Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garnier frères - Garnierit - Garnier-Pagès, Louis Antoine - Garning - Garnison - Garnisonssjukhus - Garnityr - Garofalo (Benvenuto Tisi) - Garonne (flod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Garnier frères—Garonne
406
Garnier frères [garnie’ fra’r], fransk
för-läggarfirma, bildad 1833 av bröderna A
u-guste Garnier (1812—87) och H i p p
o-lyte Garnier (1816—1911); har förlagt
bl. a. stora samlingsverk och lexikon.
Garnierlt, miner., ett grönt, vattenhaltigt
nickelmagnesiumsilikat med den höga
nickelhalten av i genomsnitt 15—25 %.
Förekommer på Nya Kaledonien. Jfr N i c k e 1. N. Zn.
Garnier-Pagès [garnie’-pa^ä’s], Louis
An-t o i n e, fransk politiker (1803—78). Var först
handelsmäklare i Paris, deltog i
julirevolutionen 1830, invaldes 1842 i
deputeradekammaren, slöt sig där till
yttersta vänstern och
arbetade ivrigt för
reformbanketterna. 1848
blev G. medl. av
provisoriska regeringen,
mär i Paris, 5 mars
finansminister och
lyckades genom
impopulära skatteåtgärder
avvärja statsbankrutt.
Maj 1848 blev han även
led. av
exekutivkommittén men drog sig
tillbaka vid juniupproret. Under kejsardömet
var G. republikan, tillhörde 1864—70
lagstiftande kåren, röstade 1870 mot kriget och
invaldes 4 sept. i nationalförsvarsregeringen,
där han dock spelade en obetydlig roll. Han
skrev bl. a. »Histoire de la révolution de 1848»
(10 bd, 1861—72) och »L’opposition et 1’empire»
(2 bd, 1872). — Hans halvbror É t ien ne
Joseph Louis G. (1801—41), en vältalig
advokat, var under julimonarkien en av det
radikala partiets ledare. E. A-t.*
Gärning, se G a r a.
Garnisön (av fr. garnir, förse med, utrusta
med), sammanfattningen av alla de trupper,
vilka äro förlagda, garnisonerade, inom
samma stad eller fästning, förr kallad
garnisonsort, nu oftast förläggning
s-o r t. Ordet g. och dess härledningar
begagnades oftare förr och då som motsats till
förhållandena vid de indelta, icke ständigt
tjänstgörande trupperna.
Garnisonssjukhus, de svenska arméns
sjukhus, som äga särskilda, av K. m:t utfärdade
reglementen. G. finnas i Stockholm,
Karlsborg, Boden, Linköping och Skövde. Varje g.
står under befäl av en c h e f 1 ä k a r e,
underställd vederbörande arméfördelningschef (i
Boden kommendanten). Garnisonssjukhuset i
Stockholm, avsett jämväl för marinens och
flygvapnets i huvudstaden förlagda personal,
lyder direkt under Arméförvaltningen. Detta
sjukhus (till 1907 kallat Kungl. allmänna
garnisonssjukhuset) öppnades 1811 i en
förutvarande kasern, Hantverkaregatan 25. En
särskild sjukhusbyggnad uppfördes på tomten
(enligt ritning av C. Chr. Gjörwell; se d. o.).
Jämlikt särskilda avtal mellan kronan och
vederbörande civila myndighet mottagas på samt-
Garnisonssjukhuset i Stockholm.
liga g. även civila patienter. — I Örebro,
Sollefteå och Eksjö finnas s. k.
militärsjukhus, som likaledes få mottaga även civila
patienter men vilkas reglementen utfärdats
av underordnad myndighet; i
förvaltnings-hänseende utgöra de en del av vederbörande
truppförband. — På övriga förläggningsorter
finnas vid resp, truppförband
regements-sjukhus, utom i Karlskrona, där behovet
av ett sådant fylles genom Flottans
sjukhus. A. W-dt.
Garnityr (fr. garniture), tillbehör,
infattning; uppsättning, sats av samhörande stycken,
t. ex. pärlgarnityr, tandgarnityr. Jfr
Garnera. — (Boktr.) Samtliga grader av en
stilsort med samma karaktär i gravyren.
Garofalo [garå’falå], eg. Benvenuto
T i s i, kallad G. efter faderns, Pietros,
hemort, italiensk målare (1481—1559). G:s konst
erbjuder ringa omväxling. Intressantast var
han i sin ungdom, då han förband drag ur
den äldre Ferraraskolan med inflytelser från
Dosso Dossi. Han kom senare även i
beroende av den romerska konsten. G. var
produktiv, och hans tavlor äro täml. vanliga
även i gallerier n. om Alperna, så t. ex. en
framställning av Bacchus och Ariadne i
Dresden. Han signerade stundom med en nejlika,
syftande på hans namn (garofalo, it.,
nejlika). H. C-l.
Garonne [garå’n], flod i s. v. Frankrike.
Upprinner 1,872 m ö. h. i Val d’Aran, spanska
Pyrenéerna, flyter i n. ö. riktning till staden
Toulouse, varifrån G. antager n. v. riktning
och utfaller med ett brett estuarium, G
i-r o n d e, i Biscayabukten av Atlanten; 650
km lång, 84.800 kvkm flodområde, därav omkr.
2.500 kvkm inom Spanien. Viktigaste
bifloder äro fr. v. Save, Gers och Baise, alla från
Pyrenéerna, fr. h. Ariège från Pyrenéerna
samt Tarn, Lot och Dordogne från Franska
centralmassivet. Canal du Midi, som förenar
G. med Medelhavet, utgår från Toulouse.
Härifrån är en sidokanal (Canal latéral å la
Garonne) grävd till Castets (193 km), där ebb och
flod ännu märkas. Segelbar är G. från Cazères
(465 km), för oceanfartyg till Bordeaux (100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
