Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gama, Vasco da - Gamaliel, Gamliel - Gamar - Gamasch - Gamasidae - Gamba - Gambakören - Gambetta, Léon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Gamaliel—Gambetta
362
i vilka de misstänkte farliga konkurrenter.
G. lättade ankar 29 aug. 1498, undgick en
förföljande malabaresisk flotta men kunde på
allvar anträda återfärden från indiska
farvatten först i början av okt. 7 jan. 1499
anlände flottiljen till Malindi, 20 mars
passerades Goda Hoppsudden; blott två skepp
voro nu i behåll. Med det ena stannade G.
själv vid Kap Verdeöarna, medan Coelho med
det andra fortsatte resan och 10 juli s. å.
ankrade på Lissabons redd. G. själv anlände
först i sept. till hemlandet, där kung Manoel
visade sig fullt uppskatta färdens betydelse
samt överhopade G. med ärebetygelser och
inkomstbringande befattningar.
1502—03 ledde G. en ny expedition till
Ma-labarkusten, där han behandlade de
motspänstiga infödingarna med hänsynslös grymhet.
Efter återkomsten sysselsatte han sig med
att förvalta sin stora förmögenhet. Han
sändes 1524 som vicekonung till Indien för att
råda bot på överhandtagande
missförhållanden och började genast med obeveklig
stränghet sin räfst i Goa men avled redan 24 dec. s. å.
G:s personlighet gör med sin ytterliga
hänsynslöshet, som ofta urartade till brutal
grymhet, icke något sympatiskt intryck, men
detta minskar ej hans världshistoriska
betydelse. Den mera uppseendeväckande, nästan
samtidiga upptäckten av Amerika har
undanskymt betydelsen av G:s gärning, och han
själv har fått träda i skuggan för
Colum-bus. Tyska monogr. av F. Hümmerich (1898)
och H. Plischke (1924). J. Ch-r.
Gamaliel, eg. G a m 1 i e 1, berömd judisk
rättslärd på Jesu tid; var Paulus’ lärare (Apg.
22: 3). Se om honom Apg. 5: 34—39. En
sonson till G. (med samma namn) var i
början av 2:a årh. judarnas högste andlige
ledare i Jabne. E. S-e.*
Gamar kallas ett antal huvudsakligen av
as levande fåglar av ordn. Falconiformes,
dag-rovfåglar. De indelas i två i
systematiskt hänseende
varandra ej synnerligen
närstående grupper, Gamla
världens gamar (Aegypiidae)
och Nya världens gamar
(Cathartae). Se vidare
Gamfåglar. T. P.
Gama’sch (fr. gamache), ett
slags damask, utanpå
strumporna; även som skydd kring
skenbenet på hästar.
Gama’sidae, se Kvalster.
Ga’mba (it. vi’ola da
ga’m-ba, »benfiol», till skillnad
från vi’ola di bra’ccio,
»armfiol»), stråkinstrument med
5—6 strängar och flat
botten, vanligt på 1600-talet.
Ersattes under 1700-talet av
violoncellen. — G. är även
namn på en 8 fots
labial-stämma i orglar. T. N.
Gambakören, stråkstämmorna i en orgel
(gamba, salicional, fugara, violin,
violinprincipal, eolin m. fl.).
Gambetta manar till krig till det yttersta. Detalj av
Gambettamonumentet på borggården till Louvre i
Paris, modellerat av J. P. Aubé.
Gambetta [gäbäta’], L é o n, fransk
statsman (1838 2/4—82 3Vis)- Föddes i Cahors som
son till en från Genua inflyttad
specerihand-lare, miste vid unga år genom
olyckshändelse sitt ena öga men bedrev ändock med
lysande framgång sina studier. 1861 blev G.
advokat i Paris, försvarade 1868 Delescluze
och riktade därvid ett våldsamt angrepp på
andra kejsardömet och särskilt statskuppen
2 dec. 1851. Han invaldes 1869 i lagstiftande
kåren och var där en av de ivrigaste
republikanerna, motsatte sig fransk-tyska kriget
men röstade för krigskrediter; 4 sept. 1870
proklamerade han Napoleon III:s avsättning
och republiken. G. inträdde som
inrikesminister i nationalförsvarsregeringen, lämnade
7 okt. i luftballong det av tyskarna
inneslutna Paris och blev den ledande i
Tours-regeringen, från 11 okt. även krigsminister
och faktiskt landets diktator. Med
flammande vältalighet och våldsam energi
arbetade G. för krig till det yttersta, avstyrde
separatistiska tendenser i s. Frankrike och
stampade med Freyeinets hjälp flera nya
härar ur marken. Hans oövade trupper kunde
dock trots enstaka framgångar ej hålla
tyskarna stången, hans ingrepp i krigsledningen
voro ej alltid lyckliga, men han stärkte sina
landsmäns moraliska motståndskraft. Efter
det mot G:s önskan ingångna stilleståndet
Viola da gamba.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
