Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer, Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Geijer, E. G.
470
toriker visade G., obunden av teorier, hur varje
tids nya krafter kräva nya former för
statslivet. G:s kritik av adeln väckte omsider en
gensaga av Fryxell i »Om
aristokratfördömandet i svenska historien» (1845; fortsatt
1846 och 1850). G. genmälte i »Svar till
professor Fryxell» (1846); jfr Fryxell, sp. 1248.
1824 invaldes G. i Sv. akad. Sommaren 1825
företog han en resa till Tyskland och råkade
där en rad berömda lärda och vittra personer
(framför allt Schelling och Amalia von
Hel-wig, hans kvinnliga litterära vän från 1816
i Uppsala); han skildrade i sina »Minnen»
(1834) resan efter samtidiga brev till hustrun.
Som led. av 1825—28 års stora
undervisnings-kommitté bekämpade G., särskilt i de klassiska
språkens intresse, i det hela reformvännernas
ombildningsprogram; hans mot
kommittéförslaget riktade skrift »Några anmärkningar
om uppfostran och undervisning» (1829) visar,
under inflytande av Hans Järta, en
uppstram-ning av den konservativa ståndpunkt han under
kommitténs första arbetsperiod 1826 intagit.
Under 1828—30 års riksdag var G. Uppsala
univ:s representant i prästeståndet. Han
deltog livligt i debatterna om både smärre och
större ämnen samt företrädde i allm. tidens
konservativa ståndpunkter, ej minst i
näringslivets frågor. 1834 undanbad sig G., trots
stiftets, konungens, släktingars och vänners
önskningar, biskopsämbetet i Karlstad, till
vilket han fått förslagsrum. Mot lockelserna
av betydande ekonomiska förmåner och
återbördande till hembygden fasthöll han
karak-tärskravet att »vara sin bestämmelse trogen».
G. gav härmed ett exempel, vars betydelse
kändes i ett ämbetsjägarnas tidevarv. Han
utsågs 1835 till led. av Vet.-akad. och
utgav s. å. »Skaldestycken», vari han f. ggn i
bok samlade sina ungdomsdikter; i »Den blå
boken» (1837) meddelade han ett antal
aforismer och excerpter. Kring mitten av
1830-talet höll han några stora tal, i vilka man
kan skönja en pågående förändring i G:s
åsikter: ett akademiskt programtal 1835, ett tal
i Bibelsällskapet och ett promotionstal 1836.
G. utgav 1838—39 (med supplementhäften
1840—41) det av honom ensam skrivna,
månatligen utkommande Litteraturbladet, i vars
första nummer han tillkännagav sitt
»avfall» från den historiska skolan och
sedermera från liberal utgångspunkt behandlade
alla viktiga föremål för tidens strider.
Litteraturbladet ställde honom mitt i
tidningsfej-den och riktade mer än någonsin
uppmärksamheten på hans person. I artikelföljder över
läroverksfrågan, fattigvårdsfrågan och
representationsfrågan förordade han förbättrad
folkundervisning, en läroverksreform,
motsvarande de borgerliga klassernas bildningsbehov
och sålunda med ökat utrymme för levande
språk på de dödas bekostnad, friare
närings-lagar samt en representationsreform enligt
den allmänna rösträttens princip. Åtskilliga
samfällt verkande ideella orsaker förmådde G.
till detta avfall; dess sammansatta process
bildar det intressantaste exempel på en
åsikts-utveckling, som finnes i svensk kulturs
historia. Förutsättningar voro: G:s djupa
historiska blick, som lärt sig att se nya krafters och
nya samhällsklassers uppstigande i tidernas
historia och bl. a. erfarit ståndsförfattningens
brister i den svenska; hans europeiskt
orienterade samhälleliga intresse, som under
1830-ta-let mediterade över julirevolutionens innebörd,
saint-simonismens socialistiska förkunnelse
och industrialismens sociala vådor i England;
förnimmelsen av oron i det samtida Sverige,
vilken kom av medelklassens stigande till nytt
inflytande och av 1820-talets utomordentliga
folkökning, vilken måste spränga de gamla
samhällsbanden och yppade faran av ett
fattigt och ouppfostrat folk; slutligen en med
alla dessa betraktelser stigande, i dem alla
inträngande ny, religiös känsla, som
koncentrerade sig i en innerlig uppfattning av
personlighetens värde. Bortom medelklassens
aktuella krav såg G. med profetisk blick
kommande stora strider mellan kapital och
arbete; »nedanföre borgaren i samhället är
också ett folk — nämligen det så kallade
folket, vars arbete bereder skördarna och
fuktar verkstäderna med sin svett». Oroad av
den fria konkurrensens princip, som han själv
företrädde mot dåtidens näringslagar men vars
verkan att befästa ett ökat "svalg mellan
rikedom och fattigdom han påpekade, sökte han en
säkerhet däremot i den politiska demokratien.
1840—41 var G. åter riksdagsman; som led.
av konstitutionsutskottet deltog han i dess
utarbetande av ett representationsförslag. G:s
nya åskådning gjorde honom under hans sista
år till en ensam och för många angrepp
utsatt man. I sitt inre hade han ro. Denna
sinnesstämning inspirerade honom till ny
poesi och musik. Han skrev och tonsatte nu
flertalet av sina yppersta rent lyriska poem
(ss. »På nyårsdagen 1838», »Natthimmelen»,
»Höstsädet»). Även upptog han på nytt sin
filosofiska spekulation. Han framställde sin
världsåskådning i »Tillägg» (1842) till
ungdomsskriften »Om upplysning» (i »Valda
smärre skrifter», 1842), i föreläsningarna 1841
—42 över »Menniskans historia», vilka, aldrig
nedskrivna, 1856 utgåvos efter Sigurd
Rib-bings anteckningar, samt i »Också ett ord
öfver tidens religiösa fråga» (1847).
G:s teoretiskt filosofiska tänkande
utvecklar sig kontinuerligt under hans bana fram
mot personlighetsfilosofi. Han behandlade som
filosof huvudsaki. kunskapsteorien,
historiefilosofien och metafysiken. Sin
kunskapsteori hade G. framställt i
»Tho-rild». Han företrädde här gentemot tysk
transcendentalism (särskilt Schelling) en
in-tuitionistisk empirism. Kunskapsorganet kan
icke skapa verklighet; den måste givas. Det
organ, som uppfattar en given verklighet,
kallar G. sinne. Sinnet är dels yttre, dels inre.
Gemensamt för sinnet i dessa funktioner är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
