Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garonne (flod) - Garonne, Haute- (departement) - Garp - Garpen - Garpenberg (socken) - Garpenberg (bruksegendom) - Garpenberg—Fors järnväg - Garpeslott - Garphyttan - Garrick, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Garonne—Garrick
408
km från mynningen; jfr B o r d e a u x).
Myn-ningsviken, Gironde, är 5—13 km bred. I den
ligga flera öar och sandbankar. På en klippa
utanför mynningen fyrtornet Cordouan (se
d. o.). G. är ofta utsatt för ödeläggande
springfloder (mascarets) och översvämningar,
den största 1875.
Garonne, H a u t e- [åt-garå’n], depart. i
s. v. Frankrike, kring övre Garonne, når fram
till spanska gränsen; bildat av en del av
Gas-cogne och en mindre del av Languedoc; 6,367
kvkm, 431.505 inv. (1926). Huvudstad:
Tou-louse. Jordbruk (majs, vin, tidiga grönsaker),
boskapsskötsel. Varma källor.
Garp (fsv. garper), stridbar, morsk man;
översittare; medeltida smädenamn på tyskar,
särskilt hanseater; ingår i flera sv. ortnamn
(t. ex. Garpenberg).
Garpen, ett skär utanför Bergkvara i
Blekinge med en kustfyr i ett 27,2 m högt torn.
Garpenberg, socken i Kopparbergs län,
He-demora tingslag, ö. om Hedemora; 145,99
kvkm, 2,361 inv. (1928). Är ett storkulligt,
sjörikt skogsområde samt gammal gruv- och
bruksbygd. 1,019 har åker, 10.454 har
skogs-och hagmark. Vid Ryllshyttan (350 inv.)
zink- och bly-, vid Stora Långvik, Intrånget
och Smältarmossgruvorna järnmalmsbrytning.
Inom socknen G:s egendom (se nedan).
Pastorat i Västerås stift, Hedemora kontrakt. Litt.:
O. Haglund, »G:s socken i Dalarne» (1914).
Garpenbergs gård.
Garpenberg, f. d. bruksegendom i
Garpenbergs socken, vid Gruvgården—Fors järnväg.
Tillhör staten, som 1913 för 1,5 mill. kr.
inköpte egendomen, vilken ombildades till G:s
kronopark, omfattande i Garpenbergs,
Hedemora och Folkärna socknar 9.134 har, därav
7,172 har skog, 460 har åker; tax.-värde
1,915.300 kr. (1926), därav för
jordbruksfastighet 1,629,100 kr. I den slottslika
herrgårdsbyggnaden är Skogshögskolans
förberedande kurs inrymd. — Brukets förste
innehavare skall ha varit biskopen i Västerås
Israel Erlandsson Ängel (d. 1332).
Garpenbergs koppargruvor, av vilkas malm
bruket var beroende, kallas i ett fastebrev
1486 »Cronones berg», och såväl Gustav Vasa
som Erik XIV och Karl IX intresserade sig
mycket för gruvorna och kopparsmältningen
där. 1613 lämnades bruket i förläning till
Kristofer Steyern från Falun, 1620 övertogs
det av tyskar och 1634 av handlanden i
Stockholm Tomas Funck. Dennes efterkommande
innehade bruket till 1758, varefter det
tillhört många olika ägare, bl. a. bergsrådet S.
v. Stockenström, som byggde G:s herrgård
och sockenkyrkan, samt brukspatron H. A.
Cornelius och medintressenter, vilka 1890
bildade G:s a.-b. Nuv. ägare av dessa gruvor
med tillhörande anrikningsverk för
framställning av malmslig, innehållande koppar, zink,
bly och silver, är a.-b. Zinkgruvor, bildat
1923. Någon kopparsmältning sker numera
icke vid G. Järntillverkning har ägt rum
vid G:s bruk samt Brattfors och Domsjö
i G:s socken. G. R-ll; E. S. B.
Garpenberg—Fors järnväg, se
Gruvgården — Fors järnväg.
Garpeslott, se Svaneholm.
Garphyttan, bruksort i Tysslinge socken,
Örebro län, invid Kilsbergen; omkr. 500 inv.
Garphytte bruk omfattar tråddrageri
och stållinefabrik (anlagda 1906) och äges av
a.-b. Garphytte bruk; aktiekap. 1,100,000 kr.,
150 arb., tillv.-värde 2,000,000 kr. Vid
1500-talets slut låg här ett silververk, nedlagt
ej långt efter 1678. I slutet av 1600-talet
anlades stångjärnshammare och hytta (nu
nedlagda, den förra 1909). Nära intill G. på
Kilsbergens sluttning märkes G:s
sanatorium (Örebro läns tuberkulossjukhus), invigt
1913, samt Garphytte nationalpark,
109 har, med rik växtlighet, senglaciala
strandvallar och strandterrasser m. m. Litt.:
E. Lönnberg, »Garphytte nationalpark» (i
Sveriges Natur 1910).
Garrick [gä’rik], David, engelsk
skådespelare och teaterledare (17 1 7 19/2—7 9 20/i).
Studerade först juridik, öppnade sedan
vin-handel i London,
debuterade 1741
och väckte redan s.
å. uppseende i
London som Richard
III, var 1742—45
anställd vid och
1747—76 delägare i
och artistisk
direktör för Drury
lane-teatern. —
»Englands störste
skådespelare» ägde en
klangfull stämma,
vilken liksom hans
mimik villigt
lånade sig till de
mest skiftande
uttryck. G. bröt
fullkomligt med tidens
deklamatoriska stil och typiserande
framställningssätt, och hans betydelse utöver
stundens triumfer är just, att han var före-
David Garrick. Teckning av
Th. Gainsborough.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
