Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasell - Gasellfloden - Gaser - Gasexplosion - Gasflaska - Gasformiga kroppar - Gasgangren - Gasgenerator - Gasglödljus - Gasgranat - Gasioner - Gask - Gaskamin - Gaskell, Elizabeth, född Stevenson - Gasklocka el. Gasometer - Gaskol - Gaskonnad - Gaskrig - Gaskälla - Gaskök - Gaslagar - Gasljuspapper - Gasmask - Gasmaskin, Gasmotor - Gasmätare - Gasnavider - Gasolin - Gasolingas, Luftgas, Benoidgas, Aerogengas - Gasolja - Gasometer - Gaspar, Enrique - Gasparini, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Gasellfloden—Gasparini
422
något inåt, varigenom de erinra om de gamles
lyror. Halsen och övre delen av kroppen äro
ljust sandfärgade, underkroppen snövit.
Artens utbredningsområde sträcker sig genom
hela Nordafrika till Syrien. Grants
gasell (G. Granti) med en mankhöjd av 95 cm
och ända till 75 cm långa horn är en av de
ståtligaste arterna; den hör hemma i
Östafrika. T. P.
Gasellfloden, arab. Bahr el-ghasal, biflod
från v. till Nilen i Engelsk-egyptiska Sudan.
Uppsamlar vattnet från ofantliga träskmarker
och möter Nilen i Lake No (arab. Moghren
el-Buhur). G:s största bifloder, båda fr. v., äro
Bahr el-arab och Jur. G. är fylld med papyrus
och andra vattenväxter.
Gaser, se Gas.
Gasexplosion inträffar, då en blandning av
brännbar gas och en viss, för förbränningen
tillräcklig myckenhet luft antändes. Om
lysgas utströmmar i luft under sådana
förhållanden, att en verklig gasblandning uppstår,
vilket i allm. förutsätter ett någorlunda
slutet rum, är blandningen explosiv vid en
lys-gashalt av mellan 8 och 19 volymprocent.
Ut-spädes blandningen med mera luft, så att
gashalten sjunker under 8 %, upphör faran för
explosion, varför utvädring av lokalen under
nödig försiktighet med eld genast bör
företagas, då stark gaslukt förmärkes. Ångor av
bensin o. a. lättflyktiga flytande bränslen
kunna med luft giva explosiva gasblandningar,
varför vid lagring av sådana bränslen, i
garage m. m., måste iakttagas varsamhet med
eld och sörjas för god ventilation. — Om
gruvgasexplosion se Gr u vgas. Jfr även
K n a 11 g a s. G. H-r.
Gasflaska, dets. som gasackumulator
(se d. o.).
Gasformiga kroppar,
seAggregations-tillstånd.
Gasgangrén, med., se Gasbrand.
Gasgenerator, se Generatorgas.
Gasglödljus, se G 1 ö d 1 j u s.
Gasgranat, art., se Granat.
Gasioner [-jö-], se Gasdissociation.
Gask, spelterm, bud i lomber och vira;
glad tillställning, munterhet.
Gaskamin, med lysgas eldad kamin, i vilken
en eller flera bunsenbrännare upphetta en
plåtmantel el. dyl., varifrån värmet utstrålar.
Gaskell [gä’skol], Elizabeth, född S
teve n s o n, engelsk
författarinna (1810—65).
Skrev romaner:
»Mary Barton» (sv. övers.
1854), »Ruth» (sv.
övers, s. å.),
»Cran-ford» (1853), »North
and south» (1855;
»Margreta», 1856) m.
fl. väl berättade öden
från en avlägsen
engelsk landsort, och en
biogr. över Charlotte
Bronte (1857). Sami, arbeten utg. 1906 i 8 bd.
Monogr. av E. Chadwick (1911; ny uppl. 1913).
Gasklocka el. G a s o m è t e r, behållare för
uppsamling och magasinering av gaser,
utgöres i sin enklaste form av en huv av
gastätt material, vilken har den fria kanten
nedhängd i ett kärl med vatten och stiger eller
sjunker med gasinnehållet. Nyttjas både som
laboratorieapparat i liten skala och för
tekniska ändamål med stora dimensioner, t. ex.
vid lysgasverk. Jfr Lysgas. G. H-r.
Gaskol, gasrika stenkol, lämpliga för bl. a.
lysgasberedning. Se L y s g a s och Stenkol.
Gaskonnäd (fr. gasconnade, av gascon,
gas-kognare; jfr Gascogne), skryt, skrävel.
Gaskrig, se G a s s t r i d.
Gaskälla, utströmning av i jorden bildade
gaser, oftast av organiskt ursprung. De mest
bekanta g. förekomma i samband med
bergolja, och vid borrning efter dylik utströmmar
ofta i jorden magasinerad gas med mycket
stor våldsamhet; icke sällan råkar denna gas
i brand. Jfr Petroleum. K. A. G.
Gaskök, gaskokapparat, i sin enklaste form
bestående av en genombruten gjutjärnskrans
till stöd för kokkärlet och en centralt
anordnad brännare av bunsentyp, som brinner med
blå, ej sotande låga. G. plägar löst uppställas
vid sidan av eller på köksspisen och förenas
med gasledningen medelst en böjlig slang av
gummi eller metall. G. H-r.
Gaslagar, se Gas 1.
Gasljuspapper, se Fotografi, sp. 876.
Gasmask, se Gasskydd.
Gasmaskin, Gasmotor, se
Förbränningsmaskin.
Gasmätare, se Lysgas.
Gasnavlder, se Ghaznavider.
Gasolin, ett slags lätt bensin. Se
Petroleum.
Gasollngas, Luftgas, Benoidgas,
Aero-gengas, en vid vanlig temperatur framställd
blandning av gasolinångor och luft. Nyttjades
förr till lysgas i små samhällen och i enstaka
byggnader samt till bränngas i laboratorier,
som ej hade tillgång till lysgas, men
förekommer numera sällan. Hithörande gasapparater
anses mycket eldfarliga. G. H-r.
Gasolja, ett slags oren bensin, förr vanlig
i handeln, ej att förväxla med de tunga
gas-beredningsoljorna eller motorfotogen. Se P
e-t r o 1 e u m. G* H-r.
Gasométer, se Gasklocka.
Gaspa’r, E n r i q u e, spansk dramatiker
(1842—92), av realistisk och satirisk
läggning. Författade ett 40-tal dramer, mestadels
på vers, av vilka flera hade stor framgång.
G. skrev även romaner och estetiska arbeten.
Litt.: A. Hillman, »Om modern spansk drama
tik» (i Ord och Bild 1905).
Gaspari’ni, Francesco, italiensk
tonsättare (1668—1727), kapellmästare vid
Lateran-kyrkan i Rom, elev av Corelli. Skrev flera
högt skattade operor och författade en berömd
generalbaslära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
