Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala - Gamla Uppsala (socken) - Gamla världen - Gamla Älvsborg - Gamleby - Gamlestad - Gamlestadens fabriker - Gamma - Gammalbysantinsk konst - Gammalfennomaner - Gammalkatoliker - Gammalkil - Gammalkristen konst - Gammalluteraner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Gamla Uppsala—Gammalluteraner
374
och deras närmaste efterföljare inom det nuv.
Uppsala sökt och även trott sig finna
platserna för det hedniska Uppsala. Den förste,
som i bevarad skrift hävdat G:s bättre rätt
till de märkliga, hednatidsminnena, var Olof
Verelius, som, skickligt sekunderad av Olof
Rudbeck d. ä., härigenom 1672 invecklade sig
i en hetsig strid med J. Schefferus.
Litt.: C. Annerstedt, »Schefferus och
Verelius» (i »Ur några antecknares saml.», 1891;
H. Cornell, »Sigtuna och gamla Uppsala»
(1920); uppsatser av C. M. Kjellberg (i
Forn-vänn n 1919) och S. Lindqvist (i Fornvännen
1923 samt Ord och Bild 1927). S.L.-t.
Gamla Uppsala, socken i Uppsala län,
Vak-sala härad, n. om Uppsala, intill Fyrisån;
35,46 kvkm, 2,187 inv. (1928). Tillhör
hu-vudsakl. Uppsalaslätten, genomlöpes av
Upp-salaåsen; skog finnes i n. ö. 2,416 har åker,
940 har skogs- och hagmark. Bildar med
Ärentuna ett pastorat i Ärkestiftet, Vaksala
kontrakt. Se vidare föreg. artikel.
Gamla världen, de redan i forntiden kända
världsdelarna (Europa, Asien, Afrika).
Gamla Älvsborg, se Älvsborg.
Gamleby, socken i n. Kalmar län, S. Tjusts
härad, n. v. om Västervik; 113,43 kvmk, 3,270
inv. (1928). Är ett odlat dalstråk från inre
Gamlebyviken till sjön Rummen i n. v., kantat
och genomdraget av skogiga bergkullar och
äsar. 2,565 har åker, 7,806 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Kasimirsborg eller
Mem, Häckenstad, Äby och Ullevi. Pastorat
i Linköpings stift, S. Tjusts kontrakt. I G.
ligger municipalsamhället G a m 1 e b y (46 har,
525 inv. 1928), omfattande bl. a. G a m 1 e b y
köping (33 har, 324 inv.). Station vid
Nors-holm—Västervik—Hultsfreds järnväg, 6 m
djup hamn. I samhället märkes N. Kalmar
läns folkhögskola. Tax.-värdet å fast
egendom för municipalsamhället utgör 1.697,100
kr. (1926), bev.-tax. inkomsten 729,181 kr.
På köpingens plats låg före 1433 staden
Västervik (jfr d. o.).
Gamlestad, församling, se Göteborg.
Gamlestadens fabriker, en av Göteborgs
största fabriksanläggningar, omfattande
bomullsspinneri, väveri, färgeri, blekeri och
appre-tyrverk samt nätfabrik i Gamlestaden (se G
ö-teborg). Tillverkningarna utgöras av
bomullsgarn, bomullsvävnader och fisknät. Äges
av ett 1891 grundat bolag med samma namn
(aktiekap. 10 mill. kr.). 1927 utgjorde
tillv.-värdet omkr. 6 mill. kr.; arb.-antalet var s. å.
omkr. 1,300. Jfr C a r 1 a n d e r, A. C. och J. C.
Gamma, mus., grekiska bokstaven g:s (F)
namn; under medeltiden lägsta tonen i skalan.
Gammalbysantinsk konst, se
Fornkris-ten konst.
Gammalfennomaner, se F e n n o m a n i, sp. 229.
Gammalkatoliker, katoliker, som förkastat
läran om påvens ofelbarhet och därför
uteslutits ur romerska kyrkan och nödgats bilda
egna samfund. Äldst av dessa är
gammalkatolska kyrkan i Nederländerna, som går
till
baka på en kring Utrechts ärkebiskopsstol
samlade holländska katoliker, vilka under
1600-talet i strid mot jesuiterna fasthöllo vid
Augustinus’ nådelära och den medeltida
epis-kopalismen. Då påven 1703 avsatte
ärkebiskopen P. Codde och domkapitlet icke ville
erkänna den av påven i stället insatte utan
1723 valde en annan, C. Steenowen, som tog
vigning från en avsatt biskop, blev brytningen
ohjälplig. F. n. räknar samfundet omkr.
12,000 medl., fördelade på 2 biskopsstift och 27
församlingar. 1900-talet har medfört
celibatets och det latinska kyrkospråkets
avskaffande samt berett lekmännen ökat inflytande
genom inrättandet av en synod. — Sedan
Vatikankonsiliet 1870 upphöjt läran om
påvens ofelbarhet till kyrklig dogm, uppstodo
flerstädes bland de bildade och liberalt
påverkade katolikerna »gammalkatolska»
rörelser. Redan under de närmaste åren
upprättades självständiga biskopskyrkor i Tyskland,
Schweiz och Österrike, vilka genom
förbindelsen med gammalkatolska kyrkan i
Nederländerna kunde trygga apostolisk succession.
Biskoparna väljas av en synod, där även
lekmännen äro representerade, prästerna av
församlingarna. Det obligatoriska prästcelibatet
upphävdes redan 1878, nattvarden får
utdelas under båda formerna, och gudstjänsten
förrättas vanl. på modersmålet. G. ha förgäves
arbetat för en återförening på katolsk
grundval med de grekisk-ortodoxa och anglikanska
kyrkorna (med den sistnämnda består sedan
1883 kommunionsgemenskap). De ha även
visat verksamt intresse för de kyrkliga
en-hetssträvanden, vilka kommit till uttryck i
de stora internationella konferenserna i
Stockholm 1925 och Lausanne 1927. I
Tyskland hämmades den gammalkatolska rörelsen
tidigt i sin utveckling. F. n. torde den där
icke räkna mer än omkr. 20,000 medl. I
Schweiz, där g. kallas Christkatholiken,
utvecklade den sig vida kraftigare (nu omkr.
40,000 medl.); i Österrike fick den särskilt
genom förbindelsen med
Bort-från-Rom-rörel-sen (1898 ff.) ett stort tillskott (nu omkr.
40,000 medl., e^dan 1918 fördelade på två
kyrkor, en för Tjeckoslovakien och en för
Tysk-österrike). Dessutom har den förgrenat sig
till Frankrike, Italien, Spanien, Amerika,
Polen och Jugoslavien. E. Nwn.
Gammalkil, socken i Östergötlands län,
Valkebo härad, s. v. om Linköping; 61,87
kvkm, 1,232 inv. (1928). Tillhör i n.
östgöta-slätten (slättboroten) och höjer sig söderut till
bergig skogsmark (skogsboroten). 2,255 har
åker, 3,629 har skogs- och hagmark. Bildar
(framdeles jämte Sjögestad) ett pastorat i
Linköpings stift, Vifolka och Valkebo kontrakt.
Gammalkristen konst, dets. som f o r
n-kristen konst (se d. 0.).
Gammalluteraner kallas de strängt
ortodoxa luteraner i Tyskland, vilka avvisat
unionen med de reformerta (se
Evangeliska unionen 2) och bildat från
lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
