Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammalluteraner - Gammal räkning - Gammalstorp (socken) - Gammalstorp (gods) - Gammaltjecker - Gammarus - Gammastrålar - Gamme - Gammelgarn - Gammelstadsfjärden - Gammelstilla - Gammelsvenskby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Gammal räkning—Gammelsvenskby
376
kyrkorna utbrutna frikyrkogrupper. Den
första utbrytningen ägde rum i Schlesien, där
några professorer i Breslau med teologen J.
G. Scheibel i spetsen 1830 satte in ett
motstånd mot Fredrik Vilhelm III:s
unionsför-sök, vilket under svåra förföljelser från
regeringens sida ledde till bildandet av en
evangelisk-lutersk frikyrka i Preussen, vilken
1845 vann lagligt erkännande. Även i
Baden, Hessen, Hannover m. fl. tyska stater
medförde unionens genomförande
uppkomsten av frikyrkobildningar, vilka sedan 1919
äro sammanslutna i Die Vereinigung
evan-gelisch-lutherischer Freikirchen in
Deutsch-land. En särställning bland g. intar den 1876
under inflytelser från den nordamerikanska
Missourisynoden grundade sachsiska
frikyrkan, som i sin ultraortodoxa lutherdom
förkastar övriga luterska kyrkosamfund.
Antalet g. utgjorde 1924 omkr. 80,000. E. Nwn.
Gammal räkning, hand., se Ny räkning.
Gammalstorp, socken i v. Blekinge län,
Listers härad, på Listerhalvön, intill
läns-gränsen; 56,33 kvkm, 2,289 inv. (1928).
Omfattar Ryssbergets ö. sluttningar; därintill
ett slättområde, delvis i nivå med Östersjön
och vattensjukt, nu under torrläggning. 1,922
har åker, 2,937 har skogs- och hagmark.
Bildar med Ysane ett pastorat i Lunds stift,
Listers och Bräkne kontrakt.
Gammalstorp, gods i Tuns socken,
Skaraborgs län, 24 km v. s. v. om Lidköping; 400
har, därav 250 har åker; tax.-värde 221,100
kr. (1926). Lydde vid 1400-talets början under
Tuns Gamlegård och tillhörde från
seklets mitt till omkr. 1700 Possesläkten. På
1800-talet ägdes G. bl. a. av Karl XIV Johan,
som lät frånsälja Lurö skärgård, och Oskar I.
Vid 1900-talets början frånsåldes även Tuns
Gamlegård.
Gammaltjecker, tjeckiskt politiskt parti, se
B ö h m e n, sp. 422—423.
Ga’mmarus, se Märldjur.
Gammastrålar, y-strålar, se
Radioaktivitet.
Gamme, nu
försvinnande bostadstyp hos
den bofasta lapska
befolkningen i Norges
nordligaste delar;
påminner med sin
betäckning av jord och
torv samt sin
övertäckta gång (se bilden)
om forntidens
gång-grifter. G. är
utvecklad ur en primitiv
fornnordisk husform, sammansmält med det
lapska tältet. K. B. W.
Gammelgarn, socken i Gotlands n. härad,
vid basen av Östergarns halvö på ö. kusten;
37,54 kvkm, 432 inv. (1928). Omfattar jämn
skogsmark, spridda åkerslätter och enstaka
klintar. 584 har åker, 2,771 har skogs- och
hagmark. Ingår i Östergarns, Ardre och G:s
t
Plan av en gamme. g gång
el. förstuga, s sovplatser i
stugan, e eldstad, f avskild
del av stugan med bås för
fåren och getterna.
Gammelgarns kyrka och kastal.
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet. —
Den nuv. gotiska kyrkan är från omkr. 1300;
dess v. del är en lämning av en romansk
kyrkobyggnad. Märkligt altarskåp från omkr.
1400. Strax v. om kyrkan en kastal från
tidig-medeltid. G. R-ll; E. L-k.
Gammelstadsfjärden, sjöartad utvidgning
av Lule älv, strax ovanför Luleå; 33 kvkm,
största bredd 3 km, 0,3 m ö. h. På ö.
stranden ligger Gammelstad (jfr Luleå) kring
Nederluleå kyrka.
Gammelstilla, bruksegendom i v.
Gästrikland, Torsåkers socken; 797 har, därav 128
har åker; tax.-värde 205.500 kr. (1926). Äges
av Stora Kopparbergs bergslags a.-b., som
där bedriver skogs- och lantbruk. Anlädes
1653 av myntmästaren Isak Kock.
Bruksrörelsen nedlades 1913.
Gammelsvenskby (på invånarnas språk
Gammölsvänskbi, förr Galsvänskbi, ry.
Staro-sjve’dskaja), en av svenskar bebodd by i
Syd-ryssland, guv. Cherson, vid Dnjepr, 16 km
n. ö. om staden Berislav. G. omfattar 1.698
har och ägde 1927 tills, m. de 1922
grundade dotterbyarna Nysvenskby (1,071
har) och Svenskåker (871 har) 895 inv.
Gårdarna äro f. n. 135. I byns östligaste
del ligger den s. k. s t a d s ba ck an, fordom
en befäst grekisk koloni med handelsplats,
enl. arkeologer från tiden omkr. 300 f. Kr.,
längst i v., på gränsen till stäppen, ligger
begravningsplatsen. Kyrkan, prästgården, de två
skolhusen och volostkontoret, som nu
disponeras av byrådet (ry. selski sovjet), äro belägna
mitt i byn. Gårdstomterna äro rektangulära,
avdelade på tvären: på den närmast gatan
liggande delen (mangården) finnas
boningshuset (stu), stall (äjkeskur) och ladugård
(boskaskur); den bortre delen (rigården)
upptages av tröskplats (trampgolv), halmstackar
(halmvirdnar) och agnslada (avenskur).
Boningshusen äro av sten och täckta med plåt,
tegel, halm eller säv. De omgivas av
trädgård och ha på framsidan veranda (kalenddr),
varifrån man kommer in i förstugan (forst);
rakt fram från denna ligger köket (kek), å
ömse sidor framstu, husets helgdagsrum, och
bakstu, vardagsrum.
Huvudnäringen i G. är jordbruk. Fiske får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
