Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gelnhausen - Gelning - Gelon - Gelsemium - Gelsenkirchen - Gelton, Toussaint - Gelser, Heinrich - Gelzer, Heinrich - Gemen - Gemensamhetsfiske - Gemensamhetsfängelse - Gemensamma livets bröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Gelning—Gemensamma livets bröder
486
Nassau, vid Kinzig, 37 km ö. n. ö. om
Frankfurt a. M.; 4,812 inv. (1925). Till 1803 fri
riksstad. Vin- oeh fruktodling. Ruiner av
en av Fredrik Barbarossa uppförd kejsarborg
med för kännedomen om 1100-talets
för-svarsanordningar etc. viktiga detaljer i
behåll. Även kyrka och rådhus äro från äldre
medeltid.
Gelning, den sneda avskärning, som
dukarna i ett segel erhålla för att bilda dess
sneda sidor.
Ge’lon, grek. (lat. Ge’lo; d. 478), från Gela
på Sicilien, uppsteg från en ringa ställning
bland envåldshärskaren Hippokrates’ livvakt
till överbefälhavare för rytteriet, och vid
Hippokrates’ frånfälle (491 f. Kr.) efterträdde han
denne som furste över Gela. 485 överflyttade
han till Syrakusa, utvidgade och befäste med
klokhet och framgång sitt nya välde. G:s
mest berömda gärning är segern vid Himera
(trol. 480) över kartagerna, som under
Ha-milkar, Magons son, företagit ett stort anfall
på Sicilien. G. efterträddes av sin broder
Hieron. A. M. A.*
Gelsèmium, växtsläkte av fam. Loganiaceae,
med 2 arter, båda högt slingrande lianer med
stora, trattlika el. klocklika, gula el. vita
blommor. Den ena (i de s. ö. staterna i
Nordamerika), gul jasmin el.
Karolina-jasmin (G. sempervirensj, hyser i sin
jordstam en mycket giftig alkaloid, g e 1 s e m
i-n i n, som i fråga om verkan påminner om
koniin. G. M-e.
Gelsenkirchen [gäT-], stad i preuss. prov.
Westfalen, reg.-omr. Arnsberg, 10 km n. ö. om
Essen; 206.082 inv. (1925). Vid
Rhen—Herne-kanalen ligga stadens industri- och
handels-hamn om tills. 13,5 har vattenyta samt tre
privata hamnar. G. är den europeiska
kontinentens största kolstad och äger några av
Ruhrområdets mest betydande stenkolsgruvor.
Staden lämnade 7,409,656 ton kol 1925, i
genomsnitt 7 % av Westfalens hela kolproduktion.
Det äldsta stenkolsbolaget är Hibernia, främst
i fråga om kolproduktion står
Bergwerks-Gesellschaft Consolidation, gruvfältet Graf
Bismarck äger de värdefullaste flötserna, det
största bolaget är Gelsenkirchener Bergwerks
A.-G. Jämsides med kolindustrien har en
betydande järn-, stål- och maskinindustri vuxit
upp. Främst bland dessa industriföretag
står Abteilung Schalker Verein der
Vereinig-ten Stahlwerk-A.-G. 1890 hade G. blott 27,705
inv. Litt.: »G.» (utg. av E. Stein 1927).
Gelton, Toussaint, holländsk
porträttmålare (omkr. 1630—80). Blev 1674 hovmålare
hos Kristian V av Danmark och porträtterade
på uppdrag av denne tyska furstliga personer,
som voro släkt med danska kungahuset. G.
besökte Sverige, antagl. 1658 och 1666, och
målade porträtt av bl. a. Karl X Gustav och
hans syster Maria Eufrosyne (i
Nationalmuseum i Stockholm). Hans maner är noggrant
och sirligt, färgerna ofta mörka. A. L. R.*
GeTser, Heinrich, tysk historiker (1813
Ohr. F. Grellert. Kopparstick.
—89). Var 1843—50 prof, i Berlin och utgav
1852—70 i Basel Protestantische
Monatsblät-ter für Innere Zeitgeschichte. Som förtrogen
rådgivare (från 1859) till storhertig Fredrik
I av Baden verkade han för Tysklands enande
under Preussens ledning. Hans flesta
historiska arbeten behandla schweizisk historia.
Biogr. av F. Curtius (1892). V. S-g.
Ge’lzer, Heinrich, tysk historiker (1847
—1906), den föregåendes son. Blev 1873 e. o.
prof, i Heidelberg och 1878 ord. prof, i Jena.
Han företog studieresor bl. a. till Mindre
Asien och (1902—03) till Athosklostren. Bland
hans för bysantinsk forskning värdefulla
arbeten märkas »Abriss der byzantinischen
Kaisergeschichte» (i Krumbachers »Geschichte
der byzantinischen Literatur», 1891; 2:a uppl.
1897) och »Der Patriarchat von Achrida» (1902).
G. skrev även reseskildringen »Vom Heiligen
Berg und aus Makedonien» (1904). V. S-g.
Gemen, simpel; elak; menig; allmän. —
Gemena, boktr., små (bokstäver), minuskler,
i motsats till v e r s a 1 e r (se d. o.).
Gemensamhetsfiske, se F i sk e r ila
g-st i f t n i n g, sp. 490.
Gemensamhetsfängelse, se
Fängelsesystem.
Gemensamma livets bröder, se Bröder,
Det gemensamma livets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
