Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasteromyceter, Buksvampar - Gasterosteus - Gastjänst - Gaston - Gastraeateorien - Gastralgi - Gastrisk feber - Gastrit - Gastro- - Gastroenemius - Gastroenteritis - Gastroenterostomi - Gastroliter - Gastronom - Gastropacha - Gastropoda - Gastrostomi - Gastrotomi - Gastrula - Gastrupper - Gasturbin - Gastäthet - Gasvatten el. Ammoniakvatten - Gasverk - Gasverkskoks - Gasvulkan - Gasödem - Gat - Gata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Gasterosteus—Gata
430
roseolus, som har en fruktkropp, stor som en
hasselnöt, och som är utbredd över hela
Sverige. De allra vänligaste och mest bekanta
av alla g. äro röksvamparna (se d. o.),
vilka ha en vid mognaden torr gleba med
pul-verartad, stoftfin spormassa, som ryker i
luften. Närstående röksvamparna äro de
egendomliga jordstjärnorna (släktet
Geas-ter), vilkas exoperidie vid mognaden brister
upp stjärnlikt med flikar, som hos en del
arter även krängas om, så att den av
endo-peridien omgivna gleban lyftes i höjden. Ej
sällsynt i s. och mellersta Sverige är
kamstjärnan, Geaster pectinatus. En
egendomlig fruktkropp ha de s. k.
brödkorgsvamparna (se d. o.). — Till gruppen g.
hör även rottryffeln (släktet
Scleroder-ma), en s. k. falsk tryffel med före
mognaden kompakt, inuti marmorerad fruktkropp,
som delvis är nedsänkt i marken. Kan som
ung användas som matkrydda. N. S-s.
Gastero’steus, zool., se Spiggsläktet.
Gastjänst, krigsv., se G a s s t r i d.
Gaston [-stå’], se Foix och O r 1 é a n s.
Gastraeateorien [-stré’a-], se H a e c k e 1, E.
Gastralgl, smärta i maggropen. Jfr K
ardi a 1 g i och Magsjukdomar.
Ga’strisk feber (av grek, gaster, mage)
kallades förr en mängd olika sjukdomstillstånd,
i vilka feber och rubbningar från magsäcken
och tarmkanalen spelade en framstående roll.
Den moderna medicinen har kunnat särskilja
en mängd olika sjukdomar med dessa symtom,
varför diagnosen g. knappast längre brukas.
Gastrlt (lat. gastritis), inflammation i
magsäcken, magkatarr. Se Magsjukdomar.
Ga’stro- (av grek, gaster, mage), mag-; som
hänför sig till magen.
Gastrocuèmius, lat. (av grek, gaster, mage,
och knème, vad), den muskel, som bildar den
mest framstående delen av vaden.
Gastroenterltis, inflammation i magsäckens
och tarmarnas slemhinnor.
Gastroenterostoml, operation, där
magsäcken sättes i direkt förbindelse med
tunntarmen med förbigående av tolvfingertarmen.
Se Magsjukdomar.
Gastrollter, stenar, som djur (krokodiler,
fåglar, sälar, även fossila »svanödlor») slukat
till hjälp vid födans bearbetning i magen.
Gastronöm, kännare av den finare
kokkonsten; läckergom. — Gastronomi,
högre kokkonst el. kunskapen om denna. —
Adj-: Gastronomisk.
Gastro’pacha, zool., se Ekspinnar e.
Gastro’poda, zool., se Snäckor.
Gastrostoml, se Gastrotomi.
Gastrotoml, en operation, bestående däri,
att man utifrån, efter att ha genomskurit
bukväggen, öppnar själva magsäcken,
ventri-keln. Ändamålet med operationen är antingen
att utskaffa främmande nedsvalda kroppar,
som till följd av sin storlek och form ej kunna
komma vidare, eller att undersöka
magsäckens inre yta för att upptäcka sår eller svulst
Jordstjärna, Geaster.
där. Magsäcken och bukväggen hopsys
därefter var för sig. Om däremot hålet i
magsäcken bibehålies öppet och i förbindelse med
hudens yta, har man åstadkommit en
mag-fistel, vilken operation kallas gastrost
o-m i. På så sätt kan näring tillföras
kroppen, om passagen genom matstrupen är
omöjliggjord. T. R.
Ga’strula, se Embryologi.
Gastrupper, se Gasstrid.
Gasturbin, se Förbränningsturbin.
Gastäthet. Med g. menas antingen en gas’
spec. v. i förhållande till luft av samma temp.
och tryck eller till vätgas av samma temp.
och tryck. Enl. Avogadros lag är g. (i
förhållande till vätgas) lika med halva
molekylarvik-ten. Härpå grunda sig flera metoder för
bestämmande av gasers molekylarvikter. I. B.
Gasvatten el. Ammoniakvatten,
vattenlik produkt, som i samband med gasens
rening erhålles vid torrdestillation av stenkol
och är en viktig biprodukt vid gas- och
koksverk. G. innehåller i olika kemiska föreningar
det använda kolets halt av kväve samt
bearbetas vidare på ammoniak. G. H-r.
Gasverk, i allm. varje apparat för
framställning av en gas i teknisk skala; särskilt
större anstalt för tillverkning och
distribution av gas i och för belysning, kokning och
uppvärmning. Se L y s g a s.
Gasverkskoks, se Koks och L y s g a s.
Gasvulkan, geol., se Vulkaniska e
x-halationer.
Gasödèm, med., se Gasbrand.
Gat, en av filistéernas fem furstestäder,
Goliats hem. Staden erövrades av David.
Gata, i stad allmän trafikled mellan
bygg-nadskvarter. Enl. i Sverige gällande lag om
fastighetsbildning i stad 12 maj 1917 skall
stadsplan omfatta bl. a. gator och dessas
höjd-lägen (gatuprofiler). Mark, som erfordras för
i fastställd stadsplan upptagen g., skall avstås
till staden, vem marken än tillhör. Har
tomtindelning skett och befinnes det, att, efter
frånskiljande av gatumark, ägaren ej har
kvar hel byggnadstomt invid gatumarken, är
staden pliktig att lösa gatumarken. Ang.
sättet för ordnande och anläggning av g. även-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
