Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Försäkring
268
sesidighet byggt system, genom vars
användning den enskilde kan mildra sitt ekonomiska
beroende av tillfälliga händelser. De
ekonomiska följderna för den enskilde av en
händelse, vilken kan träffa var och en av ett
stort antal personer, fördelas på dem alla och
träffar därför envar enskild mindre hårt.
Den enklaste formen för f. är därför den, att
vid försäkringsfallets inträffande en
uttaxering på de enskilda sker av deras andelar i
den skada, som genom försäkringsfallet
träffar en av dem, eller ock, vid summa-f., av deras
andelar i försäkringsbeloppet. På denna
ut-taxeringsprincip vila fortfarande vissa mindre,
ömsesidiga försäkringsföreningar liksom även
all hagelskadeförsäkring. Med de ekonomiska
förhållandenas utveckling har man dock
alltmera övergått till att förutberäkna de belopp
envar enskild skulle ha att gälda och att
uttaga dessa i form av premier, oavsett
huruvida de belopp, som med hänsyn till antalet
och storleken av inträffade försäkringsfall
verkligen belöpa på de enskilda, överstiga
eller understiga de beräknade. Denna nya
princip förutsätter, att försäkringsgivaren
samlar fonder, under normala förhållanden
tillräckliga att, då utbetalningarna äro stora,
täcka skillnaden mellan de belopp, som måste
utbetalas under viss period, och de under
samma period inbetalade premierna. All
premieberäkning måste ske på grundval av en
uppskattning av risken för försäkringsfall.
När erforderligt statistiskt material saknas,
sker denna uppskattning försöksvis men
grundas eljest på den erfarenhet man vunnit från
en mängd likartade fall. Tillförlitlig kan den
bli endast om de iakttagna fallen äro så
många, att »de stora talens lag» är tillämplig.
I Sverige togo de första ansatserna till f.
formen av uttaxering hos närboende eller hos
medlemmar av samma yrke. I utlandet
uppkom försäkringstanken mångenstädes som ett
slags vadslagning mellan enskilda. I
England användes fortfarande på s. k. f ö r s ä
k-ringsbörser metoden med tillfälliga
sammanslutningar mellan personer, som förena
sig om att övertaga en försäkringsrisk. Den
mest bekanta sammanslutningen av sådant
slag är Lloyds (se d. o.). Bortsett från
socialförsäkring, varom mera nedan, meddelas
emellertid numera huvuddelen av all f. både i
Sverige och i utlandet antingen av ömsesidiga
anstalter (föreningar) eller av aktiebolag.
Skillnaden mellan dessa metoder för rörelsens
bedrivande visar sig i att vid en ömsesidig anstalt
samtliga försäkringstagare kunna betraktas
som försäkringsgivare åt den enskilde och att
f:s trygghet vilar uteslutande på denna
ömsesidiga ansvarighet, medan vid ett aktiebolag
detta självt (d. v. s. dess aktieägare) är
försäkringsgivare och tryggheten hos f.
väsentligen beror på aktiekapitalets storlek i
förhållande till rörelsen. Denna olikhet mellan
de två formerna har numera till stor del
utplånats. Sedan de mer^ betydande ömsesidiga
skadeförsäkringsanstalterna övergått till att
beräkna fasta premier och samlat betydande
fonder, är i nu ifrågavarande avseende
skillnaden mellan dem och aktiebolagen av
huvudsaki. formell natur, ömsesidiga
försäkringsbolag grundas ofta med garantifond, som av
bolagets behållningar skall förrän+as,
varigenom även de likna aktiebolagen. Å andra
sidan är i alla livförsäkringsaktiebolag
numera utdelningen till aktieägarna begränsad;
all vinst, som ej utdelas, går till
försäkringstagarna; i många bolag få aktieägarna blott
en försvinnande liten del av behållningen, och
med ett livförsäkringsaktiebolags tillväxt
minskar aktiekapitalet i betydelse, jämfört
med övriga, ständigt växande fonder.
F. drives i olika branscher. Indelningen,
som betingas av praktiska hänsyn, hänför sig
dels till det föremål (det intresse), mot vars
skada f. tages, dels till den art av fara, mot
vilken den tages. Särskilda beteckningar
användas för vissa typer av de till viss bransch
hörande försäkringarna. Med
krigsförsäkring betecknas sålunda inom ett
flertal branscher en sådan f. av den
ifrågavarande branschen, som endast eller härjämte
skyddar mot de risker, vilka härflyta av ett
pågående krig eller krig i allm. Med b
e-gravningsförsäkring menas en
livförsäkring, så anordnad, att vid den
försäkrades död ett belopp ställes till stärbhusets
förfogande för begravningskostnader. Se ock
Barnförsäkring,
Chömageförsäk-ring, Folkförsäkring och
Återförsäkring. En del branscher behandlas under
uppslagsorden Brandförsäkring, H u
s-djursförsäkring, Livförsäkring,
Olycksfallsförsäkring,
Sjukförsäkring och Sjöförsäkring.
Frostförsäkring existerar numera ej i Sverige.
Bland övriga branscher märkas följ.:
Ansvarighetsförsäkring (ansvars-f.,
skadestånds-f.). Försäkringsgivaren övertager
intill i försäkringsbrevet angivna belopp den
skadeståndsskyldighet, som på grund av
gällande rätt kan åläggas försäkringstagaren
eller hans ställföreträdare i viss i
försäkringsbrevet angiven egenskap (industriidkare,
lantbrukare, privatman, husägare etc.) med
anledning av annan person under
försäkrings-tiden tillfogad kropps- eller egendomsskada.
Automobilförsäkring innefattar
dels ansvarighets-f., omfattande
försäkringstagarens betalningsskyldighet för skadestånd,
som på grund av gällande rätt inom de
länder f. avser kan åläggas försäkringstagaren
för skada, som genom försäkrad automobil
tillfogas tredje man till person eller egendom,
dels en f. mot skada på själva fordonet. Denna
senare f. kan omfatta dels
vagnskadeförsäkring (skada, som är direkt följd av
sam-mankörning, påkörning, vältning eller
dikes-körning eller förorsakad genom uppsåtlig
skadegörelse av tredje man), dels
brandförsäkring. dels stöldförsäkring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
