanden.
I England voro Sterne, den känslosamme
humoristen, vars kompositionslösa verk äro
poserande subjektiva, och Young, vars
»Night-thoughts» äro ett av 1700-talets
inflytelserikaste vittra arbeten och som i »Conjeetures
on original composition» förkunnade
originalitetens betydelse och snillets oberoende av
regler och tradition, förromantiker. Percys
»Reliques of aneient english poetry» (1765),
Grays diktning och Macphersons poetiska
prosaomskrivning av »Ossians sånger» blevo de
mest inspirerande och efterbildade, rent
litterära uttrycken för den nya strömningen. Från
England fördes den till Tyskland, där den
gamla folkvisan genom Herder hastigt kom
att påverka den samtida diktningen och där
fr. o. m. 1760-talet en kaotisk jäsningstid,
Sturm und Drang el. Die Geniezeit. började,
vilken blev den omedelbara
utgångspunkten för nyromantiken. Vid den genom
alla dessa rörelser framkallade utvidgningen
av den poetiska intressesfären, som hade rik
vetenskaplig grund i en fördjupad, allsidig
historisk åskådning och en universell
huma-nitetsuppfattning, spelade norden och
nordiska motiv en betydande roll, och just denna
sida vart naturligtvis av särskilt stor
betydelse för svensk litteratur. F:s vetenskap och
diktning, som framhöllo bibelns poesi, den
äkta antiken, orientalisk, primitiv poesi samt
medeltidens litteratur och konst, uppskattade
mycket högt ursprungligheten och tjusningen
hos den nordiska motivkretsen. Genom
Mal-let, Macpherson och kritikern H. Blair kom den
nordiska forntiden att ses i ljus av »Ossian»,
d. v. s. skandinaviskt och keltiskt hopfördes
som enhetligt. Samtidigt med att norden
sålunda livligt behandlades i den engelska
poesien, upptogos nordiska ämnen även i den
tyska litteraturen, varefter danska och norska
författare fortsatte linjen. — Litt.: A. Blanck,
»Den nordiska renässansen i
sjuttonhundratalets litteratur» (1911); W. Söderhjelm,
»Åbo-romantiken» (1915); M. Lamm,
»Upplysningstidens romantik» (2 bd, 1918—20). R-n B.
Förruttnelse utgöres — i motsats till
för-multning (se d. o.), som är en
förbränningsprocess — av spjälknings- eller
klyvningspro-cesser, varvid de ruttnande ämnena
sönderdelas under inverkan av bakterier. Särskilt
utsatta för f. äro äggviterika ämnen ur
djurriket, ss. kött, blod, ägg och mjölk. Vid f. —
men ej vid förmultning — bildas vanl.
illaluktande ämnen, ss. svavelväte, fettsyror,
mer-kaptaner o. a. organiska svavelföreningar,
indol, skatol m. m. I allm. torde
äggviteämnenas sönderdelning åstadkommas genom
av bakterier avsöndrade enzym (se d. o.). De
första klyvningsprodukterna torde utgöras av
likadana aminosyror (se d. o.) som de, vilka
bildas vid äggviteämnens sönderdelning
medelst syror eller alkalier, men klyvningen
(»nedbrytningen») går allt längre, i det att
den ena bakteriearten tydligen lever på den
andras nedbrytningsprodukter. Genom dylik
»successiv» klyvning uppstår t. ex. indol ur
aminosyran tryptofan. Icke sällan bildas vid
f. av äggviterika ämnen genom särskilda
bakteriers inverkan giftiga, alkaloidartade
ämnen, ptomainer och t ox i ner (se
Bakterier, sp. 736—737).
Om de talrika bakteriearter, som medverka
vid f., se Bakterier, sp. 734. Ju rikligare
lufttillträdet är vid f., desto hastigare sker
sönderdelningen, och desto mindre blir stanken,
beroende på att f. mer och mer dels ersättes,
dels fortsättes av förbrännings- eller m. a. o.
förmultningsprocesser. Båda dessa slag av
sönderdelning kunna alltså fortgå samtidigt;
huruvida den ena eller andra skall få
överhand beror utom på lufttillgången främst
på halten av äggviteämnen. Därför råka
djurämnen lättare i f., växtämnen i
förmultning. Om medel att hindra f. se K o
n-s e r v e r. K. A. V-g.*
Förruttnelsebakterier, bakterier, som
framkalla förruttnelse; se Bakterier, sp. 734.
Förryckthet (Para’noia), en form av
sinnessjukdom, oftast med långvarigt (kroniskt)
förlopp, vilken utan att beröva den sjuke hans
logiska förmåga medför en omgestaltning av
hela hans personlighet. Utmärkande för f.
äro de falska föreställningarna, tankevillorna,
i form av förföljelse- och storhetsidéer, och
dessa tankevillor samarbetas på ett logiskt
och konsekvent sätt till ett system av falska
idéer, som antager karaktären av en mer eller
mindre grotesk livsuppfattning. Denna
livsuppfattning är än förbittrad av
förföljelseidéer, än utpyntad med storhetsidéer, och för
utvecklingen av de falska föreställningarna
äro oftast hallucinationer av betydelse.
Kronisk f. börjar långsamt och varslas ofta
i barna- eller tidiga ungdomsår av vissa
egenheter, vanl. en abnorm känslighet, egoism,
ömtålighet och stegrad självkänsla i
förening, men utvecklas oftast efter
manbarhets-åldern. F:s tidigaste symtom är vanl.
misstänksamhet. De sjuka ha en obestämd känsla
av att människor behandla dem illa, de leva
i ständig oro och sova oroligt. Deras
samvaro med människor förbittras av tusen
baktankar. När de möta en bekant, tycka de sig
märka hån och ovilja i den mötandes miner,
se för mycken eller för liten artighet i hans
hälsning och tyda ett oskyldigt skämt som en
förolämpning. Själva äro be korta och
avvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
