Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garn - Garnera - Garnering - Garnett, Henry - Garnett, Richard - Garney, Johan Carl - Garnier, François (Francis) - Garnier, Jean Louis Charles - Garnier, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Garnera—Garnier
404
land och Frankrike för g. av kardull, kamull
samt silke. I England och Amerika räknas
numren efter garnlängden på 1 eng. skålpund,
varvid längden anges på olika sätt för g. av
bomull, linne och jute. De i Sverige brukliga
garnnumreringssystemen framgå av tabellen
nederst på sidan (där betyder N svenskt
metriskt, n engelskt och k gammalt svenskt
garnnummer). Efter spinningen får g.
antingen kvarsitta på spolen, eller ock avhasplas
det till härvor. Upphärvningen sker på en
h a s p e 1 (garnvinda) med en för olika
garnsorter bestämd armlängd och försedd med
varvräknare, på vilken avläses huru mycket
garn, som upphärvats. Sedan en viss längd
är upphärvad, ombindes garnet med ett enkelt
snöre. En sådan garnmängd kallas hank,
och flera sådana bilda en p a s m a.
2. G., K a b e 1 g a r n, spinnes av hampa
motsols, varefter garnen knopas tillsammans
till tågvirke (se d. o.) av olika slag.
3. Fiskredskap (se d. o., sp. 499—500).
Garnera (fr. garnir), kanta; infatta; besätta
med spetsar o. dyl.; upplägga kring ett fat,
pryda en maträtt.
Garnering. 1. Kantbesättning (t. ex. av
band eller spetsar på en klänning). — 2. Den
inre beklädnaden på ett fartygs botten och
sidor. På träfartyg utgöres g. av i
lång-skeppsled lagda plankor, på järnfartyg lägges
g. vanl. blott på särskilda ställen, t. ex. i
lastrum som underlag för lasten. För
järnskrovets eftersyn utföres g., så att den lätt
kan borttagas. G. av trä förekommer även i
fartygs bostadsinredning. ss. hytter, salonger
m. m.; på krigsfartyg utföres numera dylik g.
av tunn järnplåt (garneringsplåt). Ax. L.
Garnett [gä’nit], Henry, engelsk jesuit
(1555—1606). Var urspr. protestant, ingick
1575 i jesuitorden, sändes 1586 från Rom till
England och var 1587—1605 superior för den
engelska provinsen samt som sådan de
engelska katolikernas andlige ledare. Han
häktades jan. 1606 som misstänkt för att ha
avvetat och gillat krutkonspirationen, dömdes
till döden och avrättades 3 maj s. å. Se
Krutkonspirationen. V. S-g.
Garnett [gä’nit], Richard, engelsk
skriftställare (1835—1906), bibliotekarie i British
museum. G. bidrog flitigt till »Dictionary of
national biography» m. fl. publikationer och skrev
biografier över bl. a. Carlyle (1887), Milton
(1890), Dryden (1895) och Shakespeare (1904).
Garney [garnej], Johan Carl, metallurg
(1740—1808). Avlade 1760 jur. examen i
Uppsala och blev 1769 övermasmästare samt 1790
tillika dir. över tackjärnsblåsningarna i riket.
Led. av Vet.-akad. 1798. Hans utmärkta och
även till främmande språk översatta
»Handledning uti svenska masmästeriet» (1791)
bibehöll sig genom den av K. J. Lidbeck 1816
omarb. uppl. som den förnämsta ända intill
mitten av 1800-talet. C. A. D. (N. Zn.)
Garnier [garuie’], F r an go is (F r a
n-c i s), fransk sjöofficer och forskningsresande
(1839—73). Deltog 1860—62 i fälttåget mot
Kochinkina, ledde 1866—68 en expedition
uppför floden Mekong samt erövrade 1873
Hanof, varigenom den franska interventionen
i Tonkin inleddes.
Garnier [garnie’], Jean Louis Charles,
fransk arkitekt (1825—98). Studerade i
Paris. Italien och Grekland samt blev en genial
eklektiker, den kanske mest typiske
representanten för
Parisarkitekturen under andra
kejsardömet. Hans
huvudarbete blev Stora
operan i Paris 1861—
74. klar och
konsekvent i planläggning,
imponerande i
interiörer, yppig och
slösande rik i den
dekorativa utsirningen. G.
byggde bl. a. kasinot
i Monte Carlo och
ob-servatoriet i Nizza.
Var även författare i arkitektur (ett stort
verk om operabygget 1881). Monogr. av J.
Guadet (1899) och J. L. Pascal (1899). G-gN.
Garnier [garnie’], Robert, fransk
författare (omkr. 1535—90). Var advokat vid
Parisparlamentet och entusiasmerades av den
teaterreform i antik anda, som Jodelle inlett.
Hans tragedier äro lyriska
deklamationsnum-mer, vanl. med romersk-grekiska motiv. Bäst
lyckades han i mera romaneska dramer med
typiska medeltidsämnen; »Les juives» (1580).
med gammaltestamentligt ämne, anses vara
den bästa tragedien före Hardy, och
»Brada-mante» (1580), med ämne ur Karlssagan, är
den första nationella tragikomedien, en genre,
som behärskade den mera litterära teatern
fram till Corneilles tid. Monogr. av D. Ber
nage (18801 och H. Chardon (1905). Kj. S-g.
Spinnämne [-Numrerings-sysfem Viktsenhet Längdenhet-] {+Num- rerings- sysfem Vikts- enhet Längd- enhet+} 1 pasma [-Haspel-omkrets-] {+Haspel- omkrets+} Varv på 1 hank Teoretisk längd av 1 kg garn Motsv. nummer Anmärkningar ;
Kardullsgarn Kamgarn (ej engelskt) Silke J Metriskt 1 kg 1,000 m l,3t m 73 Ax 1,000 m A’ { 1 pasma = 10 hankar om 100 m
Engelskt kamgarn ... Engelskt 1 eng. u, 560 yards 1 yard 80 nX 1,130 m n = N X 0,89 1 pasma = 7 hankar om 80 yards
Bomull > > 840 yards 1,5 yard 80 nX 1,695 m n = N X 0,59 1 pasma — 7 hankar om 120 yards
Lin, jute, kinagräs ... 3<>o yards 2,5 yards 120 nX605 m n = Nx 1,65 1 pasma = 300 yards
Svenskt ullgarn Svenskt (gammalt) i sv. a ’00 sv. fot = 1 knäpp — fcX349 m k = N X 2,87 1 sträng = 2 härvor =12 knäpp=6,000 sv. fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
