Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galagos el. Öronmakier - Galaktisk - Galaktocele - Galaktorré - Galaktos - Galaktosuri - Galalit - Galangarot, Galgorot - Galant - Galanthus - Galapagosöarna el. Archipiélago de Colón
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309 Galaktisk—Galapagosöarna 310
fingrar och tår långa och smala. I vristen
äro två ben förlängda, öronen äro
anmärkningsvärt stora, nakna och kunna vecklas
ihop. De största g. nå storleken av en katt.
Alla äro nattdjur, vistas i skogarna och
livnära sig av insekter, ägg, smärre
ryggradsdjur o. dyl. Förekomma i Afrika från
Abessinien till Senegambien och Natal. T. P.
Gala’ktisk (av grek. galaxVas, Vintergatan),
som hänför sig till Vintergatan (se d. o.), t. ex.
galaktisk longitud och galaktisk
latitud, en himlakropps longitud och
latitud på himmelssfären, räknade i förhållande
till galaktiska ekvatorn, den
storcirkel, som Vintergatans medelplan utskär på
himmelssfären. B-d.*
Galaktocèle (av grek. ga’la, mjölk, och kéle,
knöl, tumör), med., de egentliga mjölkcystorna
(se C y s t a), som uppkomma i mjölkkörtlarna
genom avstängning av en mjölkgång och
ansamling (retention) av mjölk bakom hindret,
men dessutom även vissa retentionscystor
från testikeln eller bitestikeln, vilka
innehålla en till utseendet mjölkliknande vätska
(utan spermatozoer; jfr S p e r m a t o c e 1 e).
Särskilt de sistnämnda kunna bli mycket
stora; i och för sig ofarliga, bli de lätt säte
för varbildning. G. F-r.*
Galaktorré, se Mjölkflytning.
Galaktös, kem., se Sockerarter.
Galaktosurl, med., ett sällsynt symtom:
sockerarten galaktös avgår med urinen vid
vissa sjukdomstillstånd hos barn. —
Intagning av galaktös och undersökning av dess
avgång med urinen brukas som ett prov på
leverfunktionen. Tillg.
Galallt, kem., en kondensationsprodukt av
kasein och formaldehyd. Nyttjas som
ersättning för elfenben, sköldpadd, horn och
celluloid, t. ex. vid tillverkning av knappar, kulor,
kammar, pennskaft, tangenter o. s. v.
Galangarot, Galgorot, Rhizöma
ga-la’ngae, den sönderskurna och torkade
rotstocken av Alpinia officinarum (fam.
Zingi-beraceae), vilken odlas bl. a. på den kinesiska
ön Hai-nan. Drogen begagnas i Sverige endast
till att förbättra smaken av bittra
beredningar, t. ex. malörtsdroppar. (C. G. S.)
Gala’nt, fr., artig, (inställsamt)
förekommande; präktig, bra, pålitlig. G. äventyr,
kärleksäventyr. — Galanter I, inställsam
artighet mot damer, kurtis.
Galanteriva r o r, prydnadsföremål, lyxartiklar.
Gala’nthus, bot., se Snödroppe.
Gala’pagosöarna (av sp. galåpago,
sköldpadda) el. Archipiélago de Co 16 n,
ögrupp i Stilla havet, 950 km från Ecuador,
mellan 0° 40’ n. br. och 1° 27’ s. br. samt
89° 16’ och 91° 41’ v. Igd, bestående av 15
större och ett 60-tal smärre öar med tills,
omkr. 7,600 kvkm yta. Störst äro Albemarle
(Isabela), 4,275, Indefatigable (Santa Cruz),
1,020, Narborough (Fernandina), 650, James
(San Salvador), 570, Chatham (San Cristöbal),
430, och Charles (Santa Maria), 140 kvkm.
Högst når Albemarle (1,570 m ö. h.). G., som
äro rent vulkaniska, vila på en submarin
platå, som under tertiärtiden möjl.
sammanhängt med fastlandet. Av de många
kratrarna äro endast få verksamma. Klimatet är
till följd av den kyliga Humboldtströmmen
det svalaste under ekvatorn; medeltemp. är
i kustbältet omkr. 22° C- Detta är torrt,
delvis ökenartat och bevuxet med buskar,
akacior och stora kaktéer (Cereus, Opuntia).
Ovanför 100—200 m vidtager en fuktigare
region, där sydöstpassaden medför regn (jan.—
juni) och dimma; här växer skog. De viktigaste
träden äro Psidium galapageium, Pisonia
flo-ribunda samt arter av Cordia och Scalesia, alla
endemiska. På de högsta öarna finnes ovanför
skogen en gräsregion. Av de 460 arterna
blomväxter äro 46 % inskränkta till G. —
Djurvärlden på G. blev genom Darwins
undersökningar berömd. Däggdjur saknas. Sjöfåglar,
däribland pingviner, som här ha sin
nordligaste utpost, äro talrika. Av de 32
landfåglarna äro 30 endemiska, bl. a. flera
egendomliga finksläkten. Ännu märkligare äro
kräldjuren (alla endemiska), 6 arter ormar, 17
öd-learter samt de ryktbara jättesköldpaddorna.
Den meterlånga ödlan Amblyrhynchus
crista-tus (se H a v s ö d 1 a) är ett stranddjur, medan
dess numera sällsynta släkting Conolophus
subcristatus bebor de torra lavafälten.
Landsköldpaddorna (Testudo) kunna bli
meterhöga och väga ända till 600 kg. Man
räknar 15 arter eller raser, därav 5 lokaliserade
till var sin del av Albemarle, medan de
övriga bebo var sin av de andra öarna. Samma
egendomliga utbredning finner man hos många
andra av djuren liksom hos växterna. Några
sköldpaddsraser äro utrotade, och de övriga
gå sin undergång till mötes.
G., som sakna ursprunglig befolkning,
upptäcktes av spanjorerna 1535 och voro under
1600- och 1700-talet ett tillhåll för kapare
och valfångare. Från 1832 tillhöra de
Ecuador. S. å. grundades på ön Charles av
utvandrare från Louisiana en sedermera
nedlagd första koloni, och husdjur infördes. Först
i våra dagar ha kolonisationsförsöken, som
försvåras av vattenbrist, krönts med
nämnvärd framgång. En norsk koloni, som bl. a.
exporterar fiskkonserver, grundades 1925 på
Charles. G. utgöra territoriet Colön och styras
av en distriktschef på Chatham, där de flesta
av de omkr. 500 invånarna, till stor del
halvindianer från Ecuador, äro bosatta. G. ha,
förutom av Darwin, utforskats bl. a. 1852 av
svensken N. J. Andersson (se d. o.) och 1905
—06 av en kalifornisk expedition.
Litt.: N. J. Andersson, »Om Galapagos-öarnas
vegetation» (1855; omarbetad i »Kongl. sv.
fregatten Eugenies resa omkring jorden.
Botanik», 1857—61); »California academy of
Sciences expedition to Galapagos» (1907 ff.);
C. W. Beebe, »Galapagos» (1924; 6:e uppl.
1927) och »Arcturus’ adventure» (1926; »Med
djuphåv och dykarhjälm i tropiska hav»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
