Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garibaldi, Giuseppe - Garibaldist - Garigliano - Garizim - Garkoppar - Garland, Hamlin - Garm (mytologi) - Garm (skämttidning) - Garmann, Fredrik Torp - Garmisch-Partenkirchen - Garn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Garibaldist—Garn
402
och i början av aug. hade G. hela Sicilien
utom citadellet i Messina. Trotsande Viktor
Emanuels förbud, gick han därpå över till
fastlandet, fick mångdubbelt större neapolitanska
kårer att kapitulera, drog 7 sept. in i Neapel
och började belägra Capua. Sardinien övertog
nu ledningen av befrielseverket, Viktor
Emanuel intågade 7 nov. vid G:s sida i Neapel,
och denne nedlade dagen därpå sin makt i
konungens händer, avböjande varje belöning.
Tåget till Sicilien var G:s stora bragd; sedan
beredde han den italienska regeringen mera
svårigheter än hjälp. På Caprera välvde han
äventyrliga planer på att erövra Kyrkostaten
och Venezia. Sommaren 1862 landsteg han
trots sin regerings förbud i s. Italien men
besegrades av italienska trupper vid
Aspro-monte 29 aug., togs till fånga men fick snart
återvända till Caprera. Under 1866 års krig
förde G. åter en frikår, planerade 1867 ett
nytt tåg mot Rom, arresterades av regeringen
men flydde. 23 okt. ryckte han med frivilliga
in i Kyrkostaten men led 3 nov. vid Mentana
ett förkrossande nederlag mot franska och
påvliga trupper, tillfångatogs och återfördes
till Caprera, där han sysselsatte sig med att
skriva värdelösa antiklerikala romaner.
Under fransk-tyska kriget samlade han frivilliga
till Frankrikes försvar och förde i trakten av
Dijon ett tappert men rätt betydelselöst
gerillakrig. 1875—80 var G. medl. av italienska
deputeradekammaren och intresserade sig där
mest för Tibers reglering och kampagnans
uppodling. Sedan 1876 uppbar han en årlig
statspension som nationalbelöning; han dog
på Caprera. — G. var en glödande patriot,
äventyrligt tapper, sällsynt oegennyttig; han
följde ögonblickets och sitt hjärtas ingivelser
men saknade alla statsmannaegenskaper. Med
sin enkla röda blus var G. sin tids
namnkunnigaste folkhjälte, älskad av sina landsmän
och mycket populär även i utlandet, bl. a. i
Karl XV :s Sverige. — Om hans ättlingar se
Garibaldi, släktöversikten.
Litt.: G:s »Memorie autobiografiche» (1888;
15 :e uppl. 1920); C. Bååth-Holmberg, »G. G.»
(1892.; panegyrisk); A. Bizzoni, »G. nella
sua epopea» (3 bd, 1905); G. M. Trevelyan,
»GaribaldFs defence of the roman republic»
(1907), »G. and the thousand» (1909) och »G.
and the making of Italy» (1911); norsk
monogr. av K. Holsen (1927). — G:s porträtt
återges på vidstående plansch. (A. A-t.)
GaribaldFst, deltagare i G. Garibaldis fälttåg
Garigliano [garilja’nå], i övre loppet L i r i,
flod i mellersta Italien, från Abruzzerna till
Gaetabukten; 168 km lång, segelbar endast 8
km. Vid G. segrade spanjorerna under
Gon-zalo de Cördoba 1503 över fransmännen,
varigenom Neapel blev spanskt.
Garizlm, se G e r i s s i m.
Garkoppar, garad koppar, se G a r a.
Garland [gäTand], Hamlin,
nordamerikansk författare (f. 1860). Har i berättelser
och romaner skildrat livet i »the middle
Garibaldimonumentet på Gianicolo i Rom. Av E. Gallori
1886-1905.
west», framför allt pioniärtiden, med
livfullhet och trohet. Av hans böcker må nämnas
»Maintraveled roads» (1890), »Prairie folks»
(1892), »Rose of Dutchers Coolly» (1895), »Her
mountain lover» (1901), »The long trail»
(1907), »A son of the middle border» (1917).
»A daughter of the middle border» (1921) och
»The trail makers» (1926). R-n B.
Garm, nord, myt-, en hund i underjorden,
vars gräsliga skall bådar ragnarök, då guden
Tyr och G. döda varandra. Jfr
Fenres-ulven.
Garm, finländsk svenskspråkig
skämttidning sedan 1924, utg. av Henry Rein.
Garmann, Fredrik Torp, norsk
skådespelare (1850—1907), 1876—89 anställd vid
Den nationale scene i Bergen och från 1889
vid Kristiania teater (1899 Nationalteatret).
Bland G:s roller märkas doktor Stockmann i
»En folkfiende», Tygesen i »Geografi och
kärlek» och Herman von Bremen i »Den
politiske kandestöber». G. var en mångsidig och
originell skådespelare, ojämn men i sina bästa
stunder genial. Utgav 1900 »En skuespillers
oplevelser». G. K-g.
Gärmisch-Pa’rtenkirchen, berömd turist- och
kurort i Bayern, i Loisachs dal, 700 m ö. h..
vid foten av Zugspitze vid den elektriska
järnvägen München—Innsbruck. Tills. 13.112
inv. (1925); mer än 30.000 kurgäster årligen.
Garn. 1. Hoptvinnad längd av
spånads-fibrer, ss. ull, bomull, lin eller silke. G.
fram-ställes genom s p i n n i n g (se d. o.). Efter
sin finhet indelas g. i olika nummer enl.
flera system, som dock alla angiva längden
på en viss viktsenhet. I det metriska
num-reringssystemet betyder numret garnlängden
i m per g; detta system gäller i Sverige,
Tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>