Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpning - Försvar - Försvarsarbete - Försvarsberedning - Försvarsdepartementet - Försvarskyrka - Försvarslös - Försvarsministeriet i Finlands statsråd - Försvarsrevisionen - Försvårande omständigheter - Försvärm - Försyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Försvar—Försyn
264
tighet i marken torvlager kommit till
utbildning, så att skogen fått en undervegetation,
som påminner om kärr eller mosse. K. A. G.
Försvar. 1. Laga f., se Lösdrivar e.
2. (Kr i g sv.) Det stridssätt, varigenom man
strävar att uppehålla eller avslå
motståndarens anfall, hålla sig på defensiven.
Om kriget, då de rörliga operationerna
kulminerat i ett stort slag, övergår till
ställningskrig (se d. o.) med snart sagt hela fronten
behärskande utsträckning, vilket under
världskriget 1914—18 blev fallet på samtliga
fronter, blir f. båda motståndarnas stridssätt,
ända tills den ene av dem genom ett anfall,
som måste få karaktären av ett genombrott,
söker ett avgörande. — Ordet f. brukas ofta
i st. f. försvarsväsen. M. B-dt.
Försvarsarbete, bergsv., det gruvarbete, som
inom inmutat område skall bedrivas för att
i gruvstadgan bestämd arbetsskyldighet skall
anses fullgjord. F. skall för varje kalenderår
omfatta minst så mycket gruv- el.
gruvbygg-nadsarbete, att värdet därav motsvarar
kostnaden för sprängning av tio kbm berg i fast
klyft. Om befrielse från f. se Vilostånd;
jfr även Inmutning. E. S. B.
Försvarsberedning kallades var och en av
de fyra kommittéer, som 7 okt. 1911 av K.
m:t, då K. Staaff var statsminister, tillsattes
för att föreslå önskvärda förändringar ang.
krigsmakten. De upplöstes i febr. 1914.
Försvarsdepartementet. Vid ombildningen
av K. m:ts kansli genom 1840 års
departe-mentalreform ersattes
Statsexpeditio-nen för krigsärenden (se
Expedition 2) av Lantförsvars- och
Sjöförsvarsdepartementen. Genom lag
om statsdepartementen 19 juni 1919, vilken
trädde i kraft 1 juli 1920, sammanslogos
dessa till Försvarsdepartementet,
vars verksamhet enl. nämnda lag omfattar
försvarsväsendet till lands och sjöss.
Verksamheten finnes närmare angiven i stadgan
ang. fördelningen av ärendena mellan
statsdepartementen 22 juni 1920. Denna stadga
nämner även de verk och myndigheter, som
skola anses höra till detta dep. Arbetet inom
dep. är enl. beslut av 1926 års riksdag
uppdelat på fyra byråer: för ärenden ang.
intendentur, sjukvård och expenser m. m.; för
ärenden ang. mark, byggnader, fartyg och
övningar m. m.; för undervisnings-,
värnplikts-, befordrings- o. a. personalärenden
samt för ärenden ang. avlöning, pensionering
och rekrytering m. m. För
regeringsrätts-ärenden förordnar K. m:t jämlikt lagen om
K. m:ts regeringsrätt, § 5, enl. dess lydelse
12 mars 1926 särskild föredragande. F:s ord.
personal utgöres av (förutom statsrådet och
chefen för F., vanligen kallad
försvarsministern) 1 statssekreterare, 1
expeditionschef, 4 kansliråd, 2 förste
kanslisekreterare, 4 andre kanslisekreterare, 1
registra-tor, 1 kansliskrivare, 1 förste
expeditions-vakt, 2 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt och
3 kontorsbiträden. Därjämte finnes ett antal
e. o. tjänstemän, amanuenser. För
tjänstemännen gäller instruktionen för
befattningshavare inom statsdepartementen 31 dee. 1921.
Anslagen till dep. samt underlydande verk
och myndigheter äro i riksstaten uppförda
under fjärde huvudtiteln (se
Departement och Kansli). Ldht.
Försvarskyrka, se Kyrka.
Försvarslös, se Lösdrivar e.
Försvarsministeriet i Finlands
statsråd förestås av en av ministrarna som chef.
Därunder höra ärenden, som angå
krigsmakten och försvarsväsendet (till såväl lands som
sjöss). Under ministeriet lyda de militära
myndigheterna, uppbåds- och
kontrollmyndigheterna, de militära sjukvårdsanstalterna,
militärläroverken och -kurserna,
krigsdomsto-larna samt de frivilliga
försvarsorganisationerna (skyddskårerna). F. kallades 1918—22
krigsministeriet. T. C.*
Försvarsrevisionen, en av K. m:t, då N.
Edén var statsminister, 12 nov. 1919 tillsatt
kommission av 14 medl. med uppdrag dels att
avge förslag om provisorisk avkortning av
första tjänstgöringstiden för vissa slag av
värnpliktiga, dels att avge förslag om
revision av Sveriges försvarsväsen. F. avlämnade
sitt betänkande 15 mars 1923. C. O. N.*
Försvårande omständigheter, se
Latitudsystem.
Försvärm, se Bin, sp. 305.
Försyn, teol., Guds omvårdnad, i
vidsträcktare bemärkelse stundom likbetydande med
Guds världsregemente över huvud. I N. T.
tar sig tilliten till Guds omvårdnad de
starkaste uttryck. Visserligen möter överallt i
N. T. ett dualistiskt element: emot gudsviljan
står det ondas fientliga makt. Men denna
dualism tillåtes icke inkräkta på tilliten till
den gudomliga viljans suveräna makt; i
paradoxalt tillspetsade ord talas om den
obetingade tryggheten under Guds beskärm — »på
eder äro t. o. m. huvudhåren räknade» (Matt.
10: 30). Denna kristna försynstro får sitt
klassiska uttryck i ett par Paulusord: intet
ont — av vad slag det vara må — skall kunna
»skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus»
(Rom. 8: 39) och »allt samverkar till det bästa
för dem, som älska Gud» (Rom. 8: 28).
Den rent religiösa syn på Guds omvårdnad,
som framträder i dylika ord, har inom den
kristna teologiens historia ofta fördunklats.
Först må här beaktas det betydande
inflytande, som utgick från stoicismen med dess
fatalistinka och resignerande hållning;
varhelst detta inflytande gör sig gällande,
kommer tonvikten med hänsyn till människans
ställning till det onda i världen övervägande
att läggas på förmågan att uthärda, att finna
sig i det, som sker, medan däremot den för
urkristendomen karakteristiska tanken, att
även det onda kan tvingas att tjäna
guds-viljans syften, tränges tillbaka. Vidare må
beaktas, att redan tidigt en böjelse
framträ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
