Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galilei, Galileo - Galilei, Vincenzo - Galileiska havet - Galitsin (Galitzin), släkt - Galium - Galizien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Galilei, V.—Galizien
322
Landskapsbild från Galizien, v. Karpaterna.
Favaro. Bland monogr. må
nämnas två av A. Favaro
(1883 och 1891) samt av
Wohlwill (2 bd, 1909—26)
och Bryant (1918).
Processen mot G. har utförligt
behandlats av bl. a. K. v.
Gebler (2 bd, 1876—77),
Berti (1878) och Reusch
(1879). Kort sv. biogr. av
T. Atirén i Populär
Astronomisk Tidskr. 1927. —
G:s porträtt återges på
vidstående plansch.
A. Favaro. (J. T.)
Galile’i, Vincenzo,
italiensk musi k lärd och
tonsättare (omkr. 1533—omkr.
1600), av förnäm
florentinsk släkt, far till Ga-
lileo G.; köpman. Som författare om
dramatisk-musikalisk stil (»Dialogo della musica
antica e della moderna», 1581) slöt han sig
till ivrarna för ett musikdrama i antik anda.
Med sina solosånger förberedde han den nya
operastilen, som vidare utbildades av Peri och
Caecini. T. N.
Galilèiska havet, se Gennesaret.
GalFtsin (G a 1 i’t z i n), rysk släkt, se G
o-1 i t s y n.
Gälium, bot., se Måra.
GalFzien, republiken Polens sydliga
land-skapsdelar, intill 1918 kronland inom
österrikisk-ungerska monarkien, administrativt
fördelat på vojevodskapen Kraköw (Krakau),
Lwöw (Lemberg), Stanislawöw och Tarnopol;
79.080 kvkm, 7,487.924 inv. (1921). Omfattar
Polens andel av Karpaterna samt framför
liggande lågländer och närmaste platåområden.
G. delas geografiskt i Västgalizien
kring Weichsel och San samt ö s t g a 1
i-z i e n kring Dnjestr med bifloder. Huvudort
inom Västgalizien är Krakau, inom
östgali-zien Lemberg. Västgalizien har polsk,
öst-galizien övervägande rutensk (ukrainsk)
befolkning. I östgalizien finnas betydande
polska språköar, inom Karpaterna gå
rute-nerna västerut in på Weichselområdet;
gemensamt för hela G. är det starka
judiska folkelementet i städerna. I
odlings-grad bildar östgalizien övergång till
Östeuropa; Västgalizien har anslutning till
Mellaneuropa och äger flera historiskt märkliga
städer. Jordbruket är huvudnäring i såväl
Väst- som östgalizien och sysselsätter jämte
skogsbruket 3/« av befolkningen. I de ö.
delarna, där klimatet är mera kontinentalt och
sommarvärmen högre, odlas vete, majs, tobak
och sockerbetor, i v. råg och havre. I G. ligga
Polens stora saltbergverk (Wieliczka m. fl.),
och G. är ett av huvudländerna för bergolja
(Boryslaw, Gorlice m. fl.). I Västgalizien
finnas zink, bly och stenkol. Industrien är ännu
föga utvecklad, och utvandringen från G. är
utomordentligt stor. A. B-n.
Historia. G. har èitt namn efter ett
gammalt slaviskt furstendöme omkring staden
Halicz (Galitj). I grannskapet uppstod ett
furstendöme, Lodomerien, kring
Vladimir. I båda rikena rasade upprepade
tronstrider, än voro de förenade, än lydde de
under grannar (Kiev, Polen, Ungern, tatarer).
Området v. om San hade länge tillhört Polen
eller polska delfurstar. 1340 erövrade
Kasi-mir den store G. med Lemberg, 1349
Lodomerien, och 1386 kom hela G. definitivt till
Polen. Vid Polens första delning, 1772, tog
Österrike det egentliga G. (s. om
Weichsel) med Lodomerien och 1795 ett nytt
stycke (ung. området mellan Weichsels
bifloder Pilica och Bug), vilket dock 1809
avträddes till storhertigdömet Warschau.
1810—15 innehade Ryssland området kring
Tarnopol. Krakau var 1815—46 en fri stat
men inkorporerades därpå i Österrike.
För-tyskningssträvandena i G. avlöstes på
1800-talet av en allt vidsträcktare polsk autonomi,
men samtidigt uppstod en stark spänning
mellan polacker och rutener (ukrainare) i
östgalizien. Under världskriget var G.
skådeplatsen för de flesta och mest avgörande
striderna mellan de ryska och österrikisk-ungerska
arméerna; se härom Polsk-ryska f r o n-
Galizisk bondstuga.
vm. n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
