Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förstoppning el. Obstruktion (Obstipation) - Förstoring el. Projektionskopiering - Förstoringsglas - Försträckning - Förstånd - Förstång - Förstämpling - Förstärkningsmanskap - Förstäv - Försumpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Förstoring—Försumpning
262
Vid ofta inträdande f. bör man så mycket som
möjligt undvika medikament med kraftig,
tarmen retande verkan. De flesta sådana
verka i början men öka sedermera f. Bättre
äro dietiska medel, ss. hårt, grovt bröd,
mesost, frukt och framför allt motion, ss. ritt,
gymnastik samt massage o. dyl. F. B. (I. H.)
Förstoring el. Projektionskopiering,
fotogr., förfarande, genom vilket man efter en
bild i mindre format kan framställa en sådan
i större skala genom att medelst en särskild
apparat, förstoringsapparat,
projici-era bilden på ett ljuskänsligt skikt, vanl. ett
bromsilver- el. klorbromsilverpapper (jfr F
o-tografi). F. kallas även en genom ett
sådant förfarande framställd bild. Är
utgångs-bilden ett negativ, erhålles en positiv kopia.
— Förstoringsapparaten konstrueras enligt
två principer: med riktat ljus, kondenso
r-apparat, och med diffust ljus, dagsljus-
apparat eller ljuslåda. Bild 1 är en
schematisk bild av en kondensorapparat. L är
ljuskällan, K en kondensor, som samlar de
från L divergent utgående strålarna, så att
de konvergent infalla i projektionsobjektivet
O, vilket projicierar en förstorad bild av
negativet ab på det i bildplanet AB uppsatta
ljuskänsliga papperet. Vid
förstoringsappara-ter med diffust ljus belyses negativet av det
reflekterade ljuset från en av dagsljus el. ar-
tificiella ljuskällor belyst vit skärm. Bild 2
visar schematiskt principen för en ljuslåda.
L och L’ äro ljuskällor, elektriska glödlampor,
som belysa den vita skärmen S, O är
projektionsobjektivet, ab negativet och AB dess
förstorade bild. Den önskade förstoringsgraden
och den erforderliga skarpinställningen
erhållas genom att avstånden mellan negativet och
objektivet, resp, objektivet och bildplanet, i
enlighet med de optiska avbildningslagarna
förändras. Till f., projektionskopiering.
användas numera i stor utsträckning vertikalt
byggda apparater med automatisk
inställning. J. H-g.
Förstoringsglas, positiv, i allm. ganska stor
lins (se d. o. och L u p p) av enkel
beskaffenhet och svag förstoring, infattad med handtag
för översiktlig undersökning av större bildfält.
Försträckning. 1. (Jur.) Avtal, varigenom
någon till annan överlämnar penningar eller
varor med förbehåll att framdeles erhålla
tillbaka lika mycket av samma slag. Det
vanligaste föremålet för f. är penningar, och för
dessa plägar ofta utfästas ränta som
ersättning för dels försträckningstagarens nytta
och dels försträckningsgivarens risk att icke
återfå dem. F. kallas i dagligt tal oftast,
någon gång även i lagspråket, lån. I
noggrannare juridiskt språkbruk betyder
emeF-lertid lån (se d. o.) ett helt annat avtal. Jfr
D e p o s i t u m. C. G. Bj.
2. (Med.) Vanlig beteckning (ej medicinsk
fackterm) för sönderslitning av ledband eller
bristning och blödning i muskulaturen. (T. R.)
Förstånd, filos., en själsförmåga, som
verkligen begriper och fattar. Enl. en vanlig
uppfattning kan detta endast ske i tänkandet,
varför f. blir förmågan att fälla omdömen. F.
identifieras ibland med förnuft, men det
senare betecknar vanl. en över f. stående
kunskapsförmåga. Förnuftet antages nå objekt,
som äro oåtkomliga för f., så t. ex. Gud, det
absoluta, den rena plikten (Kant). Förnuftet
har skiftande betydelse i olika system, det kan
betyda ett mystiskt känslofullt försjunkande
i föremålet, det kan i sig förena åskådningens
och tänkandets fullkomligaste bestämningar,
t. ex. Fichtes och Schellings intellektuella
åskådning. C. H-m.
Förstång, Förmärsstång, den del av
fockmasten, som är närmast över undermasten.
Förstämpling, se Förbyggnad.
Förstärkningsmanskap, styrka om högst
50.000 man, vilken enl. beslut av 1809—10 års
riksdag skulle i händelse av krig uppbådas
till arméns förstärkande i st. f. lantvärnet.
Styrkan skulle fördelas på socknarna, vilka
ägde på sätt dem behagade anskaffa manskap.
1812 års riksdag beslöt ersätta f. med
bevä-ringsinrättningen. C. O. N.*
Bild 1. Bild 2. Bild 3.
Förstäv, fartygskölens förlängning uppåt
längst förut. F. bidrager att ge förskeppet
dess form och styrka samt tjänar till fäste
för bordläggningens främsta delar och till
stöd för bogsprötet. F:s form kan vara
fallande (bild 1), rak (bild 2) eller rammformad
(bild 3). Fartyg, avsedda för isbrytning, ha
isbrytarstäv. (ö-g.)
Försumpning. Skogbevuxen fastmark säges
vara försumpad, när på grund av större
fuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
