Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galveston - Galvez de Montalvo - Galär - Galärflottan - Galärpråm - Galärsegel - Galärskjul - Galärslavar - Galärvarv - Galäräsping - Gama, Vasco da
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Galvez de Montalvo—Garna
360
uppförts och stadsgrunden höjts i medeltal
2 m. Till fastlandet leder en 3.250 m lång
järnvägs- och gatubro, som öppnades för
trafik 1912. Hamnen är förträfflig, skyddad av
två vågbrytare och med ett minsta djup av
9 m. Till G. är förlagd med. fakulteten av
statsuniversitetet (övriga fakulteter i Austin).
G. är Förenta staternas främsta
bomullsexporthamn och kommer som exporthamn över
huvud taget närmast efter Nuv York.
Importen 1 juli 1925—30 juni 1926 steg till ett
värde av 32,6 mill. doll., exporten till 501,7
mill. doll. — G. grundades 1838 och har flera
gånger härjats av havet, svårast 8 sept. 1900,
då en flodvåg förstörde nästan hela staden.
GaTvez de MontaTvo, se Montalvo.
Svensk galär. 1700-talet.
Galar (it. galea’ra, avledn. av ga’lea, galeja,
liksom galeo’ne, galeon, gallion), allmänt namn
på krigsfartyg, framdrivna medelst rodd.
Namnen på forntidens galärer, ss. u n i r
e-m e r (»enroddare»), b i r e m e r (»tvåroddare»),
triremer (»treroddare»), kvadriremer
(»fyrroddare») och kvinkveremer
(»fem-roddare»), anses ha syftat på antalet över
varandra placerade årrader. Triremerna voro
vanligast och härstammade från 600—700-talet
f. Kr.; de hade omkr. 300 roddare och 120
krigsmän. De första kvinkveremerna byggdes
i Syrakusa omkr. 400 f. Kr. När sedermera
större g. började byggas, t. ex. Ptolemaios
Filopators tessarakontaremer
(»fyr-tioroddare»), klassificerades dessa galärtyper
ej efter antalet årrader utan efter antalet
roddare på varje trappformig roddbänk eller
efter antalet roddbänkar. Forntidens g.
styrdes med styråra och voro försedda med master,
till vilka man hissade fyrkantiga segel;
huvudvapnet var den i fören i vattenlinjen
anbragta, för rammning avsedda speronen,
varjämte de största g. hade torn med
kastmaskiner och bågskyttar samt märsar i
masterna för krigsfolket. — Under
medeltiden uppkommo nya galärtyper, bland vilka
den s. k. d r o m o n, med 25 åror på var sida
i 2 rader och 100—230 roddare, var vanligast.
Under 800-talet innefattades t. o. m. alla
krigsfartyg i namnet dromon. Under
medel
tiden tillkom även den lätta galären
med ett 20-tal par åror i en rad. Mindre g.
kallades brigantin, fust, galliotm. m.
I Sverige byggdes g. först på 1500-talet; på
1700-talet funnos många g. i den svenska
flottan (se G a 1 ä r f 1 o t t a n). (Ö-g.)
Galärflottan, svensk flotta, som byggdes
efter ryska galärflottans härjningar vid sv.
kusten (1719—21). Före denna tid hade
Gustav Vasa låtit bygga åtskilliga galärer, och
då Karl XI flyttade rikets huvudflotta till
Karlskrona, bibehölls i Stockholm en s. k.
skepps- och galejeeskader. Enl.
1722 års plan skulle g. omfatta 90 galärer,
vilket antal dock aldrig nåddes. 1756 skildes
g. under namn av Arméns flotta (se
d. o.) från örlogsflottan men återförenades
med denna 1766. Några år därefter
avskildes en del galärer under namn av Finska
eskadern för att 1777 åter införlivas med
de i Stockholm stationerade galärerna till
Arméns flotta. Efter 1788 byggdes ej galärer
i Sverige; 1836 utrangerades den sista. (Ö-g.)
Galärpråm, på 1700-talet i Sverige
krigs-fartygstyp med jämförelsevis stark
artilleri-bestyckning och av kraftig byggnad. G.
fram-drevs huvudsaki. med rodd och var svår att
manövrera.
Galärsegel, se Latinsegel.
Galärskjul, se Galärvarv.
Galärslavar, urspr. krigsfångar o. dyl., som
användes till rodd av galärer. Sedermera
dömdes förbrytare till detta som ett slags
strängt straffarbete. Sådant föreslogs på
1600-talet i Sverige men synes ej ha kommit i bruk
här. Jfr B a g n o. G. O. G.
Galärvarv, skeppsvarv för byggnad och
reparation av skärgårdsfartyg. Den del av
ör-logsvarvet i Stockholm, som ligger på
Djurgården, kallas Galärvarvet efter de
galärskjul (skjul över en mot sjön sluttande
galärbädd), som där varit uppförda och av vilka
de sista förstördes genom eldsvåda 1921. Ö-g.
Galäräsping, en stor, med nickor (se d. o.)
bestyckad roddbåt (8—10 par åror), som på
1700-talet byggdes för sv. skärgårdsflottan.
En g. åtföljde ofta varje galär. Ö-g.
Ga’ma, Va sco da, portugisisk sjöfarande,
upptäckare av sjövägen till Indien (omkr.
1469—1524). Tillhörde en gammal
portugisisk adelsätt. 1497 utsågs G. till chef för
den eskader, som skulle söka kringsegla
Afrika och på denna väg uppnå Indien.
Eskadern, fyra skepp med omkr. 150 man,
lämnade Lissabon 8 juli 1497 och lyckades efter
hård seglats i slutet av nov. dubblera Goda
Hoppsudden. Därpå gick färden norrut längs
Afrikas ö. kust, där man snart kom i
beröring med arabernas kolonier; mottagandet var
ofta fientligt; först i Malindi (Melinde) fick
G. lots för färden över Indiska oceanen. G.
lämnade Malindi 24 april 1498 och ankrade
20 maj strax n. om Calicut på Malabarkusten.
I Calicut gjorde de muhammedanska
köpmännen allt för att motarbeta portugiserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
